Under sommaren har utbildning debatterats både i DN och Expressen. Professorn och utbildnings forskaren Alison Wolf vid University of London skriver i DN debatt den 4 juni att ”Fler högutbildade ökar inte tillväxten”. Den 25 juni påstår Marie Söderqvist, krönikör på Expressen, följande: ”Glöm examen – den betyder ändå inget”
Vilken bild av lärande, utbildning och kunskap är det Sveriges ungdomar ges av dessa debattartiklar? Att utbildning och kunskap inte betyder något. Att det inte finns något samband mellan utbildning och tillväxt. Att kunskap bara är en produkt, ett resultat på en bit papper.
Det är ett högst förenklat resonemang debattörerna ger röst åt och det finns anledning att känna oro för den linje de driver. Samhället är i stort behov av utbildad arbetskraft med gedigna kunskaper. Dagens ungdomar har svårt nog som det är att möta framtidens krav. Det blir inte lättare för dem om de förleds tro att de inte behöver utbildning och kunskaper.
Visst kan debattörerna emellertid ges rätt – samspelet mellan utbildningssystem och samhälle fungerar inte alltid perfekt och det är inte alltid optimala processer vi ser.
VAD VI DÄRFÖR BEHÖVER göra är att rannsaka och ompröva vår syn på kunskap och vi behöver hitta en samsyn på vad kunskap är. För oss är kunskap bland annat förmåga att se sammanhang och helhet, att kunna reflektera, att kunna hantera sina egna och andras attityder, kommunikativ förmåga, det mellanmänskliga mötet, personlig utveckling. Kunskap är inre processer av uppvaknande, som gör att vi kan förverkliga oss själva och våra drömmar.
Kunskap ger trygghet åt dig som individ. Du blir orädd, dina inre drivkrafter blir starkare. Du utvecklar förmåga att söka ny kunskap på egen hand. Du kan bättre hantera den alltmer ökade förändringstakten i samhället. Din attraktivitet och mobilitet på den globala arbetsmarknaden ökar väsentligt.
En bra högskola, eller ett universitet, öppnar möjligheter för sina studenter genom de kunskaper studenterna förvärvar, såväl vetenskaplig kunskap som beprövad erfarenhet. För vad debattörer som hävdar att man kan glömma examen själva glömmer, är att många högskolutbildningar är professionsutbildningar. Är det verkligen någons önskan att vi i framtiden ska ha läkare, sjuksköterskor, poliser, jurister, präster och lärare som ”glömt examen – den betyder ingenting”?
DÄRMED INTE SAGT att det räcker med utbildning och vetenskaplig kunskap för att skapa ett bra samhälle och en god tillväxt. Sambandet mellan utbildning och tillväxt är nämligen komplext. Utbildning är nödvändig men är i sig inte tillräcklig för att skapa tillväxt. För det krävs att högskolor och universitet är lyhörda för samhällets behov och blir bättre på att integrera kunskaperna med omvärlden. Det behövs förnyelse och mångfald i lärande- och universitetskoncept. Processer som kräver en fungerande samverkan mellan skolor, högskolor/universitet, arbetsliv, och frivilligorganisationer inom och utanför landets gränser.
Högskolevärlden har självfallet inte monopol på kunskap och kunskapstillväxt. Sådan sker på en mängd ställen – och på en mängd sätt – och alla dessa krafter måste samverka för att Sverige ska kunna utvecklas till en världsledande kunskapsnation.
TILLVÄXT GYNNAS AV ett samhälle som präglas av ett demokratiskt synsätt, som har stor öppenhet och ett tillåtande klimat, som tror på jämställdhet och mångfald, som strävar efter att vara en kunskapsnation, som bryr sig om mänskliga värderingar, som tror på kraften bakom de mellanmänskliga mötena och som stimulerar nyskapande, entreprenörskap och företagande. Kort sagt – ett samhälle som styrs via mål, visioner och värderingar.
Den viktigaste resursskapande faktorn i samhället idag är lärande. Utbildning och tillväxt hör ihop!
SAID IRANDOUST,
REKTOR FÖR HÖGSKOLAN I BORÅS
JÖRGEN THOLIN,
PREFEKT, INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK
VID HÖGSKOLAN I BORÅS
