Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Många rektorer på besök i Japan ”Viktigaste delegationen på trettio år”

17 december, 2003
Universitetsläraren

Den viktigaste svenska vetenskapsdelegationen att besöka Japan på trettio år. Så beskrev japanambassadören Mikael Lindström den studieresa som gräddan av Sveriges universitetsrektorer genomförde i Japan i slutet av oktober.

Drygt en vecka varade besöket och rektorerna hann bland annat med att titta på det se naste inom nano-, och bioteknikforskningen – två områden där Japan, precis som Sverige, satsar hårt.
Men rektorerna var inte i Japan enbart för att se och lära, utan lika mycket för att lära ut. I ett symposium som arrangerades av University of Tokyo synades den svenska modellen för högre utbildning. Japan är i färd med att reformera sitt universitetssystem och ser Sverige som ett föregångsland när det gäller utbytet mellan universitetet och samhället i övrigt.
– De har samma system som vi hade på 50- och 60-talet, nu har vi mycket mer växelverkan mellan universitetet och samhället utanför. Nu ska universitet ut på stan – istället för att vara som gamla Uppsala och Lund, sade rektorn för Uppsala universitet, Bo Sundqvist, som tillsammans med Karolinska Institutets rektor Hans Wigzell fungerade som delegationens ledare.

Vidgar sina vyer
Sundqvist har rest mycket i Asien under hösten. Först följde han med utbildningsminister Thomas Östros till Kina och kort därefter ledde han alltså Högskoleverkets rektorsresa till Japan.
Ett tecken kanske på att universiteten håller på att vidga sina vyer. Förr har det internationella utbytet mest handlat om USA och Västeuropa. Men intresset för Asien är helt klart på uppåtgående.
– Varje år gör vi rektorer en utlandsresa, tidigare har vi bland annat varit i USA och Skottland. Vanligtvis brukar ett tiotal rektorer delta, men den här gången är vi nästan dubbelt så många. Det tyder på att många av oss ser Asien som en spännande region där det händer mycket, sade Bo Sundqvist.

Avgörande betydelse
Universitetsläraren var med på den svenska ambassadens mottagning för de svenska rektorerna och deras japanska kollegor. Sjutton svenskar och hundratalet japaner minglade i den stora salen i ambassadörens officiella residens. Visitkorten gick åt lika snabbt som den gravade laxen och när kvällen var över hade det knutits kontakter som säkerligen kommer att få avgörande betydelse för studenter och forskare på båda sidor av Sibirien.
Lars Haikola, rektor för Blekinges Tekniska Högskola, sade att han gärna skulle anställa en japansk gästprofessor i ämnen som rör mobil telekommunikation, ett område där Japan är världsledande.
– De är väldigt duktiga på telekom i Japan, särskilt när det gäller applikationer inom mobiltelefoni. Jag tror det skulle vara mycket värdefullt för våra studenter att få lära sig mer om hur man tänker i Japan, sade Haikola.
Torsten Kälvemark på Högskoleverket som varit med och lagt upp programmet för resan berättade att det redan nu går att se ett ökat japanintresse bland svens-ka studenter. Språkkurserna i främst Göteborg lockar fler och fler sökande.
– Det är många ungdomar som fått upp ögonen för Japan tack vare tecknade serier som manga och annan ungdomskultur. Jag hoppas att det här besöket leder till att vi kan ta till vara intresset och öka utbytet med japanska universitet, sade Kälvemark.

Bättre resurser
De japanska universiteten kritiseras ofta för att vara stelbenta kolosser utan förankring i det samhälle de verkar i. Organisationerna har blivit så stora att de är sig själva nog hävdar kritikerna och till en viss del har de säkert rätt. En fördel med storleken är dock att universiteten ofta har betydligt bättre resurser än svenska universitet och högskolor.
Johan Sterte, nytillträdd rektor för Växjö universitet, var imponerad av de möjligheter som de japanska universiteten erbjuder.
– De gör väldigt stora satsningar till exempel när det gäller neutrinonforskningen och förhoppningsvis kan ett ökat utbyte leda till att vi kan skicka studenter och forskare som kan få använda deras utrustning, sade Sterte.
I likhet med flera andra i den svenska delegationen reagerade Johan Sterte på den sneda könsfördelningen inom den akademiska världen i Japan. Under en vecka av studiebesök på universitet och forskningsinsitut stötte svenskarna bara på en handfull kvinnor i ledande befattningar.
– Här har vi mycket att lära ut. Också när det gäller studentinflytandet tror jag att vi kan lära japanerna ett och annat, sade Sterte.

Litet utbyte
Det finns i nuläget ett ganska litet utbyte mellan Sverige och Japan. Till viss del kommer detta sig av språkförbistring. Få svenskar behärskar japanska och tvärtom. Till detta ska läggas att japaners kunskaper i engelska generellt sett är ganska begränsade. Vissa japanska universitet försöker dock råda bot på språkproblemen genom att genomföra en del av undervisningen på engelska. MBA-program på engelska erbjuds i dagsläget på flera av de stora lärosätena.
På specialistnivå är utbytet livligare. Ett exempel är medicinprofessorn vid University of Tokyo, Katsuhiko Mikoshiba, som sedan flera år tillbaka samarbetar med forskare vid Karolinska Institutet. Mikoshiba har nyligen accepterat en gästprofessur vid KI och räknar med att pendla mellan Sverige och Japan de närmaste åren. Han bedriver ett forskningsprojekt kring kalcium och har för detta fått forskningsanslag från svenska och japanska bidragsgivare.

Ganska lika varandra
– Jag tycker det är väldigt positivt att samarbeta med KI. Japaner och svenskar är ganska lika varandra, mer lika än vad exempelvis japaner och amerikaner är, sade Mikoshiba.
Enligt dagens planer skulle han resa den sjunde november tillsammans med femton kollegor från forskningslaboratorium vid University of Tokyo till Stockholm för att delta i Nobelforum.

JON THUNQVIST

Deltagarna i Japanresan
Bo Sundqvist, rektor Uppsala universitet
Hans Wigzell, rektor Karolinska Institutet
Ann-Christin Bylund, rektor Sveriges Lantbruksuniversitet
Ulf Edlund, vicerektor Umeå universitet
Lars Ekedahl, rektor Trollhättan/Uddevalla högskola
Romulo Enmark, rektor Halmstad högskola
Eskil Franck, rektor Lärarhögskolan i Stockholm
Janerik Gidlund, rektor Örebro universitet
Lars Haikola, rektor Blekinge tekniska högskola
Torsten Kälvemark, avdelningschef Hög-skoleverket
Leif Larsson, rektor Skövde högskola
Leif Lindmark, professor Handelshögskolan
Lena Marcusson, prorektor Uppsala universitet
Per Nilsson, rektor Gymnastik- och idrottshögskolan
Johan Sterte, rektor Växjö universitet
Leif Svensson, rektor Gävle högskola
Örn Taube, rektor Kalmar högskola
Björn Wittenmark, vicerektor Lunds universitet

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023