Magnus Taube inleder sitt debattinlägg med den retoriska frågan om SULF är en facklig organisation. Samtidigt utgör inlägget en illustration till det sätt på vilket de traditionellt fackliga frågorna för universitetslärarnas del är sammanflätade med mer professionella frågor, till exempel tid för förkovran i yrkesrollen och vår syn på inlärning och pedagogik. Det professionella ansvaret för kunskapsbildning och kunskapstradering inom högskolan kan inte separeras från frågor om arbetsmiljö, anställningsförhållanden och karriärmöjligheter. Därför måste SULF axla rollerna som både facklig och professionell organisation.
De missförhållanden Magnus pekar på i sin artikel, ett otillbörligt utnyttjande av olika slags visstidsanställningar och tilltagande ohälsa inte minst bland dokto-rander, angriper förbundet med kraft. Nu i november behandlar Arbetsdomstolen SULF:s stämning av Lunds universitet. Lokalt ute på universitet och högskolor arbetar förbundet tillsammans med förtroendemännen för att minska den slentrianmässiga användningen av visstidsanställningar. Och vi försöker ändra den närmast socialdarwinistiska inställningen, som också finns bland en del av våra egna medlemma, att hungriga vargar jagar bäst.
LÖNEUTVECKLINGEN FÖR universitetslärarna utgör ett mycket stort bekymmer. Det bottnar ytterst i en fortgående urholkning av anslagen.
Riksdagen måste öka anslagen till högre utbildning och forskning. Stolta planer utan åtföljande resurser skadar verksamheten. Vi har klargjort detta för bland annat ledamöterna i riksdagens utbildningsutskott genom regelbundna uppvaktningar, men dessvärre ser vi bara små resultat.
Ansträngningarna kommer att intensifieras. Om inte resurser kan tillföras, ska politikerna avstå från planer på att till exempel fördubbla antalet forskarutbil-dade. Liksom som sker på lokal nivå måste konsekvenserna av planerade åtgärder för arbetsmiljön redovisas.
Den fråga Magnus inlägg belyser är kanske inte så mycket huruvida SULF skall vara en mer utpräglad facklig organisation eller mer av professionell sammanslutning utan hur de två rollerna skall balanseras mot varandra och hur vårt agerande kan bli tydligare och därigenom få större genomslag. Ett behov av större tydlighet kom också fram under diskussionerna vid den nyligen avslutade Universitetslärarstämman.
Det är bra att Magnus tagit upp diskussionen i Universitetslärarens spalter.
Tack för det. Vi hoppas många nappar på de utlagda krokarna.
CHRISTOPH BARGHOLTZ,
FÖRBUNDSORDFÖRANDE
GÖRAN BLOMQVIST,
FÖRBUNDSDIREKTÖR
