Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ledare

16 december, 2003
Universitetsläraren

SACO Studentråd har under en längre tid drivit kravet att en tredje termin ska införas vid universitet och högskolor. Man har rent av fattat ett kongressbeslut om detta. Studenterna ska kunna läsa 3 gånger 15 veckor, det vill säga 45 poäng un-der ett år istället för dagens 40.
I skriften Ny tid, ny strid – nya studenter kräver nya lösningar finns också för-slag om uppräkning av studiemedelsnivåerna samt fem veckors betald semester för studenterna. De olika bitarna bildar en helhet, vilket inte tillräckligt har uppmärksammats i diskussionen. Studentrådet räknar med att studietiderna ska kunna förkortas, vilket kommer att leda till fler yrkesverksamma år.
Att förbättra studenternas ekonomi är angeläget. På så sätt blir det lättare för dem att koncentrera sig på sin utbildning. Men hur angelägen den saken än kan vara, är det inte rimligt att den får till följd att universitet och högskolor förvandlas till utbildningsfabriker med ännu mindre tid och utrymme för forskning och annan kunskapsutveckling.

UNDERVISNINGEN SKULLE KOMMA att lägga beslag på en ännu större andel av lärarnas arbetstid än idag. Dan Brändström, VD för Riksbankens Jubileumsfond och sekreterare i det pågående arbetet på att bilda ett europeiskt forskningsråd, konstaterar i skriften Högskolan i förändringarnas tidsålder (2001) ”att samtidigt som universitet och högskolor utnämns till samhällets främsta (i Sverige snart sagt de enda) forskningsinstitut omvandlas de gradvis till inrättningar för grundläggande utbildning och möjligen forskarutbildning /…/”. Det är den omvandlingen som Studentrådet har bestämt sig för att driva på. Man gör det bland annat med hänvisning till internationella förhållanden. Låt oss se närmare på dem!
Studentrådet talar, utan att ge belägg, om en jämförelsevis låg effektivitet i svensk högre utbildning. Enligt Högskoleverkets årsrapport för 2003 tenterar svenska studenter i genomsnitt 82 procent av de poäng de har registrerat sig för. En rundfrågning till andra länder tyder snarast på att den svenska genomsnittssiffran internationellt ligger över genomsnittet. Många svenska studenter tar inte ut en formell examen, men detta är enligt Högskoleverkets årsrapport ett problem som minskar i omfattning.
I andra länder förekommer många typer av terminsindelningar, men ingenstans läser studenten normalt fler veckor än i Sveriges 40 veckor per år. Om normalantalet poäng skulle ökas till 45 per år finns en uppenbar risk att de sven-ska högskoleutbildningarna, som redan har det största antalet studieveckor per år, kan komma att evalueras som kortare vid omräkning till ECTS (60 ECTS per år). Utan ett faktaunderlag som visar att resultaten av högskolestudier står i proportion till terminslängden är det osannolikt att studenter i skilda länder kommer att få olika många ECTS-poäng för heltidsstudier.
Avgörande är som sagt att universitet och högskolor skulle få ännu större svårigheter att fungera som det svenska samhällets viktigaste forsknings-institutioner. Istället medverkar man till att göra dem till utpräglade undervis-ningsinrättningar. Möjligheterna för lärarna att få sammanhängande tid för forskning minskar, liksom möjligheter till deltagande i internationella konferenser, vilka ofta förläggs till sommartid.

VI TALAR OM LÄRARE som redan är hårt pressade. SACO Studentråd förutsätter att lärarna ska kunna ägna en av de tre terminerna åt egen kompetensutveckling och forskning. Men var ska då de lärare hämtas, vilka förutsätts undervisa på de kurser och utbildningar som ska ges, året om? Tanken är ju att utbildningsprogram ska kunna genomföras snabbare, så det är fråga om samma kurser den tredje terminen som de två andra. Var rekryteras de lärarna? Och var finns pengarna till de ökade kostnaderna? Risken att förslaget drabbar de anställda är uppenbar.
Även lärarnas möjligheter till deltagande i internationella konferenser sommartid skulle minska.
Få personer med kännedom om högskolan hävdar att genomströmningen skulle kunna öka ytterligare utan att prestationerna per poäng samtidigt minskar. Man kan rent av befara att en ytterligare koncentration av studietiden skulle öka antalet studiemisslyckanden genom att, enligt Studeranderådets förslag, medelpres-tationen förväntas öka.
Vi motsätter oss med kraft SACO Studentråds förslag att statsmakterna skulle begränsa lärosätenas möjligheter att själva besluta om terminsindelningen

GÖRAN BLOMQVIST
Förbundsdirektör SULF

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023