Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Krönika

16 december, 2003
Universitetsläraren

Vi sägs leva i kunskapssamhället. Vi hör det snart sagt dagligen. Man skulle kunna tro att kunskap då skulle spela en speciellt framträdande roll, mer så än i tidigare samhällsutgåvor. Men är det verkligen fallet?
Naturligtvis är den samlade mänskliga kunskapen större idag än tidigare och kun-skapsmassan forsätter att växa snabbt. Men visst vilade framgång i jordbrukssamhället på relevant kunskap lika väl som i industrisamhället. Och kunskapen och dess bärare värderades. Under Venedigs blomstringstid, under den tidiga renässansen, lär de skickligaste spegelmakarna ha förbjudits att lämna staden eftersom de var alltför värdefulla kuggar i dåtidens ”kunskapsekonomi”. Och så sent som under 1960-talet lyfte man på hatten för gymnasielektorn, småstadens främste företrädare för Kunskapen.
Nej, vi lever i utbildningssamhället. Vem frågar efter kunskap när det finns utbildning?

DEN PARLAMENTARISKT sammansatta gymnasiekommittén föreslår att den gymnasieexamen som alla gymnasister enligt förslaget kommer att avlägga skall vara behörighetsgrundande för universitetsstudier i Sverige och i utlandet (!). Tre års gymnasieutbildning är en passande förberedelse. Och det gör man utan att med ett ord beröra frågan om vilka kunskaper som studenten skulle vara behjälpt av i sina fortsatta studier. Det är ett exempel på rent kunskapsförakt.
Vad som istället hade behövts vore en samlad genomgång av hela vårt utbildningssystem från förskola till universitet. Utgångspunkten skulle ha varit att varje steg på vägen skall ge individen de kunskaper och färdigheter, eller kompetenser, och därmed den självtillit som utgör förutsättningen för att med framgång och glädje kunna ta nästa steg. Det må sedan vara till fortsatt utbildning eller till yrkesverksamhet. Kanske hade man då kommit fram till att det skulle behövas några års försöksverksamhet för att studera alternativa lösningar på till exempel övergångsproblemen mellan grundskola och gymnasium och mellan gymnasium och högskola. Det skulle ha tagit tid men då hade kunskapen funnits. Som det nu ser ut, vältras problemen även fortsättningsvis över på studenter och lärare.

SULF ÄR INTE MOTSTÅNDARE till ökad tillgång på utbildning till alla. Tvärtom! Vi vill öka chanserna till framgång i studierna för så många som möjligt och att studierna samtidigt skall skänka största möjliga personliga tillfredsställelse. Den slags tillfredsställelse som följer med nya insikter, med känslan att behärska ett kunskapsområde. Men att så kraftigt öka antalet studenter som skett under den senaste tioårperioden utan motsvarande ökning av antalet lärare är, återigen, ett utslag av kunskapsförakt. Med välfyllda föreläsningssalar ökar kunskapsöverföringen medan kunskapsbildningen är satt på undantag.
Till skillnad från andra utbildningsanordnare ska högskolan inte bara förmedla och sprida utan också generera kunskap. Men till detta ges små möjligheter inom ramen för befintliga resurser. Istället förutsätts lärare göra detta på den del av arbetstiden som ligger bortom de 40 veckotimmarna. Och de många tidsbegränsade anställningarna stimulerar arbetslusten enligt principen att hungriga vargar jagar bäst, en skrämmande kortsiktighet utan hänsyn till hälsa och välbefinnande.
I sin regeringsförklaring upprepade statsministern en tidigare fastslagen målsättning om en ytterligare fördubbling av forskarutbildningen fram till år 2010. Utan ett ord om nya resurser för handledning och till den fysiska infrastrukturen. Mer forskarutbildning, har regeringen således tänkt, men blir det mer kunskap? Nej det blir det inte. Utan mycket omfattande resurstillskott kan utbildningsbetinget inte ökas utan måste tvärtom minskas för Kunskapens skull.

CHRISTOPH BARGHOLTZ
SULFs ordförande

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023