– Det finns en mängd problem i högskolevärlden, och på många andra arbetsplatser, som leder till stress, säger Kerstin Hildingsson, utredare på SACO. Hon är också Sveriges representant för de svenska fackliga arbetstagar-organisationerna i de nya europeiska förhandlingarna om stress.
Det är förhandlingar som inleddes i september mellan Europafacket, (ETUC) och de två europeiska arbetsgivarorganisationerna, den ena på den offentliga sektorn (CEEP) och den andra på den privata sektorn (UNICE). Tillsammans ska parterna förhandla fram ett frivilligt avtal om hur man hanterar stress på arbetsplatserna.
Bakgrunden är bland annat undersökningar på Arbetsmiljöinstitutet i Dublin och Informationsbyrån i Bilbao, där man konstaterat att den arbetsrelaterade stressen ökar, berättar Kerstin Hildingsson.
– Undersökningarna visar att mer än en fjärdedel av sjukfrånvaron på Europas arbetsplatser beror på att den anställde har för stort ansvar utan motsvarande befogenheter, ökad arbetsmängd som ska utföras på kortare tid än tidigare, dålig arbetsmiljö, både psykosocialt och fysiskt, osäkra anställningsförhållanden och trakasserier. Sådan sjukfrånvaro beräknas kosta 20 miljarder euro per år.
Frivilligt avtal
Därför har EU-kommissionen beslutat att något bör göras och fått medhåll från både Europafacket och de två europeiska arbetsgivarorganisationerna, fortsätter hon.
– Tanken är att komma fram till ett frivilligt avtal. Ett liknande frivilligt avtal om distansarbete slöts mellan parterna för ett år sedan. Det ska prövas i tre år, men om det inte går bra kan EU-kommissionen i stället välja att skriva ett direktiv, som i sin tur måste implementeras i medlemsländerna till exempel genom lagstiftning.
I förhandlingarna inför avtalet om distansarbete kom Sveriges representant från LO. Denna gång ska landets representant, i rättvisans namn, komma från en annan centralorganisation, vilket blev SACO.
Referensgrupp
Kerstin Hildingsson är socionom och har bland annat arbetat som beteendevetare inom företagshälsovården, där stressfrågor var ett vanligt förekommande arbetsmiljöproblem. Hon har även deltagit tillsammans med SACO-ordföranden Anna Ekström i de så kallade trepartssamtalen om ohälsa (numera avslutade) med regeringen.
Bakom sig har Kerstin Hildingsson en referensgrupp bestående av representanter för LO, SACO, TCO, PTK och OFR.
– När till exempel Europafacket i Bryssel formulerar förslag och skickar underlag så kontaktar jag referensgruppen för att få synpunkter.
I Europafackets förhandlingsgrupp finns cirka 25 ledamöter från 15 EU-länder, samt Norge och Island. Blivande EU-medlemsländer, så kallade anslutarländer, har ännu inte sänt representanter till gruppen. Arbetsgivarnas grupp, däremot, har ett 40-tal ledamöter från både EU-länder och anslutarländer.
Ett första möte
Ett första möte hölls i september. Parterna skulle då börja med att ta ställning till en definition av stress, formulerad i en handbok från EU-kommissionen.
– Enligt denna definition är stress ett mönster av emotionella, kognitiva, beteendemässiga och psykologiska reaktioner på ogynnsamma och ohälsosamma förhållanden som gäller arbetsinnehåll, arbetsorganisation och arbetsmiljö, säger Kerstin Hildingsson.
Arbetsgivarna vill inte gå med på denna definition.
– De vill inte att man räknar in faktorer som arbetsorganisation och arbetsinnehåll. Enligt dem är det inte organisationen som är ett problem, utan i så fall individen som inte klarar organisationen eller arbetsinnehållet.
Men det är för tidigt att ge upp. Parterna ska träffas två gånger i månaden fram till jul, troligen även efter jul. Det finns inget slutdatum för ett avtal. Men kanske finns ett frivilligt avtal om stress om ett år?
Kerstin Hildingsson vill inte spekulera.
– Men det kan bli diskussion om frivilligheten. I den fackliga gruppen har man inställningen att avtalet är frivilligt när det ingås, sedan är det bindande. Arbets-givargruppen ser avtalet som frivilligt i alla led. Europafacket anser att arbetsgivarna hittills tagit ganska lätt på kraven i det frivilliga avtalet om distansarbete.
Inget undantag
Stress finns på alla arbetsplatser, konstaterar Kerstin Hildingsson. Högskolevärlden är inget undantag.
– Det finns många orsaker till stress i högskolevärlden. Till exempel kan dess organisation leda till brister i ledarskap och otydliga arbetsuppgifter. Lärarnas självständiga arbete är också på gott och ont – å ena sidan har läraren ett stort inflytande på sitt arbete, men å andra sidan kan han eller hon sällan påverka verksamheten i stort.
Arbetsbelastningen är hög bland annat för att antalet studenter ökar och till detta kommer konkurrens mellan enskilda individer.
Bra verktyg
Sverige har bra verktyg i form av lagar och föreskrifter för att förhindra stress, tillägger hon. Begreppet ”stress” kopplades redan 1978 till den då nya definitionen av arbetsmiljö.
– Även om Sverige har en bra lagstiftning, bra föreskrifter, bra forskning och mycket kunskap, så är vårt problem att arbetsgivarna struntar i att följa till exempel det samverkansavtal, som finns för statlig sektor och som bland annat innehåller överenskommelser om inflytande i olika former.
Hon fortsätter:
– Under årens lopp har jag haft kontakt med många skyddsombud och många medlemmar. Här finns mycket kvar att göra.
Ett frivilligt avtal om stress, framförhandlat på europeisk nivå, kommer att ha betydelse även i Sverige. Det är hon övertygad om.
– Det ligger i allas intresse att vi får ett sådant avtal.
EVA RÅDAHL
