Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Lokaler får kostnadshyra i stället för marknadshyra

Universitet och högskolor ska kunna få sina lokaler klassade om ändamålsbyggnader och därigenom få kostnadshyra istället för marknadshyra. Det föreslår en utredning, som överlämnades till regeringen i mitten av april. Men det är tveksamt om förslaget i praktiken innebär några lättnader för ekonomiskt hårt pressade lärosäten. Sänkt hyra föreslås medföra sänkta anslag.

1 augusti, 2004
Universitetsläraren

Representanter för universitet och högskolor klagar ofta över höga marknadshyror. Nu föreslår utredningen om ändamålsfastigheter att det ska bli möjligt att för vissa byggnader gå över till en hyra baserad på den faktiska kostnaden plus en rimlig avkastning.
-Vi tycker att vi med utredningen stärker hyresgästernas intressen. Den är ett steg i rätt riktning, säger Lisbeth Staaf-Igelström, före detta
riksdagsledamot (s) och ordförande i utredningen.
Vilka hus som är ändamålsfastigheter har inte utredningen tagit ställning till men man har gett en definition som kan tillämpas på statliga byggnader inom kultur-, universitets- och högskoleområdet. Utredningen menar att kraven för en ändamålsbyggnad är att hyresgästen har särskilt stark anknytning till byggnaden eller att byggnaden har byggts för eller anpassats för verksamheten, så att den inte utan särskilt omfattande ombyggnad kan användas till någon annan verksamhet. Ett exempel på en ändamålsbyggnad är Operan i Stockholm.
Varje lärosäte ska ha möjlighet att begära att en byggnad betraktas som ändamålsbyggnad. Detta gäller bara om byggnaden ägs av staten, privata
fastighetsägare berörs inte.
Om fastighetsägaren inte går med på klassningen som ändamålsbyggnad ska tvisten avgöras av en nyinrättad skiljenämnd. Också tvister om kostnadshyrans storlek ska avgöras av samma nämnd.

Frivillig kostnadshyra
Det blir frivilligt att begära kostnadshyra.
-Läget ser olika ut över landet. På vissa ställen är kostnadshyror dyrare än marknadshyror, men i attraktiva lägen billigare, säger Lisbeth Staaf-Igelström.
För att det ska bli möjligt att komma överens om rätt nivå på en kostnadshyra ska hyresgästen ha full insyn i alla kostnader för byggnaden.
Men om ett universitet fått gå över till kostnadshyra för en lokal och därigenom sänkt sina hyreskostnader ska enligt utredningen anslagen räknas ned med motsvarande summa.
-Enligt direktiven måste vi, liksom alla andra utredningar, finansiera alla förslag. Om regeringen går på det förslaget blir det ett nollsummespel. Det blir inte mer pengar till verksamheten. Men det är upp till regering och riksdag att besluta om höjda anslag till verksamheterna, säger Lisbeth Staaf-Igelström.

Redovisa lokalbehov
Universitet och högskolor kommer också att få skyldighet att varje år redovisa sitt kommande lokalbehov till regeringen.
Christina Ullenius, rektor vid Karlstads universitet och ordförande för Högskoleförbundet (SUHF), är positiv till utredningens förslag.
-Med den begränsade information jag har idag om utredningen så tycker jag det är skönt att de lägger det här förslaget. Genom att identifiera att
högskolor och universitet har ändåmålsfastigheter så bekräftar det situationen för väldigt många lärosäten, säger hon.

Inte möjligt att spekulera
Hon anser att utredningens förslag kan bli en lättnad speciellt för dem med lokaler centralt i Stockholm och Göteborg.
-Det är bra att det inte blir möjligt att spekulera i marknadshyror i centrala lägen. Visst har universiteten lokaler som enkelt skulle gå att
bygga om till kontorslokaler. Samtidigt finns det väldigt specialiserade lokaler, exempelvis specialutrustade laboratorier där det är orimligt med
marknadshyror. Det gäller för till exempel KTH som ligger mitt i Stockholm.
SUHF kommer att ordna ett seminarium om utredningens förslag.
Joakim Ollén, vd för Akademiska Hus AB, kommenterar utredningen med:
-Den påverkar oss nästan inte alls, säger han.
Enligt Ollén är det ytterst få byggnader inom Akademiska Hus bestånd som kan betecknas som ändåmålsfastigheter. Han anser att till
ändåmålsfastigheter i huvudsak bör räknas kulturbyggnader av typen Operan i Stockholm, vilka är så förknippade med verksamheten att den inte går att
flytta. De klassiska byggnaderna vid de gamla universiteten, som Carolina Rediviva i Uppsala, ägs i huvudsak inte av Akademiska Hus utan av Statens
fastighetsverk.
-För ändåmålsfastigheter bör man ha bruksvärdeshyra. Kostnadhyra fungerar inte. Om fastighetsägaren vill renovera fasaden på operahuset kan man inte lägga det på Operans budget.

