Fredrik Bondestam har skrivit den första läroboken om könsmedveten pedagogik för universitetslärare. Anledningen till att boken kom till var att det inte fanns något annat användbart material att tillgå.
– Det fanns enstaka artiklar men inget samlat grepp om hur en lärare kan arbeta könsmedvetet från planering av en kurs till examination och kursvärdering, säger han.
Fredrik Bondestam är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och arbetar på en avhandling om jämställdhet och jämställdhetsarbete vid svenska universitet och högskolor. Dessutom undervisar han om könsmedveten pedagogik vid universitetets pedagogiska kurs för lärare.
– Det är alla lärares ansvar att agera könsmedvetet i undervisningen. Gör man inte det riskerar till exempel kvinnor att få mindre utrymme och män tenderar att få bättre omdömen vid tentamina, säger han.
Börja reflektera
Att agera könsmedvetet är inte bara viktigt för akademin utan påverkar även de kunskaper som studenterna tar med sig ut i arbetslivet.
Som exempel på de starka strukturer som påverkar oss tar han sig själv.
– När jag nyligen rättat tentor kontrollerade jag hur jag bedömt studenterna. Jag hade utan att tänka på det genomgående givit killarna mycket högre betyg för kriteriet självständighet. Inte ens jag som har studerat jämställdhet en längre tid går fri från förutfattade meningar!
Fredrik Bondestam menar att det viktiga är att börja reflektera kring betydelsen av kön.
– Allt är bättre än att göra ingenting.
Han tror inte på några förändringar på kort sikt. Även om ungdomar som börjar studera blir frustrerade vid mötet med universitetet vänjer de sig snart vid den traditionella universitetskulturen. Däremot tror han att de doktorander som han nu undervisar i könsmedveten pedagogik, och där ett flertal kommer att fortsätta verka inom universitetet som lärare, ska innebära en förändring på 20–30 års sikt. Men det gäller Uppsala universitet.
– Vid de andra universitetens pedagogiska utbildningar förekommer inte ett könsperspektiv i samma utsträckning. Möjligen går man igenom jämställdhetslagen och universitetets jämställdhetsplan och ibland ges könsteoretiska moment, men inte så mycket mer.
Går trögt
Också när man ser till beredskapen bland lärosätenas institutioner att verka för större jämställdhet så verkar det som att utvecklingen kommer att gå trögt.
Fredrik Bondestam delar in institutionerna i drivande, uppmuntrande, tillåtande och aktivt eller passivt motarbetande.
– Drivande institutioner finns knappt, uppmuntrande börjar dyka upp, de allra flesta institutioner är tillåtande i varierande utsträckning medan de som direkt motarbetar jämställdhet är få men mycket problematiska för de lärare som arbetar där, säger han.
I sin bok ”Könsmedveten pedagogik för universitetslärare” ger Fredrik Bondestam inga färdiga recept.
– Det kan upplevas som frustrerande av den lärare som vill veta hur man gör.
Men det finns inga recept, hur man ska gå till väga beror bland annat på ens egna erfarenheter och kunskaper, ämnet, undervisningssituationen och student-gruppens sammansättning.
I boken ger Fredrik Bondestam dock förslag på strategier i olika undervis-ningssituationer men han räknar med att boken främst ska skapa en grund för reflektion. En omfattande bibliografi ger också varje lärare möjlighet att söka vidare.
Behöver tvingas
Fredrik Bondestam tycker att könsmedveten pedagogik borde vara ett obligatoriskt ämne i undervisningen på lärosätenas pedagogiska kurser.
Samtidigt är könsfrågan svår att ta i och bara de specialintresserade kommer att kasta sig över boken och läsa den frivilligt.
– Resten behöver kort och gott tvingas, säger han.
Fredrik Bondestam menar har att har man väl tagit sig igenom boken så går det inte att blunda längre.
– Efter att ha läst boken ska det inte gå att undvika att tänka på könsaspekten när man undervisar. Åtminstone ska det gnaga på samvetet.
PER-OLOF ELIASSON
