Strategisk forskning svår att definiera

Tio år är förmodligen en för kort tidsrymd för att avgöra om en forskning varit strategisk eller inte. Mer troligt är att man behöver tjugo år för att se hur forskningen utfallit ur strategisk synvinkel.

Den reflektionen gjorde Staffan Normark när Stiftelsen för strategisk forskning celebrerade sitt 10-års-jubileum i Norra Latin i Stockholm. Normark är sedan 1999 VD för stiftelsen, ett nervpåfrestande jobb, lät han förstå. Han jämförde sina våndor inför de strategiska besluten med regissören Ingmar Bergmans nattliga kamp mot sina demoner.
– Det som verkar vara strategiskt ett år, kanske inte är det 2–3 år senare, sa han.
Enligt stadgarna ska stiftelsen stödja högklassig forskning som är till nytta för Sverige. Men hur vet man vad som är rätt och vad som är fel? På 1990-talet trodde man att en satsning på komponenttillverkning och mikroindustri var strategiskt rätt, nu har denna tillverkning lämnat landet.
Normark gissade att styrelsen knappast hade beviljat anslag för forskning kring penicillin och DNA.
– Vi hade nog lämnat Einstein till Vetenskapsrådet, men förmodligen satsat på Edison, trodde han.

Fem miljarder
Under de tio åren har Stiftelsen för strategisk forskning betalat ut fem miljarder kronor. Cirka 8,5 miljarder finns kvar, dagsnoteringen varierar med börsen. Bland annat har 1 000 doktorander finansierats.
– Även om vi haft en konjunkturnedgång finns många av dem nu i industrin, noterade Normark.
Stora satsningar har också gjorts på strategiska forskningscentra där flera forskargrupper samverkar för att lösa större frågeställningar. Och mer ska det bli. Under april planerar stiftelsen att utlysa anslag på totalt 600 miljoner kronor utan att peka ut några speciella forskningsområden.
– Det är upp till dem som söker att övertyga oss, sa han.
En del av den forskning som stiftelsen finansierat har resulterat i groddföretag och praktiska projekt. Bland annat berättade professor Ingemar Lundström från forskarcentret Forum Scientium i Linköping om arbetet med mikrokirurgiska instrument som till exempel kan användas när man reparerar blodkärl och om idéer att via dator och webb skapa en ny plattform för primär- och hemsjukvård.
Kristina Höök, professor vid IT-universitetet i Kista, hävdade att IT-industrin inte är uträknad utan kan komma igen om den bara får lite tid. Själv försöker hon bygga ihop den verkliga och den virtuella världen ”så att vi kan ha roligt tillsammans”.

Bättre livskvalitet
Vid Huddinge universitetssjukhus är ett nyinrättat Centrum för infektionsmedicin, med femtio forskare i tolv grupper, klara att ge sig i kast med bland annat frågan om varför man inte kan bota gruppen med obotlig cancer.
Bättre livskvalitet för enskilda patienter är det övergripande målet, berättade professor Hans-Gustaf Ljunggren.
Förre statsminister Ingvar Carlsson var ordförande för stiftelsen åren 1997–2002, från i år håller Lena Hjelm-Wallen i klubban. Rubriken över Carlssons anförande löd ”Vilken forskning gagnar samhället bäst?”
– Den rubriken hade jag aldrig vågat ställa upp och tala under om jag hade varit utbildningsminister eller statsminister. Men nu är jag fri från alla politiska sammanhang och kan inte beskyllas för att lägga mig i, sa Ingvar Carlsson.

Farlig tankegång
I den eviga diskussionen om grundforskning kontra tillämpad forskning berättade han att han en gång som utbildningsminister undrat om Sverige har råd med så mycket grundforskning.
– Men Kerstin Niblaeus, som då var statssekreterare, gjorde klart för mig att det var en farlig tankegång att ifrågasätta grundforskningen, berättade han.
Men grundforskning kan se ut på olika sätt. När industrimannen Carl Bennet under dagen diskuterade ämnet med Per Unckel, generalsekreterare vid Nordiska ministerrådet i Köpenhamn, införde han begreppet ”behovsorienterad grundforskning”. Utbildningsminister Thomas Östros talade om ”strategisk grundforskning”.
– Det går inte för ett litet land som Sverige att satsa på allt. Ska Sverige ha möjlighet att ligga i framkant krävs det många strategiska beslut och tuffa prioriteringar. Det innebär att vi måste välja väg. Vi måste bestämma oss för en strategisk grundforskning. Vi måste ha med innovations- och tillväxtpolitiken.

Fokuserad politik
Han tog USA som exempel på en målinriktad, fokuserad forskningspolitik. Sverige har också en del att lära av Finland, ansåg han.
– Sverige är världsledande i självkritik, sa utbildningsministern.
– När det gäller självsyn skiljer vi oss dramatiskt från vårt östra grannland. Tidskriften Lancet har rankat oss som världsbäst på medicinsk forskning. Det är svårt att tro när man hör debatten här i landet.
Han påpekade också att Sverige är attraktivt för unga forskare från andra länder. Sverige har ett nettoinflöde från alla länder utom USA.
– Men ska vi behålla en sådan position måste vi inse att vi inte kan göra allt samtidigt. Vi måste bestämma oss för vad vi ska prioritera för att se till att ligga lägst fram, hamrade han in hos de cirka 350 åhörarna i aulan.

KERSTIN KÅLL


Kategorier: Arkiv