Ingen dynamik
Över huvud taget anser han att kostnadshyra inte är något bra förslag.
-Kostnadshyretänkandet är oerhört begränsande, det ger ingen dynamik. Min erfarenhet säger mig att kostnadshyra inte ger något incitament till
förbättringar.
Och förslaget om skiljenämnd finner han helt orealistiskt.
-Skiljenämnden ska enligt förslaget inte kunna bestämma över privata företag, men däremot över Akademiska Hus. Det är inte rimligt, det strider
helt mot den konkurrensneutralitet som utredningen själv förespråkar, säger Joakim Ollén.

Per-Olof Eliasson

”Vinsten är inget
som kunden ska bry sig om”
Joakim Ollén, ny vd för Akademiska Hus, betonar konkurrensen och marknadsekonomin Han räknar med att bredda verksamheten och i ökad utsträckning hyra ut till företag. Ambitionen är att skapa kreativa lokaler till rimliga priser.
-Vi vill att folk ska tänka bättre i våra hus än i andra, säger han.
Sedan i slutet av förra året är Joakim Ollén vd för Akademiska Hus AB. Han är född i Köpenhamn, men uppväxt i ett akademiskt hem i Malmö.
-Pappa är professor i Strindberg och mamma teolog, säger han.
Själv läste han juridik och blev jur kand i Lund. Sedan jobbade han på handelskammaren innan han blev moderat politiker. I två perioder, 85-88 och 91-94 var han Malmös starke man, finansborgarråd och kommunstyrelsens ordförande.
Till hans övriga uppdrag hör att han varit ordförande i Kommunförbundet och är ordförande för Sportfiskarna. Uppdraget som vice ordförande i styrelsen för Högskolan i Gävle lämnade han när han tillträdde som vd för Akademiska Hus.

Årets myndighetschef
Efter att Joakim Ollén lämnat politiken var han under några år konsult och egen företagare innan han under sju år var framgångsrik generaldirektör för
Lantmäteriet. Så framgångsrik att han under 2003 fick den nyinstiftade utmärkelsen Årets myndighetschef.
Till Akademiska Hus blev han headhuntad.
-Jag såg en utmaning i företagets storlek och vad som särskilt fick mig att tända till var inriktningen mot kreativa lokaler för kunskapsintensiv verksamhet. Det är spännande att jobba med. Akademiska Hus är ju en strategisk komponent i bygget av Kunskapssverige, säger han.
Akademiska hus är helägt av staten och Sveriges största kommersiella fastighetsbolag. Hyresintäkterna år 2003 var 4,4 miljarder kronor och marknadsvärdet på fastigheterna 36 miljarder kronor. Vinsten efter skatt var 503 miljarder kronor.

Kommersiellt företag
Akademiska Hus lånar inte av svenska banker utan på internationella marknaden som har lägre räntor.
Joakim Ollén betonar att Akademiska Hus är ett kommersiellt företag.
-Men både vi och våra kunder har lite mer att jobba med för att komma bort från gammaldags förvaltningstänkande.
Han hävdar att Akademiska Hus verkar på en konkurrensutsatt marknad.
-Jag är oerhört noggrann med att universitet och högskolor alltid ska ha valfrihet. Alla våra stora kunder hyr också av andra fastighetsbolag. Det är viktigt för Akademiska Hus utveckling.
Han räknar med större rörlighet på fastighetsmarknaden i framtiden och att de stora hyresgästerna snarast kommer att minska sitt lokalbehov.
-De stora kunderna behöver effektivisera sin lokalanvändning. Och jag hoppas att de gör det. Som skattebetalare vill jag att man driver högskolan
så effektivt som möjligt.
Men Akademiska Hus ser sig om efter andra kunder.
-Vi ska vässa vår affärsidé och skaffa andra typer av kunder. Vi är till exempel bra på att bygga labblokaler. Då ska vi utnyttja det och bygga sådana lokaler för alla kunder som behöver det, säger Joakim Ollén.
Han menar att breddningen också gynnar de gamla kunderna eftersom overheadkostnaderna slås ut på fler. Akademiska Hus ska också bli mera aktivt att utveckla campusområden genom att medverka till att bygga till exempel studentbostäder och lokaler för teknik- och kuvösföretag där.

Ikea som föredöme
Joakim Ollén ser Ikea som ett föredöme för verksamheten.
-Ikea kombinerar kvalitet med ett lågt pris, säger han.
Han bemöter kritiken om att Akademiska Hus har för stor vinst.
-Vinsten är inget som kunden ska bekymra sig om. Ingen bryr sig om att Ikea går med vinst när man handlar där. Istället är det så att man naturligtvis vill vara kund i ett företag som går bra.

Per-Olof Eliasson

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023