Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Fördelarna överväger för postdoc utomlands

20 december, 2003
Universitetsläraren

Postdoc är den mest spännande perioden i ditt liv!
Det säger Alexandra Krettek, nyss hemkommen från tre år som postdoc vid Harvard Medical School och Brigham and Women´s Hospital i Boston, USA.
Men hon berättar också om medaljens baksida, penningbrist och kulturchocker.

Intresset var stort vid SULF:s informations- dag om postdoktorsstipendier i Göteborg. 180 doktorander och nydisputerade från Göteborgs universitet och Chalmers var anmälda.
Alexandra Krettek, som nu är forskarassistent vid Wallenberglaboratoriet för hjärt-kärlforskning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, delade frikostigt med sig av sina erfarenheter.
”Hur man uppnår ett lyckat resultat med begränsade och osäkra resurser” var titeln på hennes föredrag och hon förankrade postdoc-perioden i det praktiska livet.
Enligt Alexandra är planering A och O för ett lyckat resultat.

Hur ska du bo?
Minst ett år innan vistelsen måste du bestämma dig: Vart du ska åka. Hur länge du ska vara ute. Kan mottagarinstitutionen tänka sig att betala för en förlängning när postdoctiden är över?
En annan fråga som måste lösas i god tid är: Hur ska du bo? Speciellt om du har familj måste den frågan vara löst på ett tidigt stadium. Ska du magasinera dina möbler eller hyra ut möblerat eller flytta med möblemanget?
Det sista alternativet kan vara billigast om du ska vara ute länge på en ort där det är mycket dyrt att hyra möblerat.
Själva stipendiet måste sökas i god tid, fonder och anslagsgivare tar ofta sex månader på sig att bevilja ett stipendium. Under väntetiden ska du hålla kontakten med värdinstitutionen så att du inte blir bortglömd.

God tid
Och tänker du göra din postdoc i USA, sök visum i god tid!
Innan ditt stipendiat börjar, res om möjligt till värdlandet i förväg och skaffa bostad, besök barnens blivande skola och hälsa på värdinstitutionen.
– Alla sådana praktiska detaljer bör vara avklarade innan du åker i väg på allvar, för då ska man till labbet och börja jobba, säger Alexandra.
Som boende utomlands hamnar oftast en postdocstipendiat utanför det svenska socialförsäkringssystemet. Alexandra tipsar om möjligheten att i USA få sitt stipendium skickat genom värdinstitutionen och därigenom komma med i det amerikanska sjukförsäkringssystemet.
Hon själv fick en del av sitt stipendium utbetalat genom sjukhuset där hon gjorde sin postdoc. Då räknades hon som anställd och hela hennes familj blev försäkrad genom sjukhuset.
Att vara postdoc-stipendiat är inte bara en fantastisk upplevelse. Medaljen har en baksida också.
– Var beredd på att mycket är annorlunda i det nya landet. Räkna med att du i ett halvår kommer att vara frustrerad och säga ”så här gör vi inte i Sverige” tills du kommer på att man visst kan göra på deras sätt.
Därför rekommenderar hon att man inte ska vara ute kortare tid än två år.
– Då blir det en lugn period i mitten där man vant sig men ännu inte behöver planera för hemresan. Tiden går väldigt snabbt, säger hon.

Penningbrist
Ett annat problem är penningbrist, man måste vara beredd på att det kan gå åt mycket egna sparade pengar.
– Under en övergångsperiod kan det bli problem innan pengarna kommer in och man kan få gå en månad utan lön, säger Alexandra.
Och igångsättningskostnaderna kan vara höga.
– En lägenhet för en familj i Boston har i snitt en kallhyra på cirka 20 000 kronor. Och värden kan kräva att du betalar tre månadshyror första dagen, det vill säga första och sista hyran och som säkerhet en hyra i förskott. Det blir cirka 60 000 kronor! Så räkna med att en postdocvistelse tär på sparkapitalet.
Alexandra menar att man bör ta vara på tiden som postdoc för att bekanta sig med värdlandet, resa runt i det när man är ”vanlig” medborgare och inte turist. Knyta kontakter både med andra gästforskare och medborgarna i landet.
Men för den delen inte glömma att hålla kontakten med Sverige.
– Det är ju dit du ska återvända.
Men vid hemkomsten ska man vara beredd på ytterligare en kulturchock.
Sverige är inte detsamma som när du lämnade det. Även om det bara har gått ett par år har mycket hänt i samhället.
– Vännerna är däremot som de var innan du reste, men du har förändrats. Det är positivt att ha fått en annan utblick men man känner sig lite obekväm, säger Alexandra.
Trots att det ibland kan vara kämpigt rekommenderar hon alla att göra en postdocperiod.

Bringa ordning
På informationsdagen i övrigt berättade SULF-ombudsmannen Robert Andersson om villkoren för postdoc-stipendiater vad gäller arbetslöshetsförsäkringen.
Winnie Birberg från Vetenskapsrådet och Mattias Löwhagen från Stint informerade om de stipendier som organisationerna delar ut.
Sist ut var Ulla-Britt Wennberg från Försäkringskassan som försökte bringa ordning i de snåriga reglerna hur socialförsäkringssystemet påverkar postdoc-stipendiater.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023