Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nobelpriset påverkas inte av börsraset

16 december, 2003
Universitetsläraren

Varje nobelpris är värt 10 miljoner kronor. Det är samma summa som förra året. Har inte nobelstiftelsen drabbats av börsraset?
– Jo, det har vi, säger Åke Altéus, stiftelsens vice VD och finans- och ekonomiansvarig.

Nobelstiftelsen är big business. Det finns stora tillgångar i stiftelsen, just nu tre miljarder kronor. Det är också anledningen till att priset inte omedelbart devalveras på grund av börsraset.
– Vi tänker långsiktigt och ändrar inte prissumman år från år. Om vi skulle drabbas av en långsiktig ekonomisk nedgång är det naturligtvis möjligt att prissumman sänks, säger Åke Alteus.
Prissumman sattes till 10 miljoner kronor år 2001, alltså till hundraårsjubileet. Det är stiftelsens styrelse som bestämmer prisets storlek. Under 1990-talet höjdes summan avsevärt. 1989 låg den på tre miljoner.
Den 27 november 1895 skrev Alfred Nobel under det testamente som skulle bli ett av världens mest berömda. Det blev grunden för Nobelpriset. Året efter dog han.
Testamentet var ingen plötslig ingivelse för Alfred Nobel. En förutsättning var säkert att han inte hade några barn. Några släktingar fick ärva en del men största delen av förmögenheten, drygt 31 miljoner kronor och en av Europas största, ville han skulle gå till att belöna viktiga framsteg inom vetenskap, litteratur och fred.
Alfred Nobel var en produkt av sin tid. Han hade en stark tro på individens roll i utvecklingen. Själv hade han fått mer än 300 patent godkända. Hans vetenskapliga områden var kemi och fysik.
Nobel var van att röra sig i internationella kretsar och talade en rad språk. Säkert var det en anledning till att han ville att priset skulle vara internationellt. Nobel har beskrivits som idealist med en stark framstegstro. Han var intresserad av litteratur och filosofi och hade en livslång vänskap med Bertha von Suttner som var en centralgestalt inom dåtidens fredsrörelse. Hon fick själv fredspriset 1905.

Privat stiftelse
Nobelstiftelsen är en privat stiftelse. Den grundades år 1900. Ur fondens vinstmedel tas pengarna till priserna i fysik, kemi, medicin, litteratur och till fredspriset. I år är det alltså 50 miljoner kronor som betalas ut.
Ekonomipriset, som instiftades 1969, betalas av Riksbanken.
1901 delades Nobelpriset ut för första gången. Bland pristagarna fanns Wilhelm Conrad Röntgen som fick fysikpriset. Det var en för tiden ansenlig summa pengar, hela 150 782 kronor. I realt värde skulle det ta 90 år innan priset blev lika stort. Det var 1990 då pristagarna fick sex miljoner kronor var.
Redan 1902 var prissumman lägre än vid premiären, nästan nio tusen kronor lägre.
Under en rad år pendlade summan runt 140 000 kronor för att nå ett bottenläge 1923 då pristagarna fick nöja sig med knappt 115 000 kronor. Det året fick William Yeats litteraturpriset.
Bakgrunden till att prissumman minskade var att Alfred Nobel i sitt testamente skrev att kapitalet skulle investeras i ”säkra värdepapper”. Operativt tolkades detta som att det skulle vara statsobligationer och liknande. Avkastningen blev därefter – och prissummorna.
1953 blev reglerna liberalare. Sju år tidigare hade stiftelsen befriats från skatt vilket självklart också förbättrade ekonomin.
Idag är tillgångarna i stiftelsen cirka tre miljarder kronor. Hälften, alltså 1,5 miljarder, är placerade i aktier. 12 procent av aktierna finns i svenska företag, 22 procent i övriga Europa (EU) och 54 procent i USA.
Japanska företag svarar för endast fyra procent av aktierna och övriga världen, till exempel länder som Israel och Mexico, för åtta procent. Ryska aktier finns ännu inte.
44 procent av stiftelsens tillgångar är placerade i bostads- och statsobligationer i Sverige. Sex procent finns i fastigheter. Fyra procent av fastighetsägandet består av stiftelsens egna kontor i Stockholm och Oslo, resten ligger i Europa och USA.

Vill placera långsiktigt
Tillgångarna i aktier var som mest 69 procent. Det var 2001. Året efter låg andelen aktier på 58 procent. Inför kriget i Irak, med signaler om oljekris som följd, minskades mängden aktier ännu mer. Men tron på aktierna är inte bruten utan aktietillgångarna kan åter komma att öka, enligt Åke Altéus
– Vi tror egentligen inte på taktiska allokeringar utan vill placera långsiktigt.
Tittar man på hur börskraschen drabbade Nobelstiftelsen kan man konstatera att de samlade tillgångarna år 2001 var 3 698 miljoner kronor. Året efter var de 2 791 miljoner kronor.
Aktievärdet minskade
Tillbakagången under 2002 berodde främst på att aktievärdet minskade med 33,5 procent.
Ändå har stiftelsens portföljförvaltare lyckats väl jämfört med många andra, klart över genomsnittet. Förvaltarna finns inte på Nobelstiftelsen utan är fristående och handlar på uppdrag av stiftelsen.
År 1900, när Nobelstiftelsen blev verklighet, var tillgångarna 31 miljoner kronor. I dagens penningvärde motsvarar det cirka 1,5 miljarder kronor.
Men tillgångarna i Nobelstiftelsen är nu värda tre miljarder kronor.
Och pengarna används bara till Nobelprisen.

JAN THORSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023