Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nya nätverk på nätet – men Rotary består

Nya sorters nätverk för nyttiga kontakter byggs på internet. Tekniken är ny men idén är gammal - inga katter släpps in bland hermelinerna.

1 juli, 2004
Universitetsläraren

Att bygga egna nätverk är viktigt för att nå framgångar och en forskare som vill göra karriär behöver kontakter både inom universitetsvärlden och utanför den. De etablerade vägarna, som exempelvis Rotary, fungerar fortfarande men dessutom finns många nya nät som knyts samman i cyberrymden.
På nätet finns allt från privata e-postlistor till stora internationella organiserade nätverk som Orkut och LinkedIn. Gemensamt är att det inte går att komma in utan rekommendationer, vilket gör att de inte skiljer sig så mycket från de andra sorters nätverk som upprätthålls med personliga möten.
–Systemet med gatekeepers överlever även på internet. Maktnätverk kommer inte att ersättas av demokrati utan av nya maktnätverk, delvis via internet, säger Nicklas Lundblad, doktorand i informatik och vd för Stockholms e-handelskammare.

Makt är gemensam nämnare
De svenska nätverken bygger på att ha gemensam bakgrund och är inte öppna för vem som helst, oavsett form. De är också manligt dominerade, även om det finns en del helt kvinnliga nätverk.
Makt är en gemensam nämnare för alla nätverk, även om det inte alltid handlar om ekonomiska eller politiska beslut.
–Makt kan vara att kunna tränga igenom bruset, att vara någon, säger Nicklas Lundblad.
–Att inte vara känd är inte noll utan minus, för om du finns i branschen och jag inte känner till dig, då kan du inte vara bra.
Internet har inte blivit något stort demokratiprojekt – det handlar inte alls enbart om att bara behärska tekniken och ha tillgång till dator. Samma faktorer är maktbärande på internet som i den reella världen.
Nätverk i form av svenska e-postlistor drivs av olika personer, och fungerar mest som en social arena där man skapar ”weak ties”, alltså att känna till varandra. Där pågår ständiga kontakter och ofta dagligt informationsutbyte. Det är ett pågående samtal och eftersom man lär känna varandra så småningom, kan det fungera bra som grund för tillit och ersätta personliga möten.

Bygga egna nätverk
–Vi lär oss alltmer att tolka e-posten och den är personligt skriven. Det skrivna samtalet är inte lika effektivt som ett personligt möte, men i gengäld pågår det hela tiden, säger Nicklas Lundblad.
Han menar att en universitetslärare kan bidra aktivt till sin framgång genom att bygga sina egna nätverk och hålla kontakt med de studenter som sedan gör karriär. Alltså starta en egen alumni-lista. Den ska vara kvalitativ, bara vissa studenter får vara med, kanske sådana som skrivit bra uppsatser.
–Vi är alldeles för dåliga på alumni-nätverk i Sverige, det är vanligt exempelvis i USA. Hela universitetsvärlden är sanslöst dålig på att ta vara på den kunskap som finns tillgänglig när studenterna kommer ut i näringslivet.

Gammalt nätverk
Ett gammalt nätverk med åtskilliga universitetslärare som medlemmar är Rotary. Det har cirka 30 000 medlemmar och ungefär 15 procent av dessa är kvinnor. Kvinnor började komma med först i början på 90-talet.
Mie Jernbeck, vd för Mentor International som förmedlar och utbildar mentorer, var första Rotarykvinnan i Skåne. Hon har också varit guvernör, ordförande i sitt distrikt.
Hon menar att grundtanken med Rotary är att medlemmarna ska komma samman och träffas. Det kan man inte göra över nätet och därför har Rotary en funktion också i framtiden.
–När man möts rent fysiskt får man kontakter som man ännu inte vet att man behöver.
Varje vecka är det lunch och ett samhällsinriktat föredrag. Rotaryklubbarna är ofta mycket observanta på nya ledare och försöker få med dem. När en ny universitetslärare eller forskare flyttar till en mindre stad blir han eller hon sannolikt kontaktad. Men kravet på engagemang är svårt att klara när man arbetar mycket och ett alternativ är då att komma med som gäst ibland.
–Man ska hinna med allt, och det är tidsbrist snarare än brist på intresse som hindrar de yngre. Det krävs närvaro och engagemang för att vara med i Rotary och det är bra. Men många unga som är mitt i karriären och dessutom har barn klarar inte det.
Mie Jernbeck anser att kvinnor trivs bra och passar in i Rotary. Det är framförallt i de större städerna det finns en hel del kvinnliga medlemmar, även om det fortfarande finns klubbar med enbart män.
–Kvinnor som är med har lika stor glädje av det som män.
Hon har också varit med i Zonta, ett liknande nätverk som enbart är öppet för kvinnor.
–Zonta fungerar bra, men att det är enkönat är en begränsning och jag tycker att det är en nackdel. I vissa perioder av livet kan det vara bra med bara kvinnor i ett nätverk, för att få stöd och stötta varandra.

Tillfällen ta kontakt
Lars-Erik Lundqvist, företagare i byggbranschen och tidigare Rotary-guvernör i Sundsvall, menar att medlemskapet i Rotary är ett starkt nätverk eftersom det ger ett bra kontaktnät automatiskt. Det kan inte alls ersättas av kommunikation på nätet.
–Eftersom man träffas ger det goda tillfällen att ta kontakt och försöka behålla de kontakterna. Och det är ju upp till var och en hur man bygger sina egna nätverk inom den organisation där man finns.
Internet är inte någon konkurrent utan ett komplement till lunchmötena och en möjlighet att upprätthålla sina inhemska och internationella kontakter i organisationen.
I en Rotaryklubb är alla med i sin egenskap av ledande yrkesföreträdare. Det gör att de yngsta inte hunnit kvalificera sig och medelåldern är relativt hög.
–Förr fanns inte så många kvinnor som är yrkesföreträdare. Men nu kommer det in fler och fler. Vi vill ha in främst yngre yrkesverksamma kvinnor, kriteriet är att de ska företräda en yrkesgrupp.
Rotary arbetar också mycket med välgörenhet, som att bygga och driva skolor och barnhem utomlands.
–Det är Lions som är konkurrenten, inte e-postlistor.

Annica Granstedt

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023