Högskoleverkets utredning om adjunkternas situation och framtid väcker starka känslor. Besvikelsen är stor och Lars Lassinantti, ordförande för Sveriges Universitetsadjunkters Förening, beskyller utredarna för att vara fega. Anledningen är att Högskoleverket inte föreslår några ändringar i lagen för att stärka adjunkternas inflytande.
– Jag hade hoppats på mycket mer. Det kan inte finnas något som är så tomt på nyheter som den här utredningen.
Trots att Högskoleverket föreslår att regeringen bör avsätta mer medel till en strategisk satsning för att öka andelen forskarutbildade lärare, så låter Lars Lassinantti närmast uppgiven när Universitetsläraren når honom per telefon på Luleå tekniska universitet. Hans besvikelse över Högskoleverkets utredning om adjunkternas situation och framtid är mycket stor.
– Det var nu de hade chansen att förändra en otidsenlig och åldersstigen hierarki, men de har inte vågat föreslå några förändringar.
Det som fått honom att reagera är ett kapitel i utredningen om adjunkternas inflytande. En stridsfråga för adjunkterna som känt sig diskriminerade på högskolorna och universiteten trots att de utgör den största lärargruppen.
– Vi har kämpat länge för att få samma rättigheter som lektorer och professorer och få rätt att rösta på ledamöter till fakultetsnämnden.
Men Högskoleverket har valt att inte föreslå några ändringar av högskolelagen och högskoleförordningen i det avseendet.
Håkan Forsberg, som har lett Högskoleverkets utredning, menar att adjunkter har ett formellt inflytande i de organ som rör adjunkterna.
– Fakultetsnämnderna rör forskningsfrågor och därför anser vi att det är rimligt att nämnderna styrs av de som har disputerat. Dessutom finns det möjlighet för adjunkter med sakkompetens att medverka. Högskolelagen tillåter att de röstas in i nämnderna.
Inget överseende
Men Lars Lassinantti har inget överseende för det tankesättet.
– Jag förstår inte vad det är för beslutsorgan Högskoleverket syftar på. Är det mindre kommittéer de menar? De måste ju i så fall titta på vem som utser de där kommittéerna. Dessutom trodde jag att forskning och grundutbildning hörde ihop, säger han.
Inte heller köper han idén om att sakkunniga adjunkter faktiskt kan väljas in i fakultetsnämnderna.
– Det är så få personer det handlar om att det inte är värt att tala om. Undantag är vad det är.
Lars Lassinantti hade velat se mer. I våras uttalade han stora förhoppningar inför utredningen i en lång artikel i Universitetsläraren. Då såg han möjligheter att få till den lagändring som han anser behövs för att adjunkter ska få samma rättigheter som lektorer och professorer.
– Värst är att det Högskoleverket nu föreslår eller snarare inte föreslår kommer att ligga till grund för vår situation i minst tio år framöver. För det går ju inte att gå runt och hoppas på en ny utredning ska tillsättas utan den här kommer att gälla framöver.
Han får stöd av Elsie Dickson, som är ledamot i SUAF och universitetsadjunkt vid Stockholms universitet.
– Det är diskriminering. När man deltar så pass aktivt i verksamheten ska man ha möjlighet att rösta och sitta med i fakultetsnämnden, säger hon.
Medel till forskarutbildning
Högskoleverkets utredning handlar även om möjligheten till kompetensutveckling för adjunkter. Utredningen, som är ett regeringsuppdrag, föreslår att regeringen avsätter medel till en strategisk satsning för att öka andelen forskarutbildade lärare vid universiteten och högskolorna.
– Jag tycker att det låter bra. Det har funnits begränsade möjligheter tidigare, men eftersom det varit upp till de enskilda lärosätena att finansiera en sådan satsning så har den varit begränsad, säger Elsie Dickson.
Lars Lassinantti är sparsammare med de positiva kommentarerna.
– Jag vill se de pengarna innan jag tror det. Det är bra att Högskoleverket lägger fram förslaget, men tyvärr vet vi inte ännu om det blir så mycket mer än så, säger han.
Håkan Forsberg menar dock att något måste ske. Enligt Högskoleverket är det ett problem att 53 procent av alla lärare vid universiteten och högskolorna saknar forskarutbildning.
– Om man tittar på enskilda lärosäten så är det inte ovanligt att runt 60 procent av lärarna inte har disputerat. Vi tycker det är viktigt att den högre utbildningen har stark forskaranknytning och då krävs det att lärarna själva har forskat.
Han är medveten om att Högskoleverkets utredning bara är ett förslag och att man inte vet hur mycket regeringen kommer att lyssna på förslaget.
– Det vet vi inte förrän vi ser om det blir ett förslag i propositionen från regeringen, säger han.
Stärka forskaranknytningen
Alla doktorander vill dock inte disputera, utan vill fortsätta undervisa så som de gör i dag. Håkan Forsberg menar att det inte kan vara något krav att ha doktorerat, men att lärosätena bör göra allt för att stärka forskaranknytningen.
– Det kan även ske genom ökad samverkan mellan lektorer och adjunkter inom och mellan enskilda lärosätena. En sådan samverkan skulle vara kompetens-höjande för både lektorer och adjunkter.
För att satsningen på adjunkter inte ska bli en vision utan verklighet föreslår Högskoleverket att lärosätena årligen ska rapportera till regeringen om vilka åtgärder de vidtagit för adjunkternas kompe-tensutveckling. Håkan Forsberg föreslår även att regeringen bör överväga om lärosätena ska öka andelen forskarutbildade lärare i likhet med den modell som används vid rekryteringen av kvinnliga professorer.
– Behovet av att öka andelen disputerad personal är mycket stort och Hög-skoleverket anser att det är en viktig fråga för framtiden. Andelen adjunkter växer och vi anser att det är ett problem.
Situationen har varit speciell
Han ger inte lärosätena kritik för att de hittills inte har satsat på att stärka fors-karanknytningen, utan menar att situationen har varit lite speciell under 1990-talet.
– De har inte haft förutsättningarna eller pengarna att öka andelen disputerade lärare, men vi hoppas att regeringen ska avsätta medel och satsa på det nu.
Enligt Lars Lassinantti finns inte de förutsättningarna nu heller.
– Centralt har man ju sagt att det inte finns några pengar att avsätta. Jag vill se handling innan jag kan låta bli att vara kritisk. Nästan alla lärosäten har gått med stora förluster i flera år och jag tror inte att de medel som Högskoleverket efterfrågar finns.
Inga positiva ord
Nej, det är inte många positiva ord som Lars Lassinantti kan säga om den utredning som ligger till grund för hans kårs framtid.
– Kanske är det en högst personlig reaktion, men jag tror att jag pratar för flera. Adjunkter har valt sitt yrke för att de trivs med det. Frågan är hur länge man trivs på jobbet om man inte har något inflytande.
Själv har han arbetat som universitetsadjunkt sedan 70-talets slut. Han hade velat se ett slut på diskrimineringen innan han pensioneras. Men utredningen från Högskoleverket har satt stopp för de förhoppningarna.
– Jag vet inte hur jag ska uttrycka det, men så mycket värre än så här kunde det inte bli, säger han.
LOTTA FOLCKER
