För drygt ett år sedan beslutade styrelsen för HTU att koncentrera verksamheten från tre till ett campus. Men man bestämde inte var campus skulle ligga. Om högskolans verksamhet skulle förläggas till Trollhättan, Uddevalla eller Vänersborg ville man utreda ytterligare.
Då vaknade lokalpatriotismen. Debatten har sedan dess gått hög i lokaltidningarnas spalter. Bohusläningen har kampanjat för Uddevalla medan tidningarna i Trollhättan och Vänersborg, Trollhättan Tidning (TT) och Elfborgs Läns Allehanda (ELA) har haft en lite knepigare sits eftersom de har gemensam ägare, chefredaktör, ledarskribent och delvis redaktion.
Men i TT har man bedrivit kampanj för HTU till Trollhättan och i ELA för HTU till Vänersborg. Tidningarna har bland annat uppmanat sina respektive läsare att via kuponger rösta på att högskolan ska ligga i deras stad. På Bohusläningens webb kunde man nyligen räkna till närmare hundra artiklar om
campusstriden från det senaste året. Och i ELA har man enbart månaden innan beslutet kunnat läsa drygt hundra små och stora artiklar i ämnet.
Näringslivstoppar i både Uddevalla och Trollhättan har hoppat in i debatten och hotat med stora konsekvenser om inte högskolan hamnar i deras stad. Ju närmare avgörandet kom desto hätskare blev tonen.
Fem förslag
Styrelsen vid HTU hade att ta ställning till fem förslag på campus, två vardera från Trollhättan och Vänersborg och ett från Uddevalla. Ekonomin i
anbuden var konfidentiella så ingen utomstående visste vilka summor som var inblandade.
Därför kom det som en överraskning när det avslöjades att Uddevallas alternativ inte ens var med vid slutbedömningen. Byggbolaget Peab hade lagt sig på en årlig hyresnivå på 52 miljoner kronor trots att högskolans styrelse hade angett att en acceptabel hyra var i nivå med dagens kostnad för tre campus, 36 miljoner kronor.
-Att Uddevalla föll bort beror helt och hållet på ekonomin. Styrelsen var enhällig i att vi inte kunde betala en hyra som var 50 procent högre än i andra förslag, säger rektor Lars Ekedahl.
Det segrande förslaget kom från det kommunala bostadsbolaget Trollhättans Tomt AB i Trollhättan och var på 33 miljoner kronor årligen.
Besvikelsen verkar ha varit störst i Uddevalla, kommunalrådet Lennart Björk (s) har i tidningarna anklagat Trollhättans kommun för att via sitt bostadsbolag subventionera högskolan och därigenom locka den till staden.
Högskolan beräknas göra samordningsvinster på 10 miljoner kronor per år på att gå över till ett campus. Men enligt Lars Ekedahl är inte ekonomin en
huvudanledning till beslutet att koncentrera högskolan till ett campus utan att stärka kvaliteten.
-Vi kan erbjuda studenterna ett gemensamt och varierat utbildningsutbud och en kreativ och nyskapande miljö, säger han.
Nu finns de ekonomiska utbildningarna i Uddevalla, de tekniska i Trollhättan och lärar- och vårdutbildningarna i Vänersborg.
Lars Ekedahl talar om en utbildningssegregering.
-80 procent av studenterna i Vänersborg är tjejer och 60 procent av studenterna i Trollhättan är killar. Vi vill till exempel kunna erbjuda lärar- och sjuksköterskestudenterna möjlighet att läsa ekonomi och teknik och inte minst ge studenter med olika intressen möjlighet att träffas. Och vi vill ge möjlighet till tillräcklig koncentration av forskningen, speciellt som vi vill ha mångdisciplinär forskning.
På frågan om ekonomin fällde avgörandet till Trollhättans fördel svarar Lars Ekedahl:
-Ekonomin var en del i avgörandet. Trollhättans förslag var billigast. Men vid lika kostnader hade beredningsgruppen ändå förordat Trollhättan eftersom deras lösning gav en större flexibilitet.
Inrätta högskolecentra
Beslutet att koncentrera HTU ska vara genomfört läsåret 2007- 2008.
En del i beslutet är att i de orter som inte får campus, och dessutom i Lysekil, kommer det att inrättas högskolecentra, en slags avancerade lärcentra där högskolan medverkar.
Debatten om förläggningen av campus har varit intensiv och anklagelser och motanklagelser har haglat i spalterna.
-Frågan har legat i luften länge på HTU. För min del är det väldigt skönt att beslutet är fattat och att vi kan rikta blicken mot framtiden.
Lars Ekedahl är också en smula besk över det nymornade intresset för högskolan i de tre inblandade kommunerna.
-Som rektor är jag glad att de olika kommunerna framhållit den oerhörda vikten av högskolan. Men det verkade som intresset inte vaknade förrän högskolan riskerade att försvinna från kommunen.
Lars Ekedahl har många lärdomar att förmedla.
-Att göra något sådant här är jobbigt och arbetsamt. Processen utsätter högskolans integritet för hårda prov. Men vår styrelse har hanterat det väldigt väl. Även om ledamöterna har haft olika åsikter har de varit konsekvent lojala mot det uppdrag riksdagen gett en högskolestyrelse.
Frestar på
Universitetskansler Sigbrit Franke, chef för Högskoleverket (HSV), har följt processen vid HTU.
-Självklart blir det motstånd om man ska lägga ned högskolan på en ort, särskilt om intilliggande kommuner ser sig som rivaler kan man förstå att
det bli turbulens.
Hon betonar att en sådan här process frestar på.
-Att lägga ned är aldrig en lätt process. Att lägga verksamhet på en ny ort är självfallet mycket lättare. Överhuvudtaget att ta beslutet att
lägga ned något i en högskola är svårt, även att koncentrera verksamheten inom en högskoleort, säger hon.
Någon generell trend till centralisering av högskolor med flera campus kan inte Sigbrit Franke se, men visst finns det en diskussion.
-Nu när man ofta har knackig ekonomi ser man över olika lösningar man tillämpat hittills. Då kan det vara svårare att ha en dyrare organisationsmodell och en uppdelning på olika campus innebär en del kostnader.
Aktuella exempel är att Mitthögskolan planerar på att centralisera natur- och teknikutbildningarna till Sundsvall och att Södertörns högskola diskuterar att flytta utbildningarna från Södertälje och Haninge till Flemingsberg.
-Orsakerna till de diskussionerna, att lägga ned utbildningar på vissa orter, är i första hand ekonomiska, säger Sigbrit Franke.
Hon påpekar att Högskoleverket inte har några synpunkter på om högskolor ska koncentrera verksamheten utan det är upp till den enskilda högskolan att besluta.
Ren förlustaffär
Däremot har HSV diskuterat koncentration av utbildningar.
– Är det till exempel vettigt att det finns utbildningar av högskoleingenjörer på i storleksordningen 25 orter? Speciellt när man inte
fyller platserna utan utbildningarna är en ren förlustaffär, säger Sigbrit Franke .
För att inte få alltför uttunnade miljöer för att uppnå kvalitet och ekonomi rekommenderar HSV profilering, samverkan och koncentration.
-Utifrån kvalitetsutvärderingarna har vi dragit slutsatsen att för att höja nivån på utbildningarna behövs det att högskolorna profilerar sig, utvecklar samverkan och koncentrerar sig till det de är bra på.
Högskoleverket tycker att istället för cirka 25 utbildningsorter för högskoleingenjörer skulle det kanske räcka med ungefär tio orter.
Per-Olof Eliasson
