Att förstå både sina egna och andras känslor är ett sätt att nå framgång i arbetslivet och harmoni i tillvaron. Det är en viktig och hittills tämligen underskattad form av intelligens. Men det relativt nya forskningsområdet är vitalt och i tillväxt.
Emotionell intelligens är förmågan att identifiera och hantera emotioner hos sig själv och andra. Det är en viktig komponent i social kompetens, men är delvis oberoende av den. Den sociala kompetensen är ett vidare begrepp som handlar om att känna till normer och regler i olika situationer och att kunna följa dem.
Forskningsområdet emotionell intelligens är bara 15 år gammalt. Begreppet etablerades 1990 och innan dess finns knappt något skrivet om det. Men under 90-talet intresserade sig många forskare för emotionell förmåga och att mäta den.
Lennart Sjöberg, professor i psykologi vid Handelshögskolan i Stockholm har nyligen gjort en sammanställning av det aktuella forskningsläget tillsammans med fil dr Elisabeth Engelberg.
– Emotionell intelligens är en av de få stora nyheterna inom psykologin på 90-talet, säger han.
– Det är ett mycket fruktbart forskningsområde även om den praktiska betydelsen av emotionell intelligens haft en tendens att överskattas. Det är inte de vises sten.
Kvinnor har större intresse
Kvinnor har generellt större emotionell intelligens än män. Vad det beror på är inte känt. Det finns möjligen genetiska faktorer och definitivt ett större intresse bland kvinnor för att skaffa sig kunskaper och insikter om egna och andras känslor.
Det går nämligen att träna upp sin emotionella intelligens, visar forskningen. Att läsa bra litteratur ger inblickar och är ett sätt. Man kan också öva genom att prata om känslor och relationer och på olika sätt reflektera över sina egna reaktioner och hur andra känner sig. Det går också att ta en kurs i ämnet, men de utbildningar som finns är inte utvärderade.
Forskningen ökar och området har till stor del populariserats av Daniel Goleman som publicerat flera framgångrika böcker. Han har dock fått anledning att ångra en del av sina tidiga uttalanden om att emotionell intelligens är viktigare för framgång i arbetslivet än vanlig intelligens.
– Det finns inte stöd för att det är så. Vanlig intelligens är fortfarande viktigare, säger Lennart Sjöberg.
Försummat bland chefer
Inom vissa arbeten är hög emotionell intelligens särskilt viktig. Alla chefer och ledare behöver den förmågan för att kunna förstå och anpassa sig till andra.
– Det känslomässiga kunnandet är viktigt och försummat bland chefer. De som rekryterar chefer tänker inte på detta.
Lärarrollen kräver emotionell intelligens och det borde därför ingå i utbildningen att träna upp den, tillägger han och fortsätter:
– Många doktorander är oerhört beroende av positiv feedback. Det finns troligen könsskillnader här, kvinnor är mer beroende av att bli uppmuntrade. Handledaren måste kunna ge kritik på ett försiktigt sätt så att doktoranden inte tappar motivationen och ösa på med mängder av uppmuntran.
– Att doktorera är en svår process som ofta havererar på grund av handledarens brist på förståelse.
Lennart Sjöberg menar också att ett viktigt skäl till att endast en femtedel av doktoranderna i samhällsvetenskapliga ämnen fullföljer sina studier är att handledaren brister i empati och emotionell intelligens utan att veta om det.
Hantera konflikter
Forskningen visar att det finns ett samband mellan hög emotionell intelligens och förmågan att leva ett gott liv med balans mellan arbete, fritid och familjeliv. Ett skäl till detta är att människor med hög emotionell intelligens är bättre på att hantera konflikter som härrör från det moderna livets krav i familjen och på arbetet. Det är också positivt relaterat till självkänsla, kreativitet och förmågan att klara motgångar.
Den känslomässiga förmågan ger också utdelning på jobbet. Arbetsprestationerna blir bättre och dessa personer hade generellt högre lön än motsvarande personer med lägre emotionell intelligens. De värderar sina jobb mer positivt än andra även om de inte prioriterar jobbet högst i livet. Trots att begåvningen ger framgång i arbetslivet och bättre löneutveckling är de samtidigt inte särskilt angelägna om ekonomisk framgång eftersom de värdesätter annat mer.
Testa emotionell intelligens
Emotionell intelligens är inte viktigare än vanlig intelligens för att lyckas på en utbildning eller ett arbete. Men bland personer med lika hög intelligens har det betydelse. Därför är det idealiskt att också testa den emotionella intelligensen för att göra urval. Mätmetoderna är prestationsmått och självskattningsformulär.
På Handelshögskolan i Stockholm gjordes ett test för antagningen av en mindre grupp studenter till ekonomlinjen. Under några år följdes dessa resultat i ett forskningsprojekt som visade att prestationsmått fungerar väl men att självskattningsformulär ger en tendens att skönmåla. Det är ganska lätt att veta vad det önskvärda svaret på en viss fråga är och ge det. Men det finns nyare mätmetoder som inte påverkas av skönmålning och som kan korrigera för självöverskattning.
Använder fotografier
Prestationsmåtten använder fotografier som uttrycker känslor och det gäller att tolka dem. Eller är en berättelse som beskriver en social situation, där den testade får identifiera de inblandades känslor.
De olika personlighetstest som oftast används vid urval kommer vanligen från USA och är översatta utan någon anpassning till svenska förhållanden. Det finns inte heller någon forskning som validerat dem varken i Sverige eller internationellt. Försäljarna av test hänvisar ofta till hemlig forskning som gjorts av företaget.
Lennart Sjöberg har planerat ett nytt projekt för att utveckla och förfina metoderna att mäta emotionell intelligens och väntar på beslut om finansieringen. Det finns ett ökande intresse för att förstå och mäta begreppet även om en del av tillämpningarna hittills inte vilat på vetenskaplig grund.
ANNIKA GRANSTEDT
