IT i undervisningen måste bli bättre

Användningen av IT är hög inom akademin, men det gäller inte i undervisningen. Den pedagogiska användningen av IT måste därför bli bättre, konstaterar en ny rapport från ITPS.

Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, har på uppdrag av regeringen utvärderat den svenska IT-politiken. Rapporten om IT-användningen på universitet och högskolor är ett klart underkännande av IT-politiken inom aka-demin.
Rapporten konstaterar att det i stort saknas empiriska data kring IT- och IT-användning inom universitet och högskolor (med undantag av den nyutkomna Sunet-enkäten som redovisas i artikeln bredvid).
– Bristen på uppgifter avspeglar att IT inte varit en strategisk fråga. Man har inte tänkt på hur man ska använda IT i pedagogiken, säger Johan Groth vid Metamatrix Developing & Consulting AB som tillsammans med Jan Hylén vid samma företag utfört analysen.
Rapporten konstaterar att lärosätena tagit tillvara informationsteknologins möjligheter till förbättrad information, förenklad administration och ökad självadministration av studenterna.

En icke-fråga
Men lärarna verkar inte integrera IT i själva undervisningen, används datorer är det före och efter själva undervisningssituationen. Före används nätet för att ge information om litteratur, tid och plats och så vidare. Efter lektionen används nätet att hämta information från internet och ställa frågor till läraren.
Johan Groth menar att IT-stöd i undervisningen varit och är en icke-fråga.
– Det har varit självklart att alla ska ha bredband och att alla ska ha e-post, men till vad och varför? Ingen verkar ha reflekterat över vad som till exempel händer när alla lärare har tillgång till e-post? Vad kan de då göra?
Och konsekvenserna av att börja använda IT i undervisningen är inte belysta.
– Vad händer den lärare som lägger upp en kurs som bygger på IT-användning?
Hur ska läraren göra när han eller hon kommer hem på fredagskvällen och hittar 70 e-brev i mailboxen? När ska han eller hon svara på dem? På lördag natt?
IT har inte funnits med som en integrerad del av lärosätenas planer, istället är det olika projekt som satt dagordningen. Det har funnits många bra IT-pedagogiska projekt som också vunnit internationella utmärkelser men de har inte lett vidare.
– Det finns många väldigt bra exempel, spännande stjärnskott. Men de har inte slagit rot. Projekt kan vara bra men man måste ha någon form av strategi för att fånga upp dem. Många projekt ekar inte tillbaks, säger Johan Groth.

Med extrapengar
Projekten fungerar så länge det finns extrapengar för att driva dem. Detsam-ma anser han gäller satsningarna på distansutbildning. Däremot tror han att distansutbildningen har möjlighet att spilla över IT-pedagogik till den vanliga undervisningen.
I rapporten framhålls Sunets viktiga roll som en oumbärlig hävstång för den tekniska utvecklingen inom IT-området. Rapportförfattarna pläderar för att Sunet förstärks under nästa 10-årsperiod för att fungera som en katalysator i högskolor-nas, och samhällets, IT-utveckling.
I ett särskild avsnitt tar rapporten upp IT-situationen vid landets lärarutbild-ningar. Man konstaterar att bilden är splittrad och att de olika högskolorna befinner sig på olika nivåer. Men generellt sett ges inte IT någon högre prioritet inom dagens lärarutbildningar.
Lärarutbildningarna släpar därför efter grundskolan.
– I jämförelse med ungdomsskolan framstår lärarutbildningarnas pedagogiska IT-användning som mera ojämn och totalt sett mindre avancerad, skriver rapportförfattarna. De drar därför slutsatsen att examenskraven i IT-pedagogik är för otydliga på lärarstudenterna.

Saknas incitament
Det största hindret för att det ska ske någon pedagogisk utveckling i akademin som helhet är att det saknas incitament som belönar nyutveckling och förändring på universitet och högskolor, vare sig med eller utan IT.
– Om du är lektor och vill gå vidare ska du genomföra standardforskning och producera papper, inte försöka med exempelvis pedagogisk utveckling av IT-hjälpmedel. Det premieras inte, säger Johan Groth.

Politisk vision saknas
– Men det räcker inte med insatser från högskolorna själva. Det krävs också tydliga politiska visioner, inflikar Jan Hylén.
– Det som saknas är en tydlig och konkret politisk vision för utbildning och forskning. Då skulle det ge sig självt vilket pedagogiskt utvecklingsarbete som är nödvändigt. Man måste på departementsnivå sätta ned foten och markera vad man vill med svensk forskning och utbildning, säger Johan Groth.

Läs rapporten:
www.itps.se/pdf/IT_univhogsk.pdf

PER-OLOF ELIASSON

 

 

 

 

 


Kategorier: Arkiv