Kemiinstitutionen vid Göteborgs universitet har varslat åtta lärare, varav sex professorer. Det är nästan en fjärdedel av lärarkåren.
Känslorna på institutionen är upprörda. I ett brev till ledningen kräver sju ämnesföreträdare ”minst en varslad administratör per varslad lärare”.
Vi som är längst ner i universitetets organisation kan inte bara hålla med om att det är enbart vi som ska varslas. Om vi inte försvarar oss erkänner vi att vi är de mest värdelösa. Och jag tror inte det är så, säger Daniel Jagner, professor i analytisk kemi och en av de ämnesföreträdare som undertecknat skrivelsen till styrelsen för Göteborgs universitet och fakultetsnämnden.
Han hänvisar till Högskoleverkets senaste utvärdering av kemiämnet:
• Uttryckt i antal helårsstudenter är kemin i Göteborg störst i landet.
• Antalet studenter per lärare är fyra gånger så högt som i Stockholm och Lund och dubbelt så högt som i Uppsala.
– Så någon arbetsbrist kan inte vara skäl för uppsägning, säger Daniel Jagner syrligt.
Om de varslade lärarna sägs upp blir konsekvenserna stora.
– Undervisningsbördan för de kvarvarande lärarna kommer att bli så stor att de inte får tid för egen forskning. Forskningsanknytningen kommer med tiden att försvinna från utbildningen, säger Daniel Jagner.
Dålig ekonomi
De sju ämnesföreträdarna analyserar i en skrivelse orsakerna till kemiinstitu-tionens dåliga ekonomi som har lett till varslen: Lärarna på institutionen har hög kompetens, i princip alla har disputerat och nästan 60 procent är professorer, och har alltså hög lön. Den stora andelen undervisning gör också att lärarna haft begränsad tid att forska och dra in externa medel.
Men Daniel Jagner skjuter särskilt in sig på att så stor del av de statliga anslagen lyfts undan på central nivå vid Göteborgs universitet och inte kommer kemiinstitutionen till del.
– Alla överordnade instanser avsätter vad de behöver för oförändrad eller ökad verksamhet. När det upptäcks att medlen inte räcker på lärar- och kursnivå meddelar överordnade organ genast ”då får ni varsla”. Det som kanske upprör mest är att överordnade instanser inte känner sig det minsta hotade. Tanken att någon hos dem skulle varslas har inte ens slagit dem, säger Daniel Jagner.
Ackumulerat underskott
Institutionen för kemi har ett ackumulerat underskott på 11,6 miljoner och går dessutom med underskott varje år.
Prefekten, professor Elisabet Ahlberg, tillhör inte undertecknarna av protestskrivelsen men bekräftar till stora delar bilden av problemen:
– De anslag vi får räcker inte till verksamheten. Den del av studentpengen som kommer ner till institutionen verkar vara lägre i Göteborg än vid andra universitet. Fakultetsmedlen till forskning är dessutom mindre i Göteborg än vid andra universitet. Det är mycket allvarligt. Varför den är mindre i Göteborg har vi inte fått något svar på från departementet, säger hon.
Elisabet Ahlberg utesluter inte att fler kommer att varslas vid institutionen.
– Vi måste göra ytterligare neddragningar till 2006 års utgång. Men någonstans finns en gräns för att klara en minimiverksamhet, säger hon.
Enligt dekanus vid naturvetenskapliga fakulteten, professor David Turner, har situationen blivit akut på kemiinstitutionen på grund av att GU:s styrelse beslutat att fakulteten, och därmed institutionerna, ska vara i ekonomisk balans vid utgången av 2006. Alla ackumulerade underskott ska då också vara betalda.
Anslagen minskat i värde
David Turner anser att den bakomliggande anledningen till problemen på kemiinstitutionen är att anslagen under många år har minskat i reellt värde.
– Fakulteten har varit för långsam på att anpassa sig till sämre ekonomiska förutsättningar. Vi har haft en tuff anpassningsprocess vid flera institutioner och kemiinstitutionen har varit ganska sent ute. Det innebär att institutionen har en kort tid att klara av nedskärningarna på.
Han anser att lärdomarna är tydliga.
– Ser man i backspegeln måste vi kunna agera snabbare på sämre ekonomiska villkor. Reagerar man långsamt blir det katastrofalt när man till slut måste agera.
SULF ser med oro på situationen och ska före jul försöka kartlägga det senaste årets samtliga varsel och uppsägningar på universitet och högskolor.
– Resursläget är så kärvt att det nu drabbar även de stora, ”trygga”, universiteten i form av varsel. Det är väldigt oroväckande, säger Ann Fritzell, ombudsman på SULF.
Hon efterlyser en reaktion från Utbildningsdepartementet.
– Frågan är vad utbildningsministern tycker, om han anser att situationen är lika oroande som SULF gör.
PER-OLOF ELIASSON
