Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt

14 december, 2003
Universitetsläraren

Man behöver inte vara samhällsvetare eller expert för att förstå att det är barnen som är ett lands hopp i framtiden. Oavsett om det gäller ett rikt eller fattigt land.
Det faktum att en stor del av befolkningen och barnen är fattiga så blir många analfabeter. Hur skall den kommande generationen kunna påverka och förändra den politiska instabiliteten i ett av de fattigaste länderna i världen när de inte kan läsa eller skriva? Hur ska de kunna förstå författningar, lagar och nyheter?
Utbildning är en avgörande frihetsfråga. Utbildning fostrar människor som medborgare och lägger grunden för egen försörjning. Globalt antas utbildning lära en att bli vuxen i omgivningen. Den lär en att handskas med problem i omgivningen.
Jag, Shadrach Odhiambo, som en gång bröt rasbarriären i svensk idrott och vann den allra första VM-medaljen för Sverige i amatörboxningsvärldsmästerskapen 1982 i München, tycker att en av nutidens utmaningar är att finna former för demokrati för att kunna hantera gränsöverskridande problem. Flera av dagens organisationer har brister både när det gäller öppenhet, avgränsningar i kompetens och möjligheter att utkräva ansvar.

MINA FÖRSLAG med anledning av artikeln i Universitetsläraren nr 3/2003 (där undertecknad intervjuats. Reds anm.):
Idrott är en av de få sysslor som vi kan utöva, titta på och diskutera på lika villkor, oavsett om vi är födda i Kenya eller Borås, bor i Bergsjön eller Skärholmen och arbetar på Volvo eller SKF.
Vissa debattörer hävdar rentut att idrottande och sportintresse är enda räddningen för att snabbt integrera invandrare med svenskar.

JAG HAR PÅ NÄRA håll kommit i kontakt med jämnåriga som missbrukat narkotika, alkohol och tobak samt ätit dålig kost, undvikit motion och friluftsliv. Därför är det viktigt att utbilda ledare av utländsk härkomst. Ovan nämnda förslag som Advantage Sweden, Freemovers skulle kunna utvecklas i form av att ge utbildning som bistånd så att man inte utestänger samarbetsmöjligheter med fattiga länder. Det är angeläget för den svenska studie- och forskningsmiljön att duktiga utländska studenter och doktorander lockas hit.
a) jag är ledamot på Idrottshögskolan i Stockholm och där har konstaterats att det saknas studenter av utländsk (afrikansk) härkomst och att det inte har förekommit något samarbete med tredje världen. I regeringspropositioner har det varit beslut om internationalisering och globalisering, men jag vill påstå att det utbytet ibland är begränsat till västvärlden och i-länderna. Erfarenheter och kunskaper från u-länderna kan ge framgångar, till exempel de framgångar och den goodwill som amerikanska universitet och USA som nation har kunnat vinna tack vare en mycket generös utbildningspolitik.
b) Genom idrott och idrottsutbildning kan Sverige, som nu är med i EU, få fram ett idrottsutbildningsprogram för integration i EU och globalt.

SHADRACH ODHIAMBO
LEDAMOT AV IDROTTSHÖGSKOLANS STYRELSE

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv