En kursändring i forskningspolitiken är nödvändig för att Sverige ska kunna hävda sig i det globala samhället. Därför krävs mer resurser till forskning av hög kvalitet och samspel mellan näringsliv, forskning och offentliga insatser.
Det är budskapet inför den kommande forskningspropositionen år 2004 (eller 2005) från Högskoleförbundet (SUHF), Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Verket för innova-tionssystem (Vinnova), Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Vetenskapsakademien (KVA), samt Vetenskapsrådet. Det är första gången de lägger de fram en gemensam strategi för en ny svensk forskningspolitik.
Förslaget går ut på att höja anslagen till civil forskning så att den motsvarar minst en procent av BNP. Det innebär en höjning med 7,5 miljarder kronor fram till slutet av 2010.
Av detta föreslås 3 miljarder, via de statliga forskningsråden, satsas på kar-riärtjänster för forskare, starka forskningsmiljöer och högkvalitativ forskning. Vidare bör universitet och högskolor få 3 miljarder för lärares kompetensutveck-ling och undervisningens forskningsanknytning. Och fakulteter, inte enbart enskilda forskare, ska i konkurrens kunna söka anslag via forskningsråden.
Vinnova bör få en miljard för behovsmotiverad forskning och till innovationer för att stimulera uthållig ekonomisk tillväxt. Slutligen föreslås en halv miljard gå till satsning på bland annat universitetens holdingbolag, teknikbrostiftelser och forskningsinstitut för att fler svenska idéer ska kunna omsättas i industriell verksamhet
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.
Forskning bör få ny strategi
17 december, 2003
Universitetsläraren
Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.