Ibland kan det inträffa att två medlemmar som söker förbundets hjälp i samma ärende har, eller tycks ha, motstridiga intressen. Sådana situationer kan vara svåra att hantera för förbundet. Medlemmarna kan ibland uppleva att de inte får den hjälp som de menar sig ha rätt till och att de fackliga företrädarna tar parti för den ena sidan.
För att underlätta för de lokala fackliga förtroendemännen att hantera sådana ärenden har förbundet tagit fram ett diskussionsunderlag, ett slags handlingsplan, med några exempel på situationer som både medlemmar och förtroendemän kan uppleva som svåra. Förbundsstyrelsen har behandlat diskussionsunderlaget vid ett sammanträde den 13 februari och det har nu skickats ut till alla lokalföreningar och lokalkanslier.
Förhandlingar om turordning
De upplevda eller verkliga motstående intressena kan vara av olika slag. Det kan naturligtvis vara så att en medlem i en viss situation kan gynnas direkt och materiellt på en annans medlems bekostnad genom ett visst agerande av arbetsgivaren.
Ett exempel på detta kan vara vid förhandlingar om turordning vid uppsägning. Sådana frågor går dock att i allmänhet lösa genom att det finns regler i lagar och avtal om hur kretsarna skall vara beskaffade. Fackets roll i det sammanhanget är i första hand att hävda en viss uppfattning om hur lag eller avtal skall tolkas och försöka se till att arbetsgivarna hanterar turordningen på rätt sätt, eventuell genom att föra frågan till rättslig prövning.
Bättre genom omplacering
Det kan också någon gång vara så att vissa medlemmars arbetsförhållanden kan bli bättre av att en annan medlem kanske omplaceras genom beslut av arbetsgivaren. Detta händer ibland när det uppstått konflikter på arbetsplatsen.
Även detta kan ju sägas vara ett materiellt gynnande av någon eller några. Här kan det vara svårare att undvika en känsla av missgynnande hos den ompla-cerade. Fallen kan också vara svårare att hantera fackligt, dels genom att arbetsgivaren har stora befogenheter att omplacera med stöd av arbetslednings-rätten, dels genom att det inte finns några enkla och klara regler för hur denna arbetsled-ningsrätt är begränsad.
Den fackliga rollen i sådana sammanhang är i första att sträva efter att se till att arbetsgivaren har objektivt godtagbara skäl för sina åtgärder och att besluten motiveras ordentligt så att alla berörda kan förstå varför det blir på ett visst sätt.
Utomstående advokater
Ett annat exempel på tänkbara och reella intressemotsättningar skulle kunna vara när det har förekommit oegentligheter, till exempel stölder, på en arbetsplats och arbetsgivaren anklagar två medlemmar för delaktighet.
Båda måste anses ha rätt till stöd från förbundet, åtminstone initialt. Båda förnekar något ansvar och skyller på den andre. Vem skall förbundet företräda i ett sådant fall om båda begär stöd, och på vilket sätt? Frågan måste besvaras från fall till fall beroende på vad arbetsgivarens inledande utredning visar, men det kan ju mycket väl tänkas att situationen kan utvecklas på så sätt att förbundet inte kan företräda båda, kanske inte ens den ena, utan att utomstående advokater får biträda i vart fall den ena medlemmen. Förbundet lär i ett sådant fall få stå för kostnaden.
Trakasserat en annan
I fall där en medlem påstås ha kränkt eller trakasserat en annan medlem kan det också uppstå motstridiga intressen som kan vara svåra att hantera. Det är dock viktigt att komma ihåg att det fackliga agerandet här i första hand riktar sig mot arbetsgivaren.
Så objektiv som möjligt
Det finns naturligtvis ingen anledning till att förbundet skall försvara ett oacceptabelt beteende, men däremot har förbundet en uppgift när det inledningsvis gäller att försöka se till att utredningen om vad som hänt blir så fullständig och objektiv som möjligt och att den som kränkts får det stöd och den hjälp från arbetsgivaren som behövs för att han eller hon skall kunna komma vidare och att arbetsgivaren vidtar alla åtgärder som behövs för att förhindra fortsatta trakasserier.
Hålla igång diskussionen
Vad sedan gäller eventuella åtgärder från arbetsgivarens sida mot den som kränkt så bör ju den fackliga insatsen även här gå ut på att agera för att åtgärderna är adekvata och rättsenliga. Det kan säkert uppstå situationer där de lokala fackliga företrädarna märker att de inte har båda sidornas förtroende och i sådant fall får förbundet centralt biträda åtminstone den ena av medlemmarna om vederbörande önskar det.
Någon gång kan det säkert bli nödvändigt att låta något helt utomstående ombud träda in för att undvika lojalitetskonflikter.
Förbundet har ansett det angeläget att hålla igång diskussionen om hur vi skall företräda medlemmarna på ett bra och rättssäkert sätt och det nämnda diskus-sionsunderlaget bör kunna vara ett stöd i det arbetet. Den medlem som hamnar i en sådan konflikt som berörts ovan, eller i en annan liknande situation, och som känner oro för hur förbundet kommer att agera bör diskutera saken med de lokala fackliga företrädarna.
THOMAS KILHBERG
Förbundsjurist
