Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Högskolan bättre på IT än resten av samhället

18 december, 2003
Universitetsläraren

– Universitet och högskolor ligger en generation före resten av samhället i användningen av internet. Det säger Hans Wallberg, utvecklingsansvarig inom Sunet. Han menar att akademin visar vägen för den framtida användningen av nätet.

Sunet, Swedish University Computer Network, är ett av världens mest avancerade datanätverk med samtliga svenska högskolor och universitet anslutna. I en stor enkät, där 3 000 har tillfrågats av SCB, har Sunet kartlagt användningen av nätet.

Verktyget framför andra
I rapporten konstateras att den nätuppkopplade datorn blivit det professionella verktyget framför alla andra. Nästan alla på högskolorna använder nätet, lärare och forskare, övrig personal och studenter.
Vid starten av Sunet 1982 kunde 65 datorer anslutas. 1988 var antalet anslutna datorer cirka 2 000 för att idag vara långt över 200 000. Trafiken i Sunets nät har fördubblats varje år sedan starten.

I framkanten
Det är ingen tvekan om att akademin ligger i framkanten när det gäller datoranvändning:
Praktisk taget hela Högskolesverige har tillgång till dator med internetuppkoppling på jobbet, jämfört med att bara 41 procent av alla anställda i Sverige.
Nästan 90 procent av de anställda på högskolor och universitet har en dator hemma, jämfört med 74 procent av alla svenskar. Och av de anställda vid aka-demin som har dator hemma är närmare nio av tio uppkopplade från hemmet jämfört med drygt sex av tio i av alla svenskar.

Nivån skiljer sig
Nivån på datoranvändningen i arbetet skiljer sig inom akademin ganska lite mellan olika personalkategorier och också mellan olika utbildningsområden och olika typer av högskolor. Men det finns skillnader. Humanister och lärarutbildare använder genomgående datorer och nätet mindre än naturvetare och tekniker.
– När det gäller humanister är det förväntat, men jag är förvånad över att lärarutbildningarna ligger så lågt, säger Hans Wallberg.
Han menar att när man i många år kämpat för att utveckla datoranvändningen i grundskolan är det inte särskilt bra att de blivande lärarna går på utbildningar där det inte är naturligt att använda datorer och internet.
– Det är ganska skrämmande, det innebär att skolan aldrig kommer att komma ikapp, säger han.

Studenterna släpar efter
Av de som har sin arbetsplats vid akademin, lärare och forskare, doktorander och övrig personal, är fyra av fem dagligen ute på nätet.
Resten använder internet några gånger i veckan.
Studenternas användning av datorer släpar efter de anställdas. En av fem studenter använder internet dagligen, medan hälften är ute på nätet minst en gång i veckan. En av tio studenter använder nästan aldrig internet.
Närmare 90 procent av studenterna har dator hemma. I regel har fler än nio av tio studenter tillgång till dator på sin institution. Men på humanistiska fakulteter är det bara sex av tio som har det. Följden har blivit att närmare 60 procent av humaniststudenterna blivit tvungna att skaffa egen bärbar dator.

Tydlig skillnad
Det finns en tydlig skillnad mellan äldre och yngre i användningen av nätet. Studenter och doktorander hämtar ofta hem musik och filmer från nätet genom så kallad fildelning. Lärare och annan personal nästan aldrig.
– Vi ser i studenter och doktorander den första vuxengenerationen som vuxit upp med datorer. Här ser vi ett mönster inför framtiden, de kommer att ta med sig sina användarvanor upp i åren.
Däremot ger den här fildelningen inte märkbart mer trafik på nätet. En anledning kan vara att studenter och doktorander på samma lärosäte byter musik- och videofiler med varandra.
Enligt användarenkäten är datoranvändningen i särklass högst på de stora tekniska tekniska högskolorna Chalmers och KTH. Men det slår underligt nog inte igenom i Sunets mätningar av trafiken på nätet.

Luleå i topp
Där ligger istället Luleå tekniska universitet i topp tätt följt av Linköpings universitet. Chalmers låg i september på nionde plats, Lunds universitet på trettonde och KTH på sjuttonde.
Varför det ser ut så här har Hans Wallberg ingen förklaring till.
– I Luleå har man mycket forskning inom internetområdet och Linköping är ett ganska tekniskt universitet som alltid haft en datorprofil. Men jag har ingen förklaring till varför KTH och Chalmers inte tillhör dem med mest trafik och att ett universitet av Göteborgs storlek ligger på 23:e plats är bedrövligt.
Han vill gärna få igång en diskussion om orsaken.
– Har lärosätena begränsningar i sina egna interna nät eller sätter de upp restriktioner för användarna? undrar han.

Läs rapporten:
http://basun.sunet.se/aktuellt/anvandarstudien.html

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023