Lärarrollen borde ha diskuterats mer på Universitetslärarstämman. Universitetslärare är av en oerhörd betydelse för studenterna. Lärare kan inspirera, men också förstöra. Lärarna är nyckeln till förändring inom akademin. Perspektivet har funnits, men inte i tillräcklig utsträckning.
Det ansåg Ignacio Vita, jurist, ordförande för SFS och en av de tre som hade ombetts summera och recensera stämman. Själv hade han erfarenhet av både lärare som inspirerat och åtminstone en som gjort honom arg. Den sistnämnde rådde Ignacio Vita att inte vara så vältalig och självsäker eftersom han hade invandrarbakgrund. Svenska jurister skulle reagera negativt på detta, ansåg läraren.
Ignacio Vita noterade att den pressade arbetssituationen tagits upp på så gott som varje seminarium. Man får dock akta sig för att använda den som ursäkt för i princip vad som helst, varnade han.
Vita oroade sig över att rektorer och universitetsledning i alltför hög utsträckning anammat det ekonomistiska synsättet på universitetens verksamhet, där rektor i princip fungerar som en VD. Han önskade att lärarna tillsammans med studenterna på ett tydligt sätt skulle reagera mot ett sådant synsätt.
Både ris och ros
I debatten om huruvida man kan bortse från brister i pedagogisk kunskap ifall de vetenskapliga meriterna är goda var han själv mycket tydlig:
– En person som inte kan förmedla kunskaper har inget i en föreläsningssal att göra. Punkt. Slut.
SULF fick både ris och ros för arrangemangen. Mest kritisk var kanske journalisten Ingemar Björklund, även verksam vid Södertörns högskola, som sa att han bägge dagarna undrat var han befann sig. Var han på en facklig konferens? På hemsidan drar SULF paralleller till Läkarstämman. Men den är ett forum för ny forskning och utveckling.
– Ni måste bestämma er för om stämman är ett fackligt möte eller en konferens för yrkesfrågor, sa han.
Djävulens advokater
Även Ignacio Vita trodde att stämman kunde locka fler deltagare om man hade ett tydligare syfte med den, som till exempel hur universitetslärarna ska tackla Bolognaprocessen eller något liknande.
Sarah Ljungquist från Umeå universitet tyckte att det hade varit oerhört trevligt med all samstämmighet och igenkännandets glädje, men trodde att stämman kunde lyfta om man tog in några djävulens advokater som inte var så samstämmiga.
Nyutnämnda rektorn för Södertörns högskola, Ingela Josefson, avslutade med en filosofisk betraktelse över kunskap och praktisk visdom, utgående från de aristoteliska dygderna mod, måttfullhet, vänlighet, rättvisa, mildhet.
Den alltför teoretiska utbildningen av till exempel läkare och sjuksköterskor gör att de nyutbildade står rådlösa när de börjar arbeta praktiskt. Teoretisk kunskap räcker inte, det går inte att i detalj beskriva en kunskap, inte heller en universitetslärare kan i exakta ord beskriva hur det går till att undervisa. ”Veta att”-kunskap måste kombineras med ”veta hur” och ”veta när”.
I högskoleförordningen talas det numera om ”beprövad erfarenhet”. Ingela Josefson hade tittat igenom en hel del utvärderingar för att se hur den praktiska kunskapen klarar sig i kvalitetsh�nseende, men nej – den beprövade erfarenheten nämndes över huvud taget inte.
KERSTIN KÅLL
