Samordnade insatser för jämlik information

– Vårt mål måste vara att bli landet med den bästa informationsförsörjningen och den högsta informationskompetensen i världen, säger utredaren Gunnel Stenqvist, departementsråd på utbildningsdepartementet, om sitt betänkande ”KB – ett nav i kunskapssamhället”.

Det överlämnades till utbildningsminister Thomas Östros i mitten av januari och är ute på remiss hos ett 70-tal instanser fram till 28 maj.
Det krävs en kraftsamling och samordnande insatser för att kunna ge landets befolkning en allsidig och jämlik informationsförsörjning och stöd för att kunna utnyttja denna, slår utredningen fast.
Kunskap ska göras tillgänglig, systematiskt och strukturerat och vårt kulturarv ska digitaliseras på samma sätt som sker i andra länder i Europa som bl a Skottland och Frankrike. Även USA satsar stort på digitalisering.
De främsta skälen där, som för utredaren här, är ökad tillgänglighet, bevarandeskäl och demokratiskäl.
Utredningen tillsattes mot bakgrund av de stora förändringar som skett i omvärlden under de senaste decennierna. I direktiven lyfts fyra olika förändringar fram som påverkar forskar- och utbildningssamhället och därmed även bibliotekens roll som kunskapsförmedlare och samordnare:
Den tekniska utvecklingen (IT). Den utbyggda högskolan inklusive den öppna högskolan och det livslånga lärandet. Mediesamhällets nya karaktär (internet). Bibliotekens/arkivens förändrade roll.

Vilka är då stötestenarna på vägen mot nationell samordning?
–Det är en mycket stor fråga, svarar Gunnel Stenqvist och pekar bl a på brister i resurser och reell vilja till samordning som några av problemen. Samarbetsviljan har dock ökat.
–De olika biblioteken är kluvna mellan sin strävan att motsvara sina huvudmäns krav och sitt behov av att samarbeta över gränserna. När det i stort finns så ytterst lite resurser för biblioteksutveckling, så kan kanske rädslan att dela den lilla kakan på ännu fler upplevas som ett hinder.
–Även om god informationsförsörjning till utbildning och forskning är en så viktig fråga så har biblioteken inte så lätt att hävda sig genom att man alltför ofta ses som en perifer kategori inom högskolan när denna ska fokusera på ”kärnuppgifterna” utbildning och forskning. Man skulle dock kunna säga att bibliotekens uppgifter också är en slags kärnverksamhet, men det har nog svårare att få genomslagskraft.
Hon tillägger:
–Det bör noteras hur Forskarutbildningsutredningen (SOU 2004:27) som 1 mars lämnade sitt betänkande till Östros ser på frågan.
Forskarutbildningsutredningen framhåller att en god informationsförsörjning och tillgång till information, både tryckt och digital, är en betydelsefull del i den infrastruktur som doktoranden måste ha tillgång till. Utredningen understryker betydelsen av likvärdig tillgång till information vid alla lärosäten och betonar att i KB-utredningen lämnas ett antal förslag som i hög grad kommer att underlätta tillgången till information – såväl tryckt som digital.

Nätbibliotek för fokus
Ett viktigt pussel att lägga är nätbiblioteket. Det digitala ligger idag på samma nivå som det tryckta gjorde på 1800-talet, menar Gunnel Stenqvist.
–Ett svenskt nätbibliotek kan ge ett fokus och en tydlighet för insatser inom många olika områden: att e-publiceringen inom högskolan får kraft och bredd och så småningom kompletteras med andra slag av material som egenproducerade läromedel och arkiv med forskningsdata. Att de samlade resurserna, både fritt tillgängliga och kommersiellt tillhandahållna, samt även de som skapas genom digitalisering av delar av kulturarvet kan nås på ett samordnat och synligt sätt. Detta kan ske genom en nationell portal och andra portaler och tjänster som sammanför information för olika ändamål.
–Och slutligen att det finns ett bra stöd och råd för att användarna ska kunna ta till sig de nya digitala tjänsterna och resurserna, samt integrera dem i de miljöer (både webbaserade och fysiska) där man jobbar.
Nätbiblioteket bör, enligt utredningen, vara fullt utbyggt 2008.
–Verktygen finns och incitament finns i form av kostnadsbesparingar samt snabbare och bättre spridning. Vidare är det nu mycket lättare för forskare att göra sina arbeten globalt sökbara på ett effektivt och målinriktat sätt om det egna lärosätet skapar fulltextdatabaser som stöder det s k OAI-protokollet.(Open Archives Initiative http:www.openarchives.org).

