Norska professorer avvisar ett nytt förslag om privatisering av universitet och högskolor. Det gör också deras forskarkollegor, andra anställda och studenterna.
Studenterna befarar att studiefinansieringen ska bli sämre. De anställda är oroliga för ökad konkurrens och uppsägningar.
Protesterna går ut på att institutionerna blir toppstyrda, byråkratiska och utan insyn. Akademisk frihet och självständighet är i farozonen. Små och föga ”matnyttiga” ämnen kommer att försvinna.
– Högre utbildning och forskning splittras. Universitet och högskolor blir företag i stället för samhälleliga institutioner, säger forskarkonsulent Kristian Mollestad vid Universitetet i Oslo.
De anställda är inte längre statstjänstemän och mister förmåner förknippade med tjänsten. Det har de reagerat starkt emot.
Mister makt
Bakom det nya förslaget finns majoriteten i den så kallade Ryssdal-kommittén, som på uppdrag av forsknings- och utbildningsminister Kristin Clemet (Høyre) har gjort utredningen ”Ny lov om universiteter og høgskoler”.
Enligt utredningen ska alla norska universitet och högskolor ombildas till privata stiftelser och inte längre styras av anställda och studenter.
En närmast enig akademisk värld är upprörd. Respekterade norska professorer har protesterat i kraftiga ordalag. Det skedde framförallt i september, men redan i slutet av juni manade 29 professorer till ett upprop, där de med emfas tog avstånd från utredningen.
Uppropet överlämnades till utbildningsministern dagen efter att hon hade fått utredningen. Då hade var tredje norsk professor skrivit under uppropet. Totalt samlades underskrifter från 4 329 professorer, lärare, andra anställda och studenter.
”Pinsamt” sa statsrådet när hon tog emot uppropet. Hon anser att de som skrivit under det har svikit sin roll som förebilder för studenterna.
– Det är oakademiskt av professorerna att sammanfatta något innan de läst kommitténs förslag, sa hon då.
Bara två positiva
De anställda vid fackföreningen för statstjänstemännen har ett sekretariat vid Universitetet i Oslo för de 29 professorerna bakom uppropet. Enligt sekretariatet har bara två professorer uttalat sig positivt till förslaget.
En av dem är rektor Torger Reve vid Handelshögskolan BI utanför Oslo. Det är en privat skola för högre utbildning med en organisation som majoriteten i den uppmärksammade utredningen anser bör införas.
– För att universiteten ska kunna vara fria och kritiska behöver de en organisation som finns på behörigt avstånd från statsmakterna, säger Reve.
Hans åsikter delas dock inte av Øysten Noreng, som är professor i petroleumekonomi och företräder Forskerforbundets lokalavdelning vid BI.
– Det föreslagna sättet att styra verksamheten leder till minskad demokrati, som i sin tur leder till maktkoncentration och ineffektivitet, säger Noreng.
Tillsammans med Den tekniske høyskolen i Köpenhamn är BI den mest hierarkiska och toppstyrda utbildningsinstitutionen i Norden, anser Noreng. Enligt honom är Högskolan i Köpenhamn med sina stora underskott illa skött. BI har också stora ekonomiska problem.
De flesta är emot
Samtliga fackföreningar som organiserar forskare och anställda motsätter sig privatiseringen. Också de flesta studenter är emot den. Förslaget skulle innebära avgiftsbelagda studier i Norge. Idag har bara privata utbildningsinstitutioner avgifter.
Bland partierna i Stortinget är det bara Høyre och Fremskrittspartiet som stöder majoritetens förslag. Venstre och Kristelig Folkeparti, som delar regeringstaburetterna med Høyre har förbehåll eller är skeptiska.
Men till och med inom Høyre finns motstånd. Psykiatriprofessor Astrid Nøklebye Heiberg vid Universitetet i Oslo är medlem av partiet och satt i den borgerliga regeringen 1986. Hon står bakom uppropet för att värna om universitetets självständighet.
– Jag är skeptisk till varje förändring som kan rubba detta, säger hon.
Ökat motstånd
Ryssdal-gruppens förslag är nu på remiss till 30 januari. Regeringen väntas lägga en proposition i vår, vilken sedan kommer att behandlas av Stortinget nästa höst.
De 29 professorerna trappar upp motståndet genom att skriva krönikor och på andra sätt påverka utvecklingen och opinionen. Förslaget ska stoppas, även om också kritikerna anser att universiteten är mogna för en förändring.
– Vi tycker att universitet och högskolor ska bli mer självständiga. Samtidigt är högre utbildning i princip ett statligt ansvar. Med stiftelseformen avskriver staten sig detta ansvar. Det kan vi inte acceptera, säger Noreng vid BI.
Skeptiska rektorer
Professorn i juridik Jan Fridhjof Bernt, som också varit rektor vid Universitetet i Bergen, är Norges främsta expert på universitetsrätt. Han säger att förslaget är ett uttryck för ”destruktiva tendenser”.
– Jag kan inte se att förslaget har en tillfredsställande konsekvensanalys för norsk forskning och högre utbildning, säger han.
Flera, som tidigare varit universitetsrektorer, är kritiska. Sittande rektorer är både kritiska och skeptiska till förslaget, men har ännu inte tagit klar ställning.
Rektor Arild Underdal vid Universitetet i Oslo säger dock till Forskerforbundets tidning Forskerforum att förslaget att ombilda institutionerna till stiftelser kommer att få dramatiska följder för högre utbildning.
– Fri konkurrens mellan institutionerna kan påverka helheten och mångfalden i studieutbudet, säger han.
Mycket tyder på att rektorerna, och därmed institutionerna, går emot flera av förslagen i utredningen när de lämnar sina remisyttranden i slutet av januari nästa år.
Ryssdal-kommitténs förslag:
• Universitet och högskolor blir stiftelser och självständiga aktörer på en marknad där det råder fri konkurrens.
• Rektor blir verkställande direktör och styrelsens majoritet ska bestå av ledamöter som styrelsen utser.
• Institutionerna sköter sin egen ekonomi och kan till exempel ta lån, men också gå i konkurs.
• De anställda är inte längre statstjänstemän och mister till exempel statliga pensionsförmåner.
• Privata och statliga utbildningsinstitutioner blir likvärdiga.
Professorerna vill att universiteten ska vara oberoende av ekonomiska eller politiska intressen och att jakten på ny kunskap och sanning ska stå i centrum.
Utdrag ur deras protest (uppropet):
• Makten över forskning och undervisning hamnar hos styrelsen
• Institutionernas forskningsfrihet och autonomi försvinner
• Kortsiktiga ekonomiska hänsyn blir viktigare med stora konsekvenser för studieutbud och fokus på uppdragsforskning.
ROBERT SØRENSEN
