Lärande- och universitetskonceptet behöver förnyelse och mångfald. För att uppnå det krävs att skolor, högskolor/universitet, forskningsinstitut, industri, företag, offentliga sektorn och frivilligorganisationer arbetar tillsammans – på lika villkor med ömsesidigt lärande i fokus.
Många av dem som disputerar lämnar akademin för annan verksamhet. Det är bra.
Samhället och näringslivet behöver fler direktörer, lärare, sjuksköterskor och ingenjörer med forskningskompetens.
Mycket av dagens spetsforskning bedrivs redan utanför lärosätena. Det är dags för akademin att släppa monopoltanken kring kunskapsutveckling och satsa på en utökad samverkan i partnerskap med näringsliv, offentlig sektor och andra intressenter vad gäller forskning och utbildning.
Viktigast är trots allt studentens och doktorandens väg, forskningsmiljön samt tillgång till nätverk och kontakter.
I nätverken och kontakterna finns mängder av kompletterande kvaliteter, som man inte finner inom akademin.
ATT GE FLER HÖGSKOLOR examensrättigheter på doktorsnivå är ett konkret förslag på hur man skulle kunna åstadkomma förnyelse och mångfald av lärande- och universitetskonceptet. Vi skulle gärna se att andra aktörer, exempelvis forskningsinstitut och kvalificerade arbetsplatser för professioner, fick ett större ansvar för doktorsutbildningar i samverkan och partnerskap med universitet och högskolor. Inte bara som beställare utan även som utformare och utförare.
Det finns ett uppenbart behov av att satsa på elitforskning och elitutbildning.
Dessa bör koncentreras till några få samfinansierade Centres of Excellence i Sverige och utomlands och bedrivas vid ett fåtal samverkande institutioner med hög kvalitet, som står sig i internationell konkurrens.
Även här skulle en allians mellan högskolor/universitet, forskningsinstitut, företag och industri samt offentliga sektorn för en professionsdriven forskning och utbildning vara till gagn.
Att anpassa övrig forskarutbildning till samhällets och näringslivets varierade kompetensbehov är lika viktigt som att skilja ut studenter till de mest kvalificerade forskningsinstitutionerna.
Avancerad vetenskaplig träning har ett värde utanför spetsforskningens elitdivi-sioner.
EN TRADITIONELL DOKTORSEXAMEN tycks dock inte ha det meritvärde i arbetslivet den förtjänar. En orsak kan vara att den i sitt upplägg och form i första hand är avsedd för en karriär inom akademin.
Det finns åtskilliga professioner av betydelse för arbetslivs- och samhälls-utvecklingen, inom vilka möjligheterna till strukturering och systematisering av beprövad kunskap och avancerad forskning idag är små. Möjlighet att avlägga doktorsexamen inom flertalet icke-traditionella kompetensområden saknas helt.
Det visar att det finns ett behov av olika koncept för doktorsutbildningar.
Det är också främst inom professions- och kompetensområden som ett nytt koncept bör aktualiseras, till exempel den professionsinriktade doktorsutbildning Högskolan i Borås håller på att arbeta fram och som utvecklar och kompletterar den forskarutbildning som redan erbjuds.
I en sådan doktorsutbildning tas både den vetenskapliga dimensionen inom akademin och den förtrogenhetsbaserade kunskapen inom olika professionsområden tillvara. Givetvis med bibehållen kvalitet och akademiskt djup.
Den fokuserar med andra ord på att ta tillvara yrkeslivets praxis – vad är det man verkligen gör? Vilken förtrogen-hetsbaserad kunskap finns det?
Utbildningen förväntas beröra flera vetenskapsområden och dessutom överbrygga traditionella ämnes- , fakultets-, och campusgränser. Den spänner alltså över ett bredare kunskapsområde än en traditionell forskarutbildning. Också handlednings- och examinationsformer och processer, sättet att disputera på etc, bör utvecklas i linje med vad som är rättvisande och relevant också utifrån pro-fessionernas villkor, förutsättningar och behov.
AKADEMIN OCH PROFESSIONEN vinner båda på att delta i utformningen av en sådan doktorsutbildning – på samma villkor och med ömsesidigt lärande i fokus. Men det kräver en vidareutveckling av den nuvarande universitetsstrukturen och processen för utbildning av doktorer.
Målet med ett professionsuniversitet är att kontinuerligt och systematiskt öka kunskapsnivån inom olika professionsområden.
PROFESSOR SAID IRANDOUST,
REKTOR HÖGSKOLAN I BORÅS
PROFESSOR LENA NORDHOLM,
PROREKTOR HÖGSKOLAN I BORÅS
PROFESSOR EVA SELIN-LINDGREN,
PROJEKTLEDARE FÖR HÖGSKOLAN I BORÅS
UTVECKLING MOT PROFESSIONSUNIVERSITET
HÖGSKOLAN I BORÅS
