Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Allt fler lärare vill delta i programutbyte

Varje år reser omkring 28 000 svenska studenter ut i världen för att studera. Drygt 5 000 av dem deltar i någon form av utbytesprogram. Medan studenterna hellre åker ut på egen hand ökar nu universitetslärarnas intresse för programutbyte. Förra året besökte 664 lärare ett utländskt universitet inom ramen för Internationella programkontorets verksamhet. Det är 114 fler än året innan.

1 augusti, 2004
Universitetsläraren

Det är naturligtvis lättare och billigare – både för studenter, lärare och administratörer – att studera och göra studiebesök utomlands om de deltar i ett utbytesprogram. Problemet är den snårskog av program med olika finansiärer, målgrupper och syften som man ska ta sig igenom innan man vet vilket stöd man kan söka.
Internationella Programkontoret bildades 1995 för att öka utbytet och för att underlätta för alla inom utbildningssystemet att ta del av utbytesverksamheten.
– Huvudanledningen att vi bildades var att Sverige gick med i EU, även om vi redan tidigare deltagit i vissa EU-program, berättar programkontorets generaldirektör Boo Sjögren.
På Internationella programkontoret arbetar 65 personer med att informera om 50-60 program som riktar sig till yrkesarbetande eller studerande inom hela utbildningssektorn från förskolor och skolor till högskolor och universitet, vuxenutbildning och kompetensutveckling inom näringslivet.

80 miljoner till högskolan
Totalt fick svenska aktörer inom utbildningsområdet under 2003 nästan 400 miljoner kronor
som ett resultat av Programkontorets verksamhet. Av dessa medel fördelade Programkontoret självt cirka 200 miljoner kronor, varav omkring 80 miljoner kronor gick till högskolesektorn.
EU finansierar flera stora program som riktar sig till högskolan: Sokrates, Leonardo da Vinci och Tempus. De i sin tur innehåller ett tiotal delprogram. EU har dessutom samarbetsprogram som riktar sig till USA, Kanada, Australien, Japan, Kina och Latinamerika.
Svenska staten finansierar också egna stora utbytesprogram. Flera av dem är knutna till utvecklingssamarbete och bygger på ömsesidigt utbyte med lärosäten i länder utanför Europa. Programmet Linnaeus-Palme omfattar nästan 27 miljoner kronor för 2004. Pengarna kommer från Sidas budget, men administreras av Internationella programkontoret.
Dessutom har Nordiska ministerrådet flera program, till exempel Nordplus.

”Svenska Modellen” förebild
– Internationella programkontoret var det första i sitt slag som bildades. Andra länder är intresserade av hur vi arbetar och vi kallas ofta för den ”Svenska Modellen”. Danmark och Finland har byggt upp kontor med oss som förebild. Även programformen Linnaeus-Palme är en verksamhet som väckt intresse och efterföljd utomlands, fortsätter Boo Sjögren.
Inom Sokrates finns Erasmus, som är världens största utbytesprogram på högskolenivå. Sedan starten 1987 har över en miljon studenter provat på att studera i ett annat europeiskt land via Erasmus. 2003 fördelade programkontoret ca 30 miljoner kronor till stipendier för studenter och lärare på uppdrag av Europeiska kommissionen.
–Intresset för Erasmus minskade hos svenska studenter i slutet av 90-talet och några år senare även hos lärarna. Programkontoret har i samarbete med lärosätena gjort en informationssatsning och nu är deltagarsiffrorna återigen på uppgående, berättar Margareta Sandewall, enhetschef vid Högskoleenheten på Programkontoret.
Inom de flesta program går det dock 2-3 sökande på varje plats. Speciellt populärt är det att söka till utvecklingsländer via Linnaeus-Palme.
–Det största hindret för lärarna att delta i utbytet är de har så hög arbetsbelastning och att det är svårt för dem att hitta en ersättare hemma. Men det finns också bristande kunskap om att programmen är flexibla. Vi hör ofta lärare säga att de inte kan vara borta i ett år – men det finns möjlighet att åka på lärarutbyte från en enda dag till några månader eller i ett helt år.
–Det är naturligtvis mycket lättare för lärare att ge råd om de själva har besökt det utländska universitetet en student vill söka till, säger Margareta Sandewall.

Utländska studenter vill hit
Totalt 429 universitetslärare deltog i Erasmusutbytet 2002/2003. Populäraste värdländer var Tyskland, Storbritannien, Spanien, Italien och Frankrike. 231 lärare åkte ut med hjälp av Linnaeus-Palme, av dem åkte de flesta till Sydafrika, Indien, Chile eller Tanzania.
Medan svenskarnas deltagande i utbytesprogrammen sviktade fortsatte de utländska studenternas intresse för att komma till Sverige att öka stadigt. Bara inom Erasmus kom drygt 5 300 till svenska universitet 2002/2003.
Varje år reser omkring 28 000 svenska studenter ut i världen för att studera. Den största gruppen på omkring 15 000 tar sina studiemedel och ordnar resten själva, medan drygt 5 000 reser inom någon form av utbytesprogram. Resterande 7 000 åker ut på kortare språkutbildningar.
–Det motsvarar ett svenskt universitet, spritt över världen, konstaterar Margareta Sandewall.

Engelskspråkiga länder dominerar
Linköpings universitet toppar ligan över utresande studenter, medan Lunds universitet toppar för utresande lärare.
Det stora flertalet åker till länder i Europa, framför allt till Storbritannien. Nordamerika är också populärt, men en växande skara väljer Oceanien, där intresset för Australien växer fort. Just nu läser omkring 3 000 svenska studenter där.
–Det tycks som om våra studenter blir allt sämre på tyska, franska och andra europeiska språk, funderar Margareta Sandewall.
Programstudenterna är ute mellan 3 månader och maximalt ett år. En stor fördel med att läsa inom ett program är att det är garanterat att man kan tillgodoräkna sig studierna i Sverige.

Kontakta egna lärosätet
Hur ska då studenter och lärare vid högskolan hitta rätt i snårskogen av program?
–Först och främst ska de vända sig till det egna lärosätets internationella sekretariat eller motsvarande funktion på fakultets- eller institutionsnivå. Det bästa är att leta på hemsidan. Men ge inte upp trots att det kan vara svårt att hitta informationen, särskilt om lärarnas möjligheter.
–Om en student är intresserad av ett viss universitet som hemuniversitetet inte har avtal om samarbete med kan det vara möjligt att snabbt skapa ett sådant inom Erasmus. Det finns goda exempel på utbyten som startat på önskemål från studenterna, tillägger Margareta Sandewall.

Anki Gundhäll Wood

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023