Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nordiska arbetsvillkor har många likheter

De nordiska ländernas fackliga representanter känner till varandras aktuella frågor. Det framgick tydligt när SULF och förbundets nordiska systerorganisationer träffades i Mariefred på den årliga fackliga konferensen i mitten av maj. Vid mötet diskuterades bland annat arbetsvillkor, samt utbildnings- och forskningspolitik.

1 oktober, 2004
Universitetsläraren

De 23 representanterna från Norge, Danmark, Finland och Sverige nickade igenkännande när respektive lands representant presenterade några av de mest angelägna frågorna.
Det var till exempel att regeringen vill att forskare ska ha samhällets bästa för ögonen, att visstidsanställda inte får överutnyttjas och att pensionssystemet måste ta hänsyn till att akademiker kommer ut på arbetsmarknaden senare i livet än många andra medborgare.
Men även olikheter konstaterades, som synen på representation i lärosätenas styrelser och ökat självbestämmande för forskningsinstituten.
–Regeringen vill se mer tillämpad forskning och ställer krav på forskarna att föra ut sina resultat så att samhället kan dra nytta av dem, sade Leif Søndergaard, ordförande för universitetsavdelningen i Dansk Magisterförening på tal om en förändring av forskningsrådsorganisationen, som ska träda i kraft 1 oktober i år.
–Det finns en risk för fokus på forskningsresultat som kan användas med detsamma, fortsatte han och befarade att satsningar på forskning därför kommer att ske på välkända områden och på bekostnad av grundforskningen.
–Dessutom leder det till att universiteten blir mer uppbundna till politik och samhälle.
En annan följd av de ökade kraven på tillämpad forskning märks i ett nytt lönesystem som införts.
–Man vill att forskarna ska ha en bred kompetens, så att de vid nedskärningar kan omplaceras till andra anställningar inom universitetet.

Delat ansvar med styrelsen
Leif Søndergaard kommenterade även den nya universitetslagen, som trädde i kraft 1 juli förra året.
Bland annat innebär lagen att lärosätenas styrelser ska få två medarbetarrepresentanter för lärare och forskare. För närvarande är diskussionen livlig om dessa två personer kan vara representanter för alla lärare och forskare, eller enbart sig själva och sina egna åsikter.
Dansk magisterförening är mycket tveksamt till facklig representation i styrelsen.
–Plötsligt ska den fackliga representanten dela ansvaret med styrelsen för de beslut som fattas. Det kan leda till konflikter, sade han och ansåg att det påverkar den fackliga organisationens handlingskraft.
Samtidigt måste de representanter som väljs ha förmågan att vidarebefordra information, för att det ska vara någon mening med medarbetarrepresentanter, tyckte han.
Också i Norge har det skett förändringar som påverkar den högre utbildningen, bland annat har en organisationsreform nyligen genomförts. Den innebär till exempel att institutionerna fått en ökad frihet att själva besluta om hur de ska styras.
–Det har medfört många olika lösningar och det ska bli spännande att se hur det utvecklar sig, sade Kolbjørn Hagen, ordförande i Norsk Forskerforbund.
Och en pensionsreform är på gång med flexibel pensionsålder från 62 år till 70 år. Regeringen väntas lägga ett pensionsförslag, som har många likheter med den svenska pensionsreformen, dock inte poäng för studietid. Kolbjørn Hagen betonade att reformen borde ta hänsyn till att akademiker på grund av studier kommer ut på arbetsmarknaden senare än andra och därför borde få ”studiepoäng”.

Ny arbetslivslag
Vidare gäller en ny studiereform, som följer Bolognamodellen. Problemet är att den innebär längre terminer och därmed mer arbete för lärarna. Och ett förslag till ny arbetslivslag, som täcker hela arbetsmarknaden, är nu på remiss. Lagförslaget berör förstås också lärarna.
–Vi anser att statsanställda ska ha en fortsatt starkare anställningstrygghet än de privatanställda, förklarade Kolbjørn Hagen.
–Bland annat för att forskare fritt ska kunna uttrycka sin årsikt utan att riskera att mista sitt arbete. Men det blir svårt att argumentera för bättre villkor åt de statsanställda.
Lagförslaget ger även visstidsanställda ett ökat skydd.
–Det kan betyda att visstidsanställda automatiskt blir tillsvidareanställda utan att ha sökt jobbet i konkurrens med andra.
I Danmark finns samma problematik, framhöll Leif Søndergaard. Han påminde även om EU-direktivet, som går ut på bättre villkor för de visstidsanställda, exempelvis att en person inte får vikariera mer än två gånger på samma tjänst.
–Det har gjort att nya tjänstekategorier skapats vid de danska universiteten. En vikarie kan därför utnyttjas längre genom att han eller hon vikarierar för nya kategorier.

Yrkeshögskolor på frammarsch
I Finland har omfattningen av den tredje uppgiften, det vill säga lärosätenas kontakter med det omgivande samhället, ökat påtagligt, enligt Riku Matilainen, ombudsman på Forskarförbundet i Finland.
–Man diskuterar tillämpad forskning för samhällets bästa i allt högre grad. Yrkeshögskolorna är på frammarsch.
Han sade också att det finns krav på att universiteten ska bilda bolag, men att lärosätena inte vill engagera sig i detta.
Och han noterade de visstidsanställdas situation.
–Finska staten är ökänd för antalet visstidsanställda. Alla statsanställda ska vara tillsvidareanställda, men universiteten utgör ett undantag.
Andelen visstidsanställda på lärosätena är mycket hög, förklarade han, men sade också att det finns universitet med en annan policy – ett sådant är Kuopio universitet där 700 visstidsanställda blivit tillsvidareanställda.
Riku Matilainen ville framhålla stipendiaternas svaga ställning, bland annat att de inte får pensionspoäng. Forskarförbundet anser att ett en stipendieperiod på ett halvår borde utgöra golvet för när pensionspoäng ska börja räknas.
Önskemålet om fler doktorer finns även i Finland och de blir allt fler, fortsatte han.
–Men efterfrågan motsvarar inte utbudet. Det är förstås bra att alltfler blir doktorer, men det måste också finnas en efterfrågan på dem och deras kunskaper.
Om doktorerna inte får arbete kommer de att i stället för ett tillskott utgöra ett problem på arbetsmarknaden, menade han.

Islänningarna borde delta
SULF:s ordförande Christoph Bargholtz sammanfattade de svenska frågorna. Han nämnde allt från regeringsförslaget att införa avgifter för studenter från länder utanför EES-området, vilket förbundet motsätter sig, och att förbundet under Almedalsveckan i sommar kommer att ordna en paneldebatt om forskningen till att lärarundantaget än en gång ska utredas. Han sade också att det även i Sverige pågår en hätsk debatt mellan ”behovsstyrd” och ”forskarstyrd” forskning.
Christoph Bargholtz inledde dock sammankomsten, där SULF är värd vart fjärde år, med att undra om inte islänningarna borde delta i dessa årliga nordiska möten?
Han fick genast stöd från Jens Heide, ordförande i danska Ingeniørforeningen.
–Jag åtar mig gärna att kontakta de isländska universitetslärarna.
Och så blev det. Nu ska även Islands universitetslärare inbjudas till den Nordiska konferensen, som brukar pågå minst ett par dagar i maj. Denna gång ägnades nästan två dagar åt diskussionerna på Gripsholms värdshus i Mariefred och avslutades med ett studiebesök på Södertörns högskola. Nästa år hålls konferensen i Danmark.

EVA RÅDAHL

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023