–Det är samma mönster som förut. Inget tyder på att gapet mellan kostnader och ersättningar från 1994/95 och framöver kommer att minska, utan tvärtom att öka ytterligare, säger Ann Fritzell, ombudsman på SULF.
SULF gjorde för några år sedan en beräkning av högskolans kostnads- och intäktsutveckling. Utgångsläget var per capitaersättningarna för de olika utbildningsområdena budgetåret 1994/95. Under årens lopp har gapet till utgångsläget blivit allt större, eftersom ersättningarna per helårsstudent under flera år minskade och först under senare år började öka igen.
Samtidigt har kostnaderna stigit, till exempel lönerna och hyrorna.
SULF:s slutsats för år 2001 visade att de sammanvägda kostnaderna för grundutbildningen (löner, hyror, övrigt) ökat med drygt 20 procent och att det skulle behövas tre miljarder kronor för att högskolan skulle ha motsvarande resurser som 1994/95 (”Utbildning, utbyggnad, urholkning”, SULF:s skriftserie XXIV).
–Det allvarligaste problemet då som nu, är det så kallade produktivitetsavdraget, fortsätter Ann Fritzell.
Effektivisera verksamheten
Produktivitetsavdraget innebär att högskolan förväntas effektivisera verksamheten på ett sätt som motsvarar rationaliseringarna i det privata näringslivet. På budgetspråk handlar det om den årliga löneomräkningen utifrån löneutvecklingen inom den konkurrensutsatta industrin med avdrag för produktivitetsutvecklingen inom den privata tjänstesektorn – till exempel banker och detaljhandel.
–Rationaliseringarna inom bankväsendet och detaljhandeln har varit avsevärda bland annat för att man utnyttjar Internet i allt högre grad. Antalet anställda har minskat och produktiviteten ökat. Men det går helt enkelt inte att rationalisera undervisning på motsvarande sätt. Redan idag är många studentgrupper alltför stora och antalet föreläsningar och seminarier för få.
Hon fortsätter:
–I vårpropositionen har man inte angett någon procentsiffra för pris- och löneomräkningen, endast att man gjort en sådan. De kostnadskurvor som redan nu stiger brant i förhållande till per capitaersättningarna kommer med all sannolikhet att stiga också i fortsättningen.
Dock finns en liten ljusning. Regeringen satsade 2002 och 2003 totalt 200 miljoner kronor på humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Det har medfört att de sammanvägda kostnaderna för år 2003 jämfört med per capitaersättningarna är drygt 16 procent högre, mot tidigare drygt 20 procent.
–200 miljoner kronor betyder mycket inom dessa områden, där högskoleplatserna är billigare än inom naturvetenskap och teknik. Inom de områdena har gapet däremot ökat, från drygt 20 procent år 2001 till 24,5 procent år 2003.
Få nyheter
Nyheterna i vårpropositionen från 15 april är få, men de finns.
I år, det vill säga från hösten 2004, samt hela nästa år ska 6 000 personer få möjlighet att arbeta deltid och studera deltid inom komvux eller på högskola.
Regeringen räknar med 3 000 studieplatser på halvtid inom högskolan till en kostnad på 2 miljoner i år och 130 miljoner nästa år.
Till detta kommer att de här studenterna – särskilt prioriterade är ofrivilligt deltidsarbetande inom den offentliga sektorn, som vårdpersonal och lärare – får ett så kallat rekryteringsbidrag på 3 800 kronor per studiemånad. Studiestödet beräknas till 56 miljoner i år och 205 miljoner nästa år.
En annan nyhet är att studenter med barn får höjt studiemedel. Regeringen föreslår att 450 miljoner avsätts för detta från och med år 2006.
Och en tredje nyhet, som inte kostar något, är att personer med sjukpension kan börja studera utan att förverka sin rätt till sjukpension. De kan låta sjukpensionen vila medan de studerar och får studielån, för att sedan antingen utnyttja sin nya utbildning på arbetsmarknaden eller återgå till tillvaron som sjukpensionär.
–Tidigare omprövades alltid rätten till sjukpension efter en studieperiod, men nu får den enskilde pröva sin förmåga utan att riskera sjukpensionen.
Två utredningsuppdrag
I vårpropositionen nämns också två utredningsuppdrag, som Högskoleverket ska genomföra.
Det ena är att kartlägga hur högskoleutbildade klarar sig på arbetsmarknaden. Det andra att granska hur utbildning vid andra lärosäten, både svenska och utländska, ska kunna tillgodogöras på ett lärosäte. Detta mot bakgrund av att en del lärosäten är ogina vid bedömningen av andra lärosätens utbildningar.
–Syftet är förstås att effektivisera högskoleutbildningen, så att studenterna inte dubbelutbildas bara för att de byter lärosäte, säger Ann Fritzell.
EVA RÅDAHL
Förslag nästa år
till ny resurstilldelning
Högskolans resurstilldelningssystem ska utredas och ett förslag ska lämnas till utbildningsdepartementet senast 15 mars nästa år.
Det beslöt regeringen i slutet av april. Utredningen ska ske i nära samarbete med Högskoleverket.
Syftet med utredningen är att göra en översyn och utreda resurstilldelningssystemet till den grundläggande högskoleutbildningen, skriver utbildningsdepartementet i ett pressmeddelande.
–Målsättningen är ett resurstilldelningssystem som möjliggör ett utbildningsutbud med hög kvalitet som efterfrågas av studenter och arbetsmarknad.
Utredningen ska också ge förslag till hur man skapar incitament för ökad profilering, samverkan och arbetsfördelning mellan lärosätena, samt hur man kan utveckla distansutbildningen via nätuniversitetet.
Utbildningsminister Thomas Östros kommenterar:
–För att ytterligare stärka vår internationella konkurrenskraft inom högre utbildning krävs mer av profilering, samverkan och arbetsfördelning mellan de svenska lärosätena. Under senare år har vi kunnat se en ökande konkurrens mellan svenska universitet och högskolor. Det har på många sätt varit bra, men det har också inneburit att lärosätena i alltför stor utsträckning skaffat sig ett likartat utbud av utbildningar och kurser.
Ann Fritzell, ombudsman på SULF kommenterar:
–I mina öron låter detta som en återgång till 1977 års styrsystem. Den tidens erfarenheter av att prognostisera arbetsmarknadens behov var inte direkt uppmuntrande.