Upphovsrätten?
–Upphovsmannen har sin upphovsrätt. Problemet är att forskarna idag lämnar ifrån sig hela sin upphovsrätt till tidskriftsförlagen. Det skulle de inte behöva göra, säger Gunnel Stenqvist.
–De kan lämna ifrån sig rätten till kommersiellt utnyttjande till ett förlag, men behålla sin rätt att själva använda sin artikel i undervisning och forskning, inklusive rätten att lägga ut den både före och efter publicering på det egna universitetets webbplats eller icke-kommersiella disciplinbaserade webbarkiv. Detta är vad som t ex föreslås vid Lunds universitet.
–Idag har en mycket stor del av de vetenskapliga tidskrifterna faktiskt tvingats att acceptera detta, vilket antagligen de flesta forskare inte känner till. 42,5 procent av förlagen( och därmed mer än hälften av antalet tidskrifter) accepterar ”självarkivering” i någon form enligt en översikt gjord av det brittiska RoMEO-projektet.

Flera insatser
Utgiftsposten att köpa tillbaka rätten att sprida vetenskaplig kunskap till privata intressen har blivit en belastning i universitetens budget. Skymtar en lösning?
–Lösningar som skymtar är en kombination av flera insatser. Fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter som baserar sin ekonomi på publiceringsavgifter, kringintäkter och en långtgående automatisering av arbetsflödet är en väg. Lokala fulltextdatabaser vid universitet/högskolor, institut, akademier etc som lägger ut alla typer av publikationer på webben fritt tillgängliga, även de som har antagits och publicerats av tidskrifter, är en annan. Ämnesbaserade e-printarkiv som i första hand innehåller fritt tillgängliga tidskriftsartiklar, både i form av pre-print och post-print, är en tredje.
–KB understödjer redan en utveckling i denna riktning med projekt som SVEP (Samordning av den Svenska högskolans Elektroniska Publicering) och SRVK (Svenskt Resurscentrum för Vetenskaplig Kommunikation). De stora kommersiella förlagen kommer att bli tvungna att omdefiniera sin roll, att släppa den exklusiva äganderätten och i stället ta betalt för levererade tjänster, som att organisera kvalitetsvärdering eller ge stöd med teknik eller marknadsföring, avslutar Gunnel Stenqvist.

Lena Wikström

FAKTARUTA
Några av huvudförslagen i betänkandet ”KB – ett nav i kunskapssamhället”:
• Ett nationellt insatsprogram för samordnad digital informationsförsörjning till utbildning och forskning – Sveriges nätbibliotek – inrättas för att ge en användarvänlig tillgång till vetenskaplig information.
• Libris utvecklas till ett nationellt biblioteksdatasystem för att spara tid och pengar för lärosätena.
• Pliktlagen utökas till att omfatta också det digitalt publicerade.
• Ökad samordning mellan alla offentligt finansierade och tillgängliga bibliotek och där Kungl. biblioteket (KB) får det odelade ansvaret för samordning och utveckling av informationsförsörjningen till utbildning och forskning.
• Handlingsprogram för digitalisering – för att öka tillgängligheten till KB:s samlingar i hela landet.
• Mer forskning, fler forskarutbildade i biblioteks- och informationsvetenskap.


Kategorier: Arkiv