Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Olika takt och resurser i Bolognaprocessen

18 december, 2003
Universitetsläraren

År 2010 ska EU konkurrera fullt ut med USA inom akademisk utbildning och forskning. Det är Bolognaprocessens mål.
Runt om i Europa arbetas det energiskt på att bereda vägen dit. Ett tufft förändringsarbete med starka drag av kapplöpning över sig …

Vid ett besök i Tyskland, på universitetet i Bremen och högskolan i Vechta fem mil därifrån, framkom att det är de små praktiska problemen som står i förgrunden när nu 5–6-åriga universitetsutbildningar krymps till EU-standard och blir 3-åriga.
I Bremen har processen börjat ta form. I Vechta ligger den ännu i sin linda.
Utgångspunkterna är olika.
– Vi saknar pengar till att snabbt kunna profilera oss, säger professor Ingo Mose på den lilla självständiga högskolan med cirka 2 000 studenter. Bekymrad noterar han att det i Vechta är svårt att hitta folk som arbetar aktivt för Bolognaprocessens genomförande.
– De flesta är medvetna om processens innehåll och ställer sig positiva, men få vill engagera sig när det kommer till kritan, säger han.
Förändringsarbetet går på djupet.
Tongångarna är betydligt ljusare på Internationella kansliet vid universitetet i Bremen som just nu har 21 000 studenter av vilka 3 722 är internationella.
– Vi har resurser till att hålla oss väl framme i konkurrensen, säger doktor Anne Renate Schönhagen.
– Vi är på väg att bli så starka inom vissa områden att vi börjar fundera på att lämna ifrån oss delar där vi är mindre framträdande till andra universitet och högskolor.
Mer konkret än så vill hon inte vara beträffande en eventuell ”avknoppning”.

Underlätta utbyten
Kansliet som sysselsätter nio personer har byggt upp ett nät bestående av 400 internationella kontakter, skrivit ett 80-tal kontrakt med utländska universitet och högskolor, och börjat bygga upp en databas som ska underlätta för lärarutbyten.
– Den som vill byta miljö, till exempel gästföreläsa eller forska någonstans i Skandinavien, får veta allt som behövs via databasen, inte endast om den aktuella högskolan utan också om vad som erbjuds utanför, förklarar Anne Renate Schönhagen.
Det är bara genusperspektivet som fattas eller…?
– Typiskt att det är en svenska som ställer den frågan, här i Tyskland ställer man den inte, säger hon leende, att vi bör tänka på att skapa möjligheter för make eller sambo att följa med när vi rekryterar studenter, doktorander eller lärare. Men det ska bli bättring också på den punkten, lovar hon.
I år har man cirka 500 gästprofessorer, och inom ramen för Sokratesprogrammet undervisar och forskar 300 av Bremens cirka 2 000 lärare utomlands och ligger nu på andra plats i Tyskland beträffande lärarutbyte.
Universitetet tränger allt djupare in i den internationalisering som Bolognaprocessen förespråkar bland annat genom ett allt mer djuplodande faddersystem för internationella studenter.
Det handlar om att profilera sig i tid.
Men vad gör det lärosäte som saknar resurser till att hitta rätt profilområde?
Det grunnar man på i högskolan i Vechta.
– Den som inte håller sig framme i processen riskerar att ”straffas” genom färre forskningspengar, befarar professor Ingo Mose, som tycker sig ha uppfattat den signalen.
– Det är med forskning man kan profilera sig, anser han.
– Men det vilar något av moment 22 över situationen, som jag ser den. Kan vi inte göra oss gällande, får vi inga forskningspengar, får vi inga forskningspengar, kan vi inte profilera oss.
Så enkelt är det, säger han med en uppgiven gest.
Ingo Mose beskriver sig själv som en proeuropé, och ser utvecklingen mot ett akademiskt enat Europa som både önskvärd och nödvändig.

För liten budget
Hans tolkning av andemeningen med Bolognaprocessen, att också ett litet universitet kan bli en likvärdig partner i en akademisk värld, rimmar dock illa med den praktiska verklighet han står i.
– Vår högskola har helt enkelt en för liten budget för att kunna konkurrera i de främre leden, säger han.
Internationella kansliet sköts här endast av en person anställd på halvtid. Och enmanstjänsten på marknadsföringsavdelningen är för närvarande obesatt.
– Det här ger negativa signaler på arbetsplatsen. Viljan att åka ut och gästföreläsa är låg. Bolognaprocessen handlar om att stimulera till rörlighet för akademiker. Men rörlighet kräver framtidstro på hemmaplan, säger Ingo Mose och vet i dagsläget inte hur hans arbetsplats snabbt ska kunna göra sig gällande hur trivsam, präglad av lättsam umgängeston mellan handledare och studenter, den än är.
– Det finns en stor potential i Vechta, men vi sitter litet illa till.
Avsaknad av ett gemensamt språk i Europa tas märkligt nog upp av den engelske forskaren, professor Ian Gough, universitetet i Bath och forskare inom ramen för det europeiska utbytesprogrammet. Han finns sedan en kort tid tillbaka vid forskningscentret Hansa Wissenschaft Center i Delmenhorst utanför Bremen.

Stänger ute
Han anser att anglifieringen stänger ute stora delar av EU:s forskningsvärld eftersom det i allt högre grad refereras till endast engelsk litteratur även i icke engelsktalande länder. På något sätt är det endast på engelska som vetenskapliga resultat idag kan publiceras.
– Forskningsrön presenterade på tyska, franska eller andra språk beaktas mindre och mindre. Därmed krymper forsk-ningsvärlden, säger Ian Gough, professor i socialvetenskap.
På frågan om inte latin skulle kunna bli EU s gemensamma språk, skrattar han men avfärdar inte helt tanken.
Men det är förstås en dimension som inte omfattas av Bolognaprocessen.

LENA WIKSTRÖM

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023