Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

av Benny Johansson, m fl förbundsdirektörer

1 april, 2004
Universitetsläraren

I nr 20/2003 av Universitetsläraren kunde man läsa att statligt anställda inte behöver någon inkomstförsäkring. I kontakter med medlemmar som är dubbelanslutna till SULF och nedanstående förbund, välkomnar en majoritet av de statligt anställda att förbunden inför en inkomstförsäkring. Vi vill därför ge några skäl till att även universitets- och högskoleanställda kan ha nytta av ett förstärkt inkomstskydd vid arbetslöshet.

Många universitets- och högskoleanställda har en otrygg anställningssituation. I universitetens och högskolornas tjänstestruktur bygger vissa befattningar på kortsiktiga förordnanden. De som inte har tillsvidareanställning eller sammanhängande anställningar om minst fem år hos arbetsgivaren, omfattas samtidigt inte av trygghetsavtalet. De har därför nytta av en starkare inkomsttrygghet.

I våra kontakter med medlemmar inom universitets- och högskolevärlden, är det påtagligt att många har planer på att senare arbeta utanför universitets- och högskolevärlden. Universitets- och högskoleanställda är högutbildade experter med alternativ till en anställning som forskare eller lärare inom universitets- och högskoleområdet. Orsakerna till att man vill söka sig till andra arbetsgivare kan vara många, men bidragande är att arbetsgivare på den övriga arbetsmarknaden betalar mer för samma kompetens och /eller erbjuder tillsvidareanställningar.

En ökad rörlighet av människor mellan universitet och högskolor å ena sidan och näringsliv och myndigheter å den andra, är positivt för både den enskilde och verksamheterna. Framför allt är en ökad rörlighet av kompetens viktig för universiteten och högskolorna. Med den trygghet en inkomstförsäkring ger, vågar fler skaffa sig nya erfarenheter. Vissa kan därför komma att söka sig bort från universiteten och högskolorna för en tid för att eventuellt återkomma senare.

Forskarstuderande har i normalfallet doktorandtjänst under två eller tre år. En stor andel av de disputerade medlemmarna i våra förbund söker sig utanför universitets- och högskolevärlden och får betydligt högre löner än de haft under sin tid som doktorander. Ingångslönen för en forskarexaminerad inom näringslivet ligger runt 30 000 kronor i månaden. Den inkomst doktoranderna har under sina forskarstudier är därför inte mest relevant, utan istället är det den inkomst de förväntas få när de har avlagt sin forskarexamen. De doktorander som tjänar, eller tänker sig att tjäna mer än 20 075 kronor i månaden och söka sig utanför statlig sektor, har därför all nytta av en inkomstförsäkring.

I början av karriären är osäkerheten som störst, med tillfälliga anställningar och risk för arbetslöshet. Intressanta jobb för forskarutbildade finns också ofta inom små, forskningsintensiva företag, där osäkerheten om framtiden är stor. Med tryggheten i en inkomstförsäkring kan fler ta steget till intressanta jobb inom forskningsintensiva företag.

De forskarstuderande som är med i en inkomstförsäkring kvalificerar sig till försäkringen under sin tid som doktorander, både i kraven på arbetad tid och på medlemskap i förbundet. När de väl behöver försäkringen, är de därför också berättigade till den. Under sina forskarstudier har medlemmar i våra förbund dessutom reducerad medlemsavgift, i vilken inkomstförsäkringen ingår.

BENNY JOHANSSON, förbundsdirektör Civilekonomerna
RICHARD MALMBORG, förbundsdirektör Civilingenjörsförbundet
LENNART AXELSSON, förbundsdirektör Farmacevtförbundet
JÖRGEN OHLSSON, förbundsdirektör Naturvetareförbundet

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023