Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Forskning ger status åt yrkesutbildningar

19 december, 2003
Universitetsläraren

Allt fler yrkesutbildningar får högskolestatus och forskningsanknytning.
– Drivkraften att akademisera exempelvis en vårdutbildning är förmodligen inte bara omsorgen om patienterna utan också att höja prestigen för yrket och ge nya karriärvägar för yrkesutövare, säger professor Sverker Sörlin, vetenskaplig ledare för Sister, Institutet för studier av utbildning och forskning i Stockholm.

Högskolornas egna ambitioner spelar också in menar Sverker Sörlin. De mindre och medelstora högskolorna har i flera fall en stor andel yrkesutbildningar. En väg för de högskolorna att gå framåt är att yrkesutbildningarna blir forsknings-anknutna. På det sättet skapas en allians mellan högskolan, olika ämnesföreträdare och företrädare för professionerna. Lokala intressen för regionen, som högskolan ligger i, spelar också roll.
Sverker Sörlin anser att det är viktigt att skilja mellan yrkesutövarnas individuella karriärväg till doktorsexamen och yrkesfältets koppling till forskning.
– Exempelvis har barnmors-korna i sin yrkesutövning haft mycket forskning att stödja sig på men det har varit få barnmorskor som forskat, säger han.

Leder till viktiga frågor
Att ta in yrkesutbildningar i akademin leder enligt Sverker Sörlin till ett antal viktiga frågor: är det till nytta för brukaren, det vill säga för patienten om det är en vårdutbildning? Är det rätt använda pengar?
– Min egen inställning är i grund och botten positiv. Men man måste vara väldigt noga med formen och inte alltid kopiera de traditionella akademiska ämnena, säger han.
Han jämför med konstnärliga utbildningar där man också vill bygga på med forskning.
– Ett exempel är Umeå universitet där man på kort tid byggt upp en mycket framgångsrik designutbildning, med ett nära samarbete med industrin, men utan några som helst traditionella akademiska prestationer.

Sluppit splittra sig
Han hävdar att framgången i Umeå bland annat beror på att man sluppit splittra sig genom att inte ägna sig åt akademisk produktion.
– Gör man det får man ett annat etos (värdesystem) i utbildningen. Ett akademiskt etos är extremt publicitetsinriktat, karriärutvecklingen är inriktad på publicering. Fokus kommer inte att vara nyttan för brukarna utan inriktningen riskerar att i första hand bli att tillfredsställa den akademiska meriteringens krav, säger Sverker Sörlin.
Akademiseringen av yrkesutbildningarna har på många håll varit mycket krävande för lärarna som har förankring i den gamla praktiska utbildningen.
– Vi har gett de gamla lärarna mycket tid att vidareutbilda sig, men de är frustrerade för att de känner som om de aldrig räcker till. De måste hela tiden utvecklas, först skulle de ha kandidatexamen, sedan magister- och helst doktorsexamen. När de känner att de inte räcker till är det svårt för dem att tycka det är viktigt för studenterna att ha de teoretiska kunskaper som de själva kanske inte har, säger Lis Karin Wahren, docent och prefekt vid Institutionen för Vård och Välfärd vid Linköpings universitet.

Tydlig motsättning
Motsättningen mellan forskning och undervisning har under vissa perioder varit tydlig i de nya akademiska ämnena.
– Lärarna har tidigare haft i uppdrag att utveckla pedagogiken och uppmuntrats att gå en 1,5 års lärarutbildning. När utbildningen ska forskningsanknytas står de i valet om de ska satsa på en forskarkarriär eller inte, säger Birgitta Öberg, professor och prefekt för den nybildade institutionen Hälsa och samhälle vid Linköpings universitet.
Det här har skapat oro.
– Lärarna ser hur andra går vidare och forskar och får en roll i akademin som de själva inte självklart har. Men konsten är att inte ställa forskning och pedagogik mot varandra, vi behöver båda, säger Birgitta Öberg.

Hitta vetenskapen
En uppgift för nya akademiska ämnen är att hitta vad som är deras vetenskap. Den traditionella kunskapen finns ju, men vad är exempelvis barnmorskans vetenskap skild från förlossningsläka-rens?
– De nya ämnena är av nödvändighet tvärvetenskapliga. Det gäller inte nödvändigtvis den enskilde forskaren som kan studera allt från ett enskilt organ till olika samhällsaspekter men sammantaget är forskarkollektivet tvärvetenskapligt. Forskningen inom sjukgymnastik integrerar flera olika forskartraditioner. Från studier kring mekanismer på organnivå till beteen-deinriktad forskning om exempelvis inter-aktionen med patienten eller studier på samhällsnivå med utvärdering som innehåller hälsoeko-nomiska analyser, säger Birgitta Öberg som själv var en de första sjukgymnasterna som disputerade, 1984.
De första tandhygienis-terna på Karolinska Institutet som får en kandidatexamen i sitt huvudämne, odontologisk profylaktik, kommer ut till våren.
– Odontologisk profylaktik är ett multidisciplinärt ämne som både innehåller odontologi och beteendevetenskap och pedagogik, säger Birgitta Söder, universitetslektor vid institutionen för odontologi vid KI.

Alla inte behöriga
För att nya akademiska ämnen ska få en vetenskaplig bas krävs att tillräckligt många börjar forska i ämnet.
– När yrkesutbildningar ska ställas på vetenskaplig grund behöver de bygga upp en forskningsbas vilket kräver att några går vidare till forskarutbildning, säger Aija Sadurskis, doktor i medicinsk vetenskap och utredare på Högskoleverket.
Men alla utexaminerade är inte behöriga att börja forskarutbildning. Så här fungerar det:
Vid sidan av yrkesexamen, till exempel sjuksköterske- eller barnmorskeexa-men, kan högskolan utfärda en generell examen (kandidat- och magisterexamen). För en generell examen krävs ett huvudämne, det vill säga ett ämne där det bedrivs forskning.

Definierat huvudämne krävs
För att barnmorskor och andra yrkesgrupper ska ha möjlighet att bedriva forskning kring det egna yrket krävs alltså ett definierat huvudämne, till exempel barnmorskevetenskap. Detta är ännu inte utvecklat vid alla högskolor. Om en högskola utfärdar en yrkesexamen men ingen kandidatexamen i barnmorskevetenskap, kan de utexaminerade barnmorskorna därför inte bygga upp forskning inom sitt eget yrke.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023