Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Optimist klarar stress bättre än pessimist

17 december, 2003
Universitetsläraren

Optimister och pessimister påverkas av så kallad affektivitet. Det är ett grundläggande personlighetsdrag och det har betydelse för hur väl vi klarar stress. Det gäller att utveckla tekniker för att leva med sina förutsättningar.

Stress och prestation hör ihop. Affektivitetsforskningen vid Karlstads universitet uppstod ur ett samarbete med Centrum för idrottsforskning, om hur elit-idrottare hanterar stress.
Affektivitet är en disposition för ett visst stämningsläge och är ett tämligen stabilt drag i personligheten. Människor tycks återvända till sina normala känslor från avvikelser uppåt eller nedåt.
Dessa grundläggande strukturer avgör om vi går genom livet som glada optimister eller sura misantroper.
Annan forskning, som tvillingforskning, har visat att personligheten innehåller många medfödda delar, vissa går att påverka något, men i stort sett får man lära sig leva med och hantera sin egen personlighet.
Optimisterna är ofta utåtriktade och glada. De har en positiv livshållning och möter utmaningar kreativt och kan hantera stress bra. De är friskare och har lägre blodtryck än andra.

Oftare sjuka
Pessimister har en livshållning med mycket skam, skuld och rädsla. De är oftare sjuka och har många fysiologiska problem som högt blodtryck, enligt docent Torsten Norlander, Institutionen för samhällsvetenskap, avdelningen för psykologi, vid Karlstads universitet.
Men få är renodlade optimister eller pessimister. De flesta är mer komplicerat sammansatta och kan ha starka eller svaga inslag av både positiva och negativa känslor.
Fyra kombinationer kan urskiljas:
De ”självförverkligande” har en renodlat starkt optimistisk livshållning med hög positiv affektivitet och låg negativ affektivitet. De har hög stresstålighet och kan förvandla motgång till framgång. De kan därför prestera mycket också under press och en pågående studie pekar på att våra OS-medaljörer finns i denna grupp. Optimisterna motionerar också ofta mer.
De ”högaffektiva” har starka känslor, både postiva och negativa. Det är hög-varvsmänniskor som är utsatta för stress, men mycket högpresterande. Intensiva positiva känslor kan finnas nästan samtidigt med djupt negativa och stämningsläget kan skifta snabbt. Då kan yttre faktorer avgöra vad som dominerar. När högaffektiva möter problem kan det leda till en kraftig mobilisering av krafter och de kan lösa svårigheter med stor energi.

Dämpat stämningsläge
De ”lågaffektiva” har ett dämpat stämningsläge med både låg positiv och negativ affektivitet. De går genom livet utan starka känslor och påverkas inte så mycket av livets skiftningar. Men de har inte så mycket resurser att mobilisera om de får problem. De tycks inte reagera så kraftigt på stressiga inslag och upplever därför ofta en låg stressnivå.
Personer med låg positiv affektivitet och hög negativ affektivitet kan kallas för ”självdestruktiva”. De har svårt att klara påfrestningar och stress eftersom de alltid väntar sig det värsta och har lätt att se svårigheter.
En färsk studie om hur människor reagerar på starka och obehagliga upplevelser visade att de fyra grupperna också påverkades mycket olika på lång sikt.
De högaffektiva kunde få kraft ur en svår händelse, blomstra och växa av svårigheterna. De självförverkligande optimisterna återhämtar sig och lever vidare på samma nivå som tidigare.
De lågaffektiva klarar sig, men de lever vidare på en lägre nivå av livskvalitet.
De självdestruktiva får ofta stora problem och riskerar att gå under.

Klara påfrestningar
Men oavsett affektivitet kan alla använda tekniker för att klara påfrestningar och stress.
– Viktigast för att vara stresstålig är att man ibland tillåter sig själv att bara vara – här i nuet, säger Torsten Norlander.
Forskningen om stress och prestationer bedrivs i institutionens nya lokaler med ett laboratorium för experimentell psykologi, Human Performance. Där finns bland annat tre flyttankar som används för att uppnå psykisk avspänning, utrustning för mätning av muskelspänning och möjlighet att ta blodprov.

Gjord för att skifta
De som behöver mest avspänning har svårast att slappna av. Fysisk aktivitet är en bra metod för att koppla av. Men också här har personlighetsdragen betydelse. Människor är olika – fysiskt lata eller med behov av att röra sig. Det tycks vara så att personer med mest positiv affektivitet också har störst lust att röra sig.
Människan är gjord för att skifta mellan avspänning och anspänning. Och för att växla mellan vila och aktivitet.
– Vi har paradoxalt nog byggt upp en kultur som gynnar överdriven fysisk vila och mental anspänning.

Vanligt med återfall
Trots att alla vet att vi mår bra av att röra oss är det svårt att nå de fysiskt inaktiva och få dem att ändra sin livsstil. Många ambitiösa projekt har misslyckats och det är mycket vanligt med återfall i passivitet. Men då är det bara det naturliga behovet av att vila som segrat.
– Motionsprojekten kämpar mot generna. På savannen var vi lata kungar, när vi inte jagade eller jagades, men nu är vårt beteende problematiskt.
I ett nytt forskningsprojekt vill Torsten Norlander hitta de spärrar och mekanismer som hittills gjort att så många försök att få människor mer aktiva har misslyckats.
– Vi inom psykologin är bra på att hantera problem och har många tekniker för det. I projektet tänker vi lära av anonyma alkoholister och liknande organisationer och arbeta med ”anonyma hösäckar”.

Hitta drivkraften
Forskarna vill utveckla en metod i samarbete med idrottsrörelsen där individen kan hitta sin egen drivkraft. Det handlar om ha möten där man ska kunna gå fram och berätta om hur mycket man rört sig, bli applåderad och få priser. Den som misslyckas blir peppad och en stegräknare ska förhindra självbedrägeri.
– Man kan vara motionerande hösäck, ungefär som en nykter alkoholist. Risk finns alltid för återfall i slöheten. Själv tränade jag för maratonsträckor för några år sedan, men föll tillbaka i fysisk inaktivitet igen. Med kamraters stöd kanske det hade gått bättre.

Lever som han lär
Men Torsten Norlander lever som han lär när det gäller att hantera stress på jobbet. Eftersom e-post är den del i den nya tekniken som stressar mest, har han infört e-post dagar.
– Om man blir hjälpt av rutiner kring e-posten är detta ett bra sätt. Att bara läsa och besvara den två dagar i veckan minskar stressen och gör mig mer tillgänglig för personliga kontakter de andra dagarna.

ANNIKA GRANSTEDT

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023