Notiser

INGA AVGIFTER I HÖGSKOLAN
Det finns risk att studieavgifter införs på högskolan, menar SFS, som kräver att avgiftsfrihet skrivs in i högskolelagen.
– Internationella trender och en ändrad syn på avgifter i Europa påverkar svensk högskolepolitik och hotar dagens avgiftsfrihet, sägs i ett pressmeddelande.
– En så viktig princip som avgiftsfrihet för högre utbildning bör slås fast i lag. Idag skulle regeringen kunna införa studieavgifter på eget bevåg, det är inte rimligt, enligt ordföranden Ignacio Vita.
Utbildningsminister Thomas Östros uttalade sig nyligen för att studenter från länder utanför EES-området kan få betala studieavgifter för att läsa på svenska högskolor och universitet. Även detta motsätter sig SFS.

HÖGSKOLEPROVET SLÅR NYTT REKORD
Högskoleprovet lockar varje år fler personer. Årets rekord var 46 816 anmälningar till provet 3 april. Det var 1 300 fler än förra våren.
Ökningen var störst vid universiteten i Stockholm, Göteborg, Lund och Uppsala, samt högskolorna i Borås och Skövde. Det största procentuella minskningarna var vid Högskolan i Kristianstad och vid universiteten i Umeå och Karlstad, visar uppgifter från Högskoleverket.
Till de anpassade högskoleproven för personer med dyslexi, svagt och gravt synskadade anmälde sig 340 personer.

FORSKNINGSFINANSIERING BÖR INRIKTAS PÅ NYTTA
Forskningsfinansieringen måste inriktas på nyttotänkande och kraftsamla kring utvalda områden.
Det anser Teknisk Framsyn, som är ett projekt där ett hundratal experter har försökt förutse den tekniska, naturvetenskapliga och medicinska utvecklingen och dess konsekvenser de närmaste 15–20 åren. Projektet drivs av Industrifonden, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, LO, KK-stiftelsen, NUTEK, Svenskt Näringsliv, Vetenskapsrådet och Vinnova.
I ett pressmeddelande i slutet av mars sägs:
– Elva kluster med sammanlagt hundra teknik- och kunskapsområden där Sverige har bäst förutsättningar har identifierats utifrån innovationsgrad, teknikmognad, marknadsförutsättningar och behov. Bioteknik och IT löper som en röd tråd genom områdena och den traditionella industrin lyfts fram som en stark tillväxtgenerator.
Kluster som identifierats är bland annat mekaniska system, funktionella material, hälso- och sjukvårdsteknik och livsmedelsproduktion.

INDISKA AKADEMIKER ATTRAKTIVA FÖR FÖRETAG
De indiska akademikerna har blivit en intressant grupp att rekrytera för utländska företag.
Varje år utexamineras nämligen mer än två miljoner studenter med akademisk grundexamen från universiteten i Indien. Det är dubbelt så många som i USA. Alla studenter talar i princip flytande engelska och lönenivån är låg.
Nu väljer allt fler globala koncerner att lägga en del av sin verksamhet i Indien, så kallad outsourcing. Till exempel prognoser från konsultfirman Deloitte Research visar att världens hundra ledande finansiella företag fram till år 2008 kommer att ha flyttat en miljon arbetstillfällen till Indien. De indiska lönerna beräknas ligga fyra till tio gånger under nivån i New York, London och Hong Kong.
Enligt andra prognoser kommer Indiens inkomster från så kallade call centers och datahantering att vid samma tidpunkt ha ökat till 24 miljarder dollar från den nuvarande nivån på 2,3 miljarder dollar.
Det indiska utbildningssystemet har en stark tradition när det gäller matematik och naturvetenskap och man räknar med att 17 miljoner kvalificerade akademiker kommer att finnas tillgängliga för IT-relaterade jobb.
(HSV:s internationella nyhetsbrev)

HÖGSKOLOR FORTSÄTTER ATT VÄXA
Det totala antalet helårsstudenter är nu mycket nära 300 000. År 2003 ökade antalet studenter med 10 000. Lunds universitet är störst med 26 776 studenter. Men de små högskolorna har vuxit mest. Högskolan på Gotland har exempelvis expanderat med närmare 30 procent.
Det framgår av aktuell statistik från Högskoleverket, presenterade i ett pressmeddelande.
– Verksamheten växer vid alla universitet och högskolor. De enda som går emot trenden är ett par av de konstnärliga högskolorna i Stockholm som har något färre studenter 2003 jämfört med tidigare år, men det kan röra sig om tillfälliga variationer. Danshögskolan, Musikhögskolan och Dramatiska institutet har däremot vuxit.

De små har vuxit mest
Det är det små universiteten och högskolorna som vuxit mest. År 2003 hade Växjö universitet 11,7 procent fler studenter jämfört med föregående år. Karolinska institutet expanderade med 7,9 procent. Men allra mest ökade Högskolan på Gotland med hela 29,7 procent. Malmö högskola ökade med 9,9 procent.
Störst är Lunds universitet med 26 776 helårsstudenter. Det är en ökning med 5 procent jämfört med föregående år.
Ökningen av antalet studenter har framför allt skett inom det samhällsveten-skapliga området. Inom naturvetenskap och teknik, som länge varit prioriterade områden, var antalet studenter oförändrat mellan 2002 och 2003.

NY REKTOR I JÖNKÖPING
Thomas Andersson, nationalekonom och VD för ett forsknings- och analysinstitut, blir ny rektor för Högskolan i Jönköping från och med 1 augusti.
Thomas Andersson, 44, är född och uppvuxen i Lund. Han blev civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm år 1983 och doktorerade i nationalekonomi år 1989. Fyra år senare blev han docent. Hans inriktning är internationell ekonomi och industriell organisation.
Sedan 2001 har han lett och byggt upp forsknings- och analysinstitutet IKED ( International Organisation for Knowledge Economy and Enterprise Development) i Malmö.


Kategorier: Arkiv