Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Livet i flera länder finns i ny faktabank

14 december, 2003
Universitetsläraren

Normalt kostar det stora pengar att gå djupare in i databaser.
Men den här gången är tillgängligheten gratis!
Det är EU via 5: e ramprogrammet, med medfinansiering från olika forskningsråd, som står för denna ”gåva” till forskarsamhället;
En ny faktabank som bygger på närmare 50 000 intervjuer i nästan alla länder som är med i European Science Foundation.

Man har studerat bland annat levnadsvanor och attityder, skönjbara attitydförändringar och snabbheten i förändringsförloppen i samtliga EU-länder samt Norge, Polen, Slovenien, Tjeckien, Ungern, Turkiet och Israel.
– Det är finansieringsmöjlighet och viljan att vara med, och inte EU:s gränser, som bestämmer deltagandet, säger professor Stefan Svallfors vid Sociologiska institutionen, Umeå Universitet, och ansvarig för det svenska materialet.
Här representerar 2 000 svenskar ett Sverige i miniatyr.
Via 240 frågepunkter har man under en timslång intervju fått berätta om sina levnadsförhållanden, om synen på demokrati och upplevelse av deltagande i samhällets olika processer, om synen på invandring och medborgarskap.
På liknande sätt har norrmän, israeler, fransmän, tyskar, danskar med flera deltagit i uppbyggnaden av faktabanken som är tänkt att upprepas vartannat år och, för att garantera anonymiteten, med nya intervjupersoner varje gång.

Nästa undersökning planeras
Redan hösten 2004 planeras för nästa undersökning som då ska handla om familj och arbete, hälsotillstånd och sjukvårdskonsumtion.
Längre fram i tiden än så är finansieringen dock inte säkrad.
För även om tillgängligheten är gratis, så är uppbyggnadsarbetet förenat med kostnader.
6,5 miljon kronor kostar den nu föreliggande svenska delen, en samfinansiering av Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Forskningsrådet för Arbetsliv och Social Vetenskap.
Urvalet av intervjupersonerna i Sverige har skett genom Statistiska Centralbyråns register för totalbefolkningen och omfattade från början 3 000 personer, men cirka 30 procent avböjde eller gick inte att få tag på.
– Svarsfrekvensen 70 procent är acceptabel, säger Stefan Svallfors.

Initiativet från London
Initiativet till den nya faktabanken European Social Survey (ESS) kommer från Roger Jowell, chefen för National Research Center, ett opinions- och socialforskningsinstitut i London som också är ”pappa” till faktabanken International Social Survey Program (ISSP) som startade 1985 och som i dagsläget omfattar 35 länder spridda runtom i världen.
Sverige har deltagit i denna sedan 1992 med årligen återkommande undersökningar.
Vad har då den nya faktabanken som den gamla saknar?
– Detta är den bästa komparativa attitydundersökning som någonsin genomförts. Många års arbete ligger bakom den komparativa, jämförande, metod som används, säger Stefan Svallfors.

Inte lika omfattande
Han är även ansvarig för den svenska delen av ISSP.
Denna är inte lika omfattande och handlar i huvudsak om attityder och i liten utsträckning om människors faktiska levnadsförhållanden. Den har, enligt Stefan Svallfors, en lösare struktur bland annat genom att den är baserad på intervjuer som sker per post, medan materialet i den nya faktabanken är baserat på intervjuer via personbesök.
– Man får högre svarsfrekvens när intervjuaren gör hembesök. Det blir svårare att tacka nej. Men av erfarenhet vet vi att telefonintervjuer fungerar bra i Sverige, men det gör de inte överallt i andra länder. Och det måste vara lika för alla. Det är utgångspunkten.
Stefan Svallfors understryker det stora vetenskapliga värdet inte minst i att kun-na jämföra länders olika historiska traditioner genom att se vilken betydelse historien har för människors faktiska levnadsförhållanden och för deras attityder och inställning till olika företeelser i samhället.

Metodiken det intressanta
Det ena landet är inte det andra likt, skillnader är svåra att få grepp om och svåra att fånga in så att jämförelser blir relevanta.
Och här är metodiken det riktigt intressanta ur forskningssynpunkt.
– Jag upplever det jämförande materialet så fullständigt som det bara är möjligt, säger han och hänvisar till www.europeansocialsurvey.org. där den intresserade kan ta del av metodik och urvalsprincip.
Sedan han 1989 skrev avhandlingen ”Vem älskar välfärdsstaten” som behandlar svenskarnas åsikter om socialpolitik och offentlig sektor, har han varit engagerad i attitydfrågor. Att arbeta med faktabanker ser han som en naturlig fortsättning.

Bidrag till diskussion
Som många forskare klagar han över att den egna forskningen får stryka på foten för granskning och bedömning av andras. Men ändå känns arbetet just nu mycket stimulerande.
– Jag ser den nya faktabanken som ett bidrag till en levande samhällsdiskussion inte bara inom respektive lands gränser utan länder emellan. Det här är ett annat sätt för människor att göra sina röster hörda, säger han och hoppas på en liknande undersökning i USA.

Jämförande studie välkommen
– Den amerikanska samhällsmodellen skiljer sig från den europeiska, inte bara när det gäller inkomster utan också i levnadsförhållanden. Den allra största skillnaden ligger i att den amerikanska staten gör väldigt mycket mindre för sina medborgare. Vilken betydelse detta har för människors levnadsförhållanden och hur det i sin tur påverkar synen på politik, känner vi mycket litet till om. En jämförande studie skulle vara ett välkommet tillskott, anser Stefan Svallfors.
Faktabanken kommer under september månad att distribueras av Norsk Sam-fundsvetenskaplig Datatjänst i Bergen via datafilsutskick till beställare.
Gratis, men därför inte lättillgänglig för annan än den som behärskar statistikprogrammen.

LENA WIKSTRÖM

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023