Hur ska högskolan bli en högskola för alla?
En fråga som utbildningsutskottet sökte svar på under en offentlig utfrågning i riksdagen.
Men svaren uteblev. Snedrekryteringen till den högre utbildningen fortsätter och förändringsarbetet inom högskolorna går trögt.
Utbildningsutskottet förhörde sig 21 oktober om hur arbetet med den öppna högskolan och rekryteringen av studenter från studieovana miljöer går. Flera goda exempel om breddat rekryteringsarbete presenterades av inbjudna representanter från högkolevärlden. Högskolan i Borås har startat en invandrarakademi, studenter utbildas till mentorer och nätverk knyts mellan grundskolelärare och universitetslärare.
Men ju längre diskussionen gick desto mer framstod exemplen som just enstaka exempel. Ingen sa något om hur lärosätena tar hand om studenter som antagits på utbildningarna och tystnaden blev snart påtaglig. För det var förändringar inom universitetsvärlden som många talare eftersökte. Erik Nilsson (s), ordförande för delegationen för rekryteringsaktiviteter, berättade att få högskolor sökt ekonomiskt stöd för pedagogiskt förändringsarbete. På några lärosäten har det dock startats språkverkstäder för att hjälpa studenter med skriftlig och muntlig framställning, men det bedöms inte vara tillräckligt.
Farhågor
Enligt Erik Nilsson är målet med den öppna högskolan den viktigaste utmaningen högskolan står inför i dag. För att nå målet måste högskolornas och universitetens attityd förändras.
– Fokus bör läggas på vad som görs i hög-skolans inre värld. Former för att anpassa utbildningarna pedagogiskt måste hittas, utan att kvalitetskraven sänks.
Lars Lustig, som bland annat leder regeringens tillträdesutredning, pekade ut farhågor och betonade att arbetet med den öppna högskolan måste genomsyra hela organisationen.
– Risken finns att det bara blir eldsjälar som arbetar med frågan och att satsningen mynnar ut i några enstaka projekt.
Lärare på knä
Han framhöll även att många lärare redan går på knäna och att det finns en risk att de inte klarar av fler uppgifter.
Erik Nilsson tror att det behövs ett ekonomiskt incitament för att stimulera arbetet med den öppna högskolan. Delegationen för rekryteringsaktiviteter har tittat på hur lärosätena i Storbritannien jobbar. Där subventioneras högskolorna ekonomiskt om de antar studenter från segregerade områden.
– Jag tror att det kan bli viktigt med någon typ av ekonomisk styrning. De närmaste åren växer årskullarna och när behovet att rekrytera minskar finns en risk att viljan att bredda rekryteringen går förlorad.
En ökad rekrytering är i sig ekonomiskt gynnsamt för lärosätena, medan det finns en risk att det pedagogiska förändringsarbetet enbart uppfattas som kostsamt.
Utbildning som kärlek
Lars Lustig menade att det är viktigt att den öppna högskolan ses och behandlas som en kvalitetsfråga. Han uttalade förståelse för lärare som pustar och tycker att det känns jobbigt, men menade att utbildningarnas kvalitet höjs om studenter med olika bakgrund samlas på föreläsningarna.
– Jag brukar säga att utbildning är ungefär som kärlek. Den blir inte mindre v�rd för att den når ut till fler.
Men i dagsläget når inte utbildningen fram till alla, utan snarare når den snett. Högskoleverkets statistiker Stig Forneng visade hur studenters sociala bakgrund fortfarande avspeglas i den högre utbildningen. Ungdomar från studieovana miljöer läser inte vidare i lika stor utsträckning som de från akademikerhem, dessutom styr studenters sociala bakgrund valet av utbildning. På läkarutbildningen har enbart 9 procent av studenterna arbetarbakgrund.
– Snedrekryteringen har minskat de senaste åren i takt med expansionen av högskolan, men det är fortfarande ojämnt. Vad det gäller invandrare så läser en ganska hög andel vidare, men det skiljer sig mellan de olika invandrargrup-perna. Studietraditionerna är mycket starka inom vissa kulturer, men betydligt svagare inom andra.
Reell kompetens
En annan fråga som togs upp för diskussion var hur högskolor och universitet ska värdera kompetens. Tanken är att studenters kunskap inte längre enbart ska mätas genom betyg och högskoleprov. Britt-Marie Danestig (v) ville ha konkreta svar på vilka verktyg som ska användas för att valideringen ska bli så bra som möjligt?
Lars Lustig leder även Sveriges universitet- och högskoleförbunds utredning om hur reell kompetens ska valideras och han förklarade att forskningen visar att alla urvalsmetoder är dåliga. Det finns inga metoder som är rättvisa till hundra procent.
– Verktygen som kan användas är allt från självprövning till mer konkreta tester. Jag tror dessutom på intervjuer. En erfaren universitetslärare kan får en ganska bra bild av en student under en halvtimmes lång intervju, säger han.
Lång väg till mål
Även om rekryteringsarbetet har breddats något, så råder fortfarande stor oklarhet om hur högskolorna ska locka elever från olika sociala och etniska bakgrunder till den högre utbildningen. Kvotering har använts, men metoden är kontroversiell. Ulf Nilsson (fp) ifrågasatte om kvotering verkligen är motiverat och om det inte kolliderar med annan lagstiftning. En högst aktuell fråga då diskrimi-neringsombudsmannen har ifrågasatt kvotering och kritiserat Malmö högskola för att vara diskriminerande när de sökte studenter med utomnordiska språk som modersmål till en journalistutbildning. I USA har högsta domstolen nyligen godkänt positiv särbehandling, men i Sverige är rättsläget oprövat.
Talar för sig
Utfrågningen gav inte heller några svar på hur mångfalden ska ökas inom de mest eftertraktade utbildningarna såsom läkarutbildningen och arkitektutbild-ningen.
Mikael Damberg (s) undrade om han kunde förvänta sig att se några skillnader inom dessa utbildningar de närmaste åren.
Nej, blev svaret. Till Universitetsläraren säger Lars Lustig att processen kommer att ta tid.
– Det tog 30 år att göra om gymnasiet till en skola för alla. Jag tycker att det talar för sig.
LOTTA FOLCKER
Fakta
Den öppna högskolan är namnet på regeringspropositionen där fem övergripande åtgärder föreslås för att skapa en högskola för alla samhällsgrupper.
• Innehåller förslag om att regeringen via lagstadgning ska stärka möjligheten för studenter av olika ursprung, kön och samhällstillhörighet att studera och fullfölja sina studier på lika villkor.
• Högskolorna ska utveckla och modernisera sina arbetsformer
• Studenterna ska få ett bredare och mer varierat utbud av utbildning
• Antagningen till högskolan ska göras tydligare och utvidgas
• Högskolorna ska bli mer aktiva i rektryteringsarbetet
Källa: Utbildningsdepartementet
