Första försöket med de nya bestämmelserna om antagning på reell kompetens till högskolor och universitet genomfördes inför höstterminen 2003.
– Det gick ungefär som vi förväntat oss, säger Gunni Öhlund, som var projektledare för Högskoleförbundets, SUHF, valideringsprojekt. Det avslutades med en konferens i Stockholm 4 november.
Flest sökande som åberopar reell kompetens finns till sjuksköterske-, lärar- och socionomutbildningar, kurser i företagsekonomi och fastighetsmäkleri, samt olika fort- och vidareutbildningar.
Lärosätena har förhållit sig till reell kompetens lite olika. Ungefär hälften hade på ansökningsblanketten en ruta att kryssa i för den som ville åberopa icke formella meriter.
– Det visade sig att många av dem som kryssade i rutan redan var behöriga.
De trodde att reell kompetens har något med urvalet att göra, säger Gunni Öhlund.
Därför föll cirka hälften av dem som ville bli validerade bort.
– Det här visar att vi måste bli bättre på att informera om vad validering av reell kompetens är, hur man ska gå till väga för att begära prövning och vart man ska vända sig för att få vägledning, säger Gunni Öhlund.
Påverkar behörighet
Ett problem är att reell kompetens bara påverkar behörigheten och inte har något att göra med urvalet.
– De som blivit behöriga utifrån sin reella kompetens har ofta inget att konkurrera med, säger Gunni Öhlund. Om det är konkurrens om platserna har de ingen chans att komma in om de inte gjort högskoleprovet och det hade inte många gjort av dem som sökte till höstterminen. Och det är ju ingen mening med att bli validerad om man inte har en chans att komma in.
Men många av dem som sökt utifrån reell kompetens har kommit in ändå.
– De som sökt till utbildningar med platsgaranti kommer ju in. Och till stora delar av utbildningarna finns det inte så många sökande så alla behöriga kommer in.
Men om det är konkurrens om platserna blir det alltså svårt.
– Högskolorna har ju ett uppdrag att bredda rekryteringen så det här är ett problem som måste lösas, säger Gunni Öhlund.
En möjlighet skulle vara de tio procent av nybörjarplatserna som högskolorna kan avsätta till alternativt urval.
– Men det är inte så många lärosäten som använt alternativt urval, säger Gunni Öhlund.
Erfarenheter från Norge
Siffror över andelen sökande till universitet och högskolor som åberopar reell kompetens kan Gunni Öhlund inte lämna ut. Hon har inte fått svar från alla lärosäten på den enkät som SUHF:s valideringsprojekt gått ut med. Men hon hänvisar till erfarenheterna från antagning utifrån reell kompetens som gjorts i Norge.
Och tittar man på utvärderingen av det norska valideringsprojektet så var det år 2001 cirka 6 000 sökande till grundutbildningarna som åberopade reell kompetens. Av dem fick knappt hälften godkänd realkompetens och något färre kom in på en utbildning. Över 70 procent av de sökande var kvinnor.
Många sökte till yrken inom vård och skola, med sjuksköterskeutbildningen i topp. Den norska utvärderingen menar att de här sökande är en viktig rekrytering till sjuksköterskeyrket och förskolläraryrket.
Mycket på gång
Gunni Öhlund berättar att mycket arbete är på gång på universitet och högskolor.
På valideringsprojektets avslutningskonferens förmedlades erfarenheter från valideringsarbete vid lärarutbildningar i Linköping och Malmö. Umeå universitet redovisade validering inom vårdutbildningar och Högskolan i Dalarna för ingenjörsutbildningar. Mitthögskolans representant berättade om arbetet med handläggningsordning och valideringshandbok.
På avslutningskonferensen presenterades också de rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens inom högskolan som valideringsprojektet utarbetat och som SUHF:s förbundsförsamling ställt sig bakom. De syftar till att högskolor och universitet ska behandla ansökningar om reell kompetens på ett likartat sätt. Bland annat ska ett tillgodoräknande som gjorts vid en högskola normalt godtas av andra högskolor.
Höstterminen 2003 var det första försöket i större skala med validering av reell kompetens vid antagningen till högskolan och arbetet kommer att fortsätta.
– Validering är ett viktigt arbete om högskolan vill ta en aktiv roll i det livslånga lärandet och i integrationsarbetet, säger Gunni Öhlund.
PER-OLOF ELIASSON
