Debatt

Näringslivets och den ekonomiska tillväxtens behov skall styra statens forskningsanslag. Även de pengar som idag går till grundforskning skall styras, riktas och kontrolleras. Det anser nu bl a LO, Svenskt näringsliv, Civilingenjörs-förbundet, KK-stiftelsen och Stiftelsen för strategisk forskning och Ingenjörs-vetenskapsakademin i skön förening.

I debattartiklar, uttalanden och rapporter drivs nu en forskningspolitisk tes som innebär att forskningen skall styras i enlighet med behovet av ekonomisk tillväxt och därmed skall också pengarna styras till de områden där ekonomisk tillväxt maximeras. Något belägg eller argument för att forskningen främjar tillväxt överhuvudtaget presenteras nästan aldrig. Ännu mindre ges några belägg eller argument för att en viss typ av forskning skulle leda till mer tillväxt än någon annan typ av forskning. Inte heller anges hur vi skall vara säkra på att det vi prioriterar idag kommer att ge ökad tillväxt om tre, sju eller femton år. Forskarnas egna synpunkter eller kunskaper kring relationen forskning-tillväxt efterfrågas inte heller. Statens satsningar på fri och oberoende forskning kan bara motiveras utifrån tilltron till forskarnas integritet och professionalism, till tron på allmängiltig kunskap och en önskan om att bättre förstå den värld vi alla lever i.

I Sverige används nästan 100 miljarder kronor i forsknings och utvecklingsarbete. Av den summan går drygt 21 miljarder ut från statens kassa. Från statens kassa går därav knappt 2 miljarder till konkurrensutsatt grundforskning via Vetenskaps-rådet. Ingen annan myndighet i Sverige vid sidan av forskningsråden (VR,
FORMAS, FAS) sörjer för grundforskningen.

Vetenskapsrådets underlag till forskningspropositionen visar att anslagen till grundforskningen har stagnerat samtidigt som den tillämpade forskning fått ökade resurser. Styrningen av grundforskningen har dessutom ökat genom att pengar riktas mot speciella forskningsfält som inte styrs av forskarna själva; särskilt riktade anslag till forskning om nazismen, kommunismen, biologisk mångfald och IT är bara ett fåtal exempel på de ämnesområden som regeringen och utbildningsdepartementet anser sig ha kompetens att bedöma att det skall forskas om. Den politiska styrningen inriktas sålunda på de instrument som finansieringen använder ity man därmed tror sig kunna bestämma att resultaten blir bra och nyttiga. Det fria valet av forskningsfråga är nämligen – ännu så länge! – garanterat i högskolelagen.

Grundforskning och teknologi förutsätter varandra: teknologi utan grundforskning är blind, grundforskning utan teknologi är impotent. Det är naivt att tro att man genom att satsa ekonomiska resurser på ett visst samhällsproblem ("cancerns gåta", "ekonomisk tillväxt") kan tvinga fram den grundläggande kunskap som behövs för att lösa problemet. Ofta kommer den nödvändiga kunskapen från helt oväntat håll. De teorier som krävdes för att utveckla den moderna datateknologin utvecklades av logiker, matematiker, lingvister och filosofer under 1900-talets första hälft. Teorier som är väsentliga för att utveckla intelligenta robotar, t ex beslutsteori och spelteori har utvecklats av matematiker, samhällsvetare och humanister i samverkan.

Genombrottskraft hos forskningen är dess förmåga att bryta genom gamla föreställningar, fördomar och förändra kunskapsmassan. Arild Underdal – rektor för Oslo Universitet och framstående forskare inom internationell miljöpolitik – menar att allra viktigast för forskningens genombrottskraft är uthållighet. Uthållighet är helt omöjlig att upprätthålla om den politiska och ekonomiska styrningen av forskningen blir dominerande.

Grundforskningens credo är att den inte med nödvändighet är omedelbart nyttig och det är därför det är den – likt kromosomernas oväntade skutt i samband med mutationer – som verkligen förnyar samhället och påverkar den mänskliga utvecklingen. Det enda vi vet är att vi inte vet något om framtiden. Hade forskningen styrts till ”strategiska områden” hade bilen aldrig uppfunnits; istället hade strategiska satsningar på verktyg och maskiner för att forsla bort häst-gödsel genomförts. Våra kunskaper om hjärnans funktioner liksom arvets och miljöns betydelse hade varit avsevärt mer begränsade. Kvantmekaniken – som idag är föremål för intensiv tillämpad forskning – är ett remarkabelt exempel på ett genombrott baserat på grundforskning. Om forskningen skall styras utifrån på förhand definierade behov så betyder det att forskningen styrs av det vi redan vet och av dem som har makt och resurser att definiera vems behov det är viktigt att forska om.

Vår expertkunskap ligger delvis inom de fält vår forskning berör, men mycket viktigare är att vi som forskare vet vilka förutsättningar som omgärdar kunskaps-bildning och forskning. Därför vet vi också att vi inte kan veta vilken forskning som är ”nyttig” eller som svarar mot ”angelägna behov”. Det är just i prövningen och omprövningen av vad som är viktiga och angelägna behov som grundforsk-ningen är nödvändig.

Torbjörn Andersson, professor i processrätt, Uppsala
Lars Bäckman, professor i psykologi, Stockholm
Marie Demker, professor i statsvetenskap, Göteborg
Elisabet Engdahl, docent i svenska språket, Göteborg
Björn Halleröd, professor i sociologi, Umeå
Sten Lindström, professor i teoretisk filosofi, Umeå
Kerstin Sahlin-Andersson, professor i företagsekonomi, Uppsala.

Alla är ledamöter av Vetenskapsrådets Ämnesråd för Humaniora och Samhällsvetenskap


Kategorier: Arkiv