Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Pedagogisk utbildning nytt krav för tjänster

14 december, 2003
Universitetsläraren

Mer pedagogisk utbildning för universitetslärare har länge varit ett krav från studenterna. Nu ska det bli verklighet. Sedan årsskiftet krävs högskolepedagogisk utbildning för att vara behörig för anställning som lektor eller adjunkt.
– Det är också ett pedagogiskt paradigmskifte på gång från fokus på att lära ut och förmedla kunskap till att skapa bra förutsättningar för studenternas lärande.

Det säger Eva Åkesson, pedagogisk konsult vid Lunds universitet, och en av de medverkande på Universitetslärarstämman i mitten av oktober.
Kravet på pedagogisk utbildning står nu i högskoleförordningen.
Men något ”idiotkrav” är det inte. Den som inte har högskolepedagogisk utbildning kan ändå anställas, men bara i två år. Under den tiden måste han eller hon skaffa sig utbildningen. Om det finns andra särskilda skäl kan man göra undantag.
Vad är då högskolepedagogisk utbildning? Vad innehåller den och hur lång är den?
– Det är just det vi håller på att jobba med nu, säger Eva Åkesson, som har 30 års erfarenhet av pedagogisk utbildning på universitetsnivå.

Inte självklart
Man skulle kanske kunna tro att den pedagogiska utbildning som ges på lärarhögskolorna för blivande grund- och gymnasielärare skulle kunna duga.
– Det är inte självklart att den passar på universitet och högskolor, säger Eva Åkesson.
Högskoleförordningen ger ingen vägledning. En grund finns dock i erfarenheterna från alla de kurser som redan finns och som lärarna är mycket nöjda med, menar hon.
Inspiration att hämta för innehållet i utbildningen finns hos aktuella pedagogiska ”gurus”. Eva Åkesson pekar som exempel på Graham Gibbs, professor vid Open University i England och Ference Marton, professor vid Göteborgs universitet, som på olika sätt varit banbrytande. Det finns också en statlig utredning av professor Anders Fransson som föregick kraven i högskoleförordningen.

Stark press
Bakgrunden är studenternas gamla krav på bättre pedagogik hos högskolelärarna. Även SULF och SACO har pläderat för mer satsningar. Viktigaste motivet till att utveckla pedagogik är kanske den högre utbildningens omvandling från utbildning för ett relativt fåtal till massutbildning.
– Det är en stark press på universitetslärarna idag, säger Eva Åkesson. Behoven av nya pedagogiska verktyg och förhållningssätt har ökat.
På Lunds universitet pågår ett nationellt pilotprojekt under tre år för att utforma hög-skolepedagogisk utbildning. Framför allt handlar det om innehållet i kurserna.
UCLU, Utvecklingcentrum för lärande och undervisning, leder ett av de större projekten inom pilotprojektet. Det är där Eva Åkesson arbetar med utvecklingsarbetet. Samarbetet med fakulteterna/områdena är nära. Det är där ansvaret ligger för den pedagogiska utvecklingen och utbildningen. UCLU medverkar i kurser, seminarier och håller kurser, allt på köp-sälj basis.

Något olika förslag
Under cirka ett halvår har en planeringsgrupp med representanter från områdena, studenterna och UCLU arbetat fram förslag till hur utbildningen ska se ut och vilka mål som ska nås. Inom gruppen har man också planerat försöksverksamheter. Eftersom man utgår från behoven inom områdena/fakulteterna ser förslagen något olika ut.
Inom alla områden föreslås dock att även doktoranderna ska få en högskolepedagogisk introduktionskurs. De föreslås också få möjlighet genomgå en kommunikationskurs för att få verktyg att möta studenterna. Detta gör att doktoranderna kan få två till fem veckors pedagogisk utbildning.
Adjunkter och lektorer som anställs på Lunds universitet ska också ha dessa grundläggande kunskaper. Dessutom en pedagogisk fortsättningskurs och därtill en eller flera kurser med stor valfrihet. Utbildningstiden blir av allt att döma minst 10 veckor. Dock kommer kanske inte allt att krävas för behörighet.
Redan anställda adjunkter och lektorer erbjuds frivillig utbildning.

Stort intresse
Eva Åkesson tror att många gamla universitetslärare kommer att nappa på frivillig utbildning. Hon upplever intresset som stort.
– Det kan ju också bli en merit vid lönesättning att ha pedagogisk utbildning, säger hon.
En orsak till att man fastnat för tio veckors utbildning är att så lång utbildning redan finns på Lunds tekniska högskola, LTH, och att flera andra fakultetsområden också sedan gammalt ligger på ungefär den nivån. Även på andra högskolor finns utbildningar med den omfattningen.
Den högskolepedagogiska utbildningen ska ge lärarna nya verktyg för att ta vara på studenternas intresse. Lärandet står i fokus. En utgångspunkt för den pedagogiska högskoleutbildningen är att skapa en grundsyn för vad undervisningen handlar om.

Kan bli vägledande
– Frågan är hur lärarna lär sig pedagogiken bäst. Vi tar alltid vår utgångspunkt i erfarenheter som finns i kursgruppen, säger Eva Åkesson.
I slutet av september beslutar Lunds universitets styrelse hur omfattande den pedagogiska högskoleutbildningen ska vara vid lärosätet. Det beslutet kan förmodligen bli vägledande för andra universitet och högskolor.

JAN THORSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023