Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Gunnar Svedberg, ny rektor för Göteborgs universitet: ”Lärarna går på knäna”

16 december, 2003
Universitetsläraren

Gunnar Svedberg är pojken från landet som blev rektor för Göteborgs universitet. Med sig från uppväxten har han ett sunt bondförnuft.
– Det är det bästa man kan ha med sig rätt igenom livet.

Född på ett småjordbruk i Annefors, södra Hälsingland, för 56 år sedan var han den förste i släkten – och i byn – som studerade vidare.
Valet att bli civilingenjör var naturligt, med hans bakgrund var det självklart att skaffa en utbildning som man kunde få jobb på. Och under åren på KTH var han också inställd på att börja jobba efter examen 1969.
Men så blev det inte, han disputerade i kemisk apparatteknik 1975.
Gunnar Svedberg har sedan dess varit akademin trogen med undantag av tre år i början av 80-talet då han arbetade som teknisk konsult.
– Det var väldigt nyttigt att lära sig hur den världen fungerar. Men inget är så roligt som universitet och högskolor, säger han.

Bästa pedagog
Så han återvände till KTH, blev 1986 tf professor i energiteknik för den kemiska processindustrin och ordinarie professor 1989. Under åren 1994 till 1997 var han vicerektor på KTH och 1999 blev han rektor för Mitthögskolan för att i somras tillträda som rektor vid Göteborgs universitet, GU.
Gunnar Svedberg tycker om att undervisa, på KTH fick han studenternas pris som bästa pedagog tre gånger. Ändå valde han att lämna undervisningen för poster i ledningen.
– Men mycket i ledarskap är pedagogik och kommunikation, säger han.
Han beskriver sig själv som en kontrollerad person, men ingen dysterkvist. Intresserad av teknik, men inte på något sätt en enkelspårig tekniker.

På knäna
Under åren på KTH studerande han parallellt teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Efter examen har han hela tiden läst skönlitteratur, följt med i samhällsdebatten och engagerat sig i frågor utanför tekniken.
Han ser det som sin uppgift att vara opinionsbildare.
– Som rektor för ett stort universitet är det viktigt att inpränta i statsmakterna att satsningar på utbildning och forskning ska ses som en investering. Anslagen per student är alldeles för små. Lärarna går på knäna, säger han.
Och forskningen i Sverige är inne på en farlig väg.
– Fakultetsanslagen räknas knappast upp, det är inte rimligt i längden att ha det på det sättet. Visst behövs konkurrens men är det vettigt och relevant när framstående forskare ägnar flera tiotals procent av sin tid till att söka anslag?

Stödja lärarna
Hur ska då GU klara sig i den kärva ekonomiska situationen?
– Vi ska utnyttja våra resurser väl, visa framfötterna, visa i handling att vi är värda att satsa på.
Hur undvika att lärarna går på knäna?
– Undersöka hur det ser ut på olika institutioner och stödja lärarna där de är mest belastade, säger han.
Och universitetet ska vända och vrida på slantarna och titta till exempel på vad man kan spara i administrationen.
– Av ett stort universitet förväntar sig också omgivningen engagemang i både det ena och andra. Frågan är hur mycket vi har råd att lägga på annat som inte är forskning och undervisning. I bistra tider måste vi värna om kärnverk-samheten.
Han ser GU som ett öppet demokratiskt universitet som värnar om bildningen.
– Det är viktigt att vi till exempel har kvar fristående kurser som människor går på bara för att bilda sig.

Lyser på andra
Å andra sidan anser Gunnar Svedberg att GU bör värna om spetskompetensen.
– Inom forskningen ska man inte vara rädd att peka ut vissa stjärnområden.
Finns det ett antal klart lysande forskningsområden så lyser det även på de andra, säger han.
Det lagförslag som ska ge regeringen möjlighet att tillåta experiment med nya organisationsformer ser han positivt på.
– Rent allmänt är det alldeles för mycket detaljerade bestämmelser. När det gäller organisationen är det ren klåfingrighet. Även när det gäller tjänstestrukturen finns det onödigt detaljerade regler som inte gynnar oss på lärosätena.
En nyligen genomförd arbetsmiljöundersökning vid GU visar att mer än var fjärde anställd tror att de skulle få en sämre ställning på arbetsplatsen om de framförde kritik.
36 procent tror att de skulle mötas av ovilja från sina chefer om de framförde kritiska synpunkter eller resonemang. Över 40 procent känner inte att ledningen uppmuntrar till deltagande i beslutsfattande.
Gunnar Svedberg beklagar att det på vissa ställen internt uppfattas vara så lågt i tak.
– Jag har begärt att cheferna vid fakulteterna i mitten på oktober ska komma med synpunkter och ge förslag på vad vi ska göra åt det.

Samarbete väsentligt
Samarbete med fack och studenter betraktar han som väsentligt.
– På Mitthögskolan fick vi ett bra samarbete med de fackliga organisationerna. GU har en del kvar att göra när det gäller samverkan med fackliga organisationer och studenter, säger han.
Och framtidsvisionen?
– Att GU försvarar sin plats som ett av de internationellt sett framstående universiteten.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023