Efter två mycket stormiga år ska det bli arbetsro på Sahlgrenska akademin i Göteborg, det ska nyvalda styrelseordföranden Christina Rogestam bli kvinna för.
– Det är slut med bråket nu, säger hon och skrattar
.
Redan från bildandet 1 juli 2001 har Sahlgrenska akademin varit drabbad av konflikter. Grundtanken var att under ett tak samla de hälsovetenskapliga fakulteterna i Göteborg, medicin, odontologi och vårdvetenskap, för att skapa samordningsvinster och större kontakter med omvärlden.
Men redan från början gick det snett. Sahlgrenska akademins organisation stred mot högskoleförordningen, akademins styrelse blev en otillåten extra beslutsnivå mellan universitetsstyrelse och fakulteter. Akademins styrelse tillsattes uppifrån av universitetets styrelse. Styrelseordförande och chefen för organisationen var samma person, Göran Bondjers som hade titeln preses.
Resulterade i konflikter
Allt detta resulterade i konflikter: anklagelser för bristande demokrati, usel jämställdhet och förfärande lågt i tak för avvikande åsikter. Den infekterade striden kring professor Lars Hamberger var en följetong i medierna.
Högskoleverket kritiserade upprepade gånger akademins konstruktion och till slut tvingades Göteborgs universitet följa Högskoleverkets anvisningar och ändra organisationen. Göran Bondjers tvingades avgå.
Från 1 juli i år har Sahlgrenska Akademin en demokratiskt vald styrelse med begränsade befogenheter, ansvaret för forskning och grundutbildning ligger på de olika fakulteternas nämnder och grundutbildningsråd. Akademistyrelsen bereder den övergripande budgeten, men universitetsstyrelsen fattar budgetbesluten.
Dessutom finns inte posten som preses kvar, ledningsfunktionen är numera delad. Och det är där Christina Rogestam kommer in.
Att det har stormat kring Sahlgrenska akademin verkar inte ha bekymrat henne.
– Jag tog uppdraget för att det verkade spännande, säger hon.
In i hetluften
Hon är van att det blåser och som klippt och skuren för att bli en externt rekryterad ordförande till den sargade akademin.
Centerpartist av födsel, bonddotter från trakten utanför Linköping som hon är. Hon började sin karriär som kårpolitiker, var kårordförande i Göteborg de turbulenta åren 1968 och -69. Sedan arbetade hon ett par år inom kommunen och satt samtidigt i kommunfullmäktige. Därefter var hon riksdagsledamot i nio år och specialiserade sig på högskolefrågor.
1982 återvände hon till Göteborg för att bli förvaltningschef vid universitetet. 1988 kom hon riktigt in i hetluften då hon tillträdde som generaldirektör för dåvarande Invandrarverket.
– Under min tid som generaldirektör kom det 200 000 asylsökande till Sverige, bara under sista året kom det 84 000. Det var tufft, säger hon.
Många protester
Efter pärsen på Invandrarverket fick hon uppdraget att leda det som skulle bli Akademiska Hus, inte heller det en konfliktfri verksamhet. Protesterna mot för höga hyror har varit många, så har till exempel Chalmers vid ett tillfälle vägrat att betala hela hyran. Men Christina Rogestam tar kritiken med ro.
– De senaste åren, när högskolornas ekonomi har blivit sämre, tittar de sig runt och tycker att hyran tar allt för stor del av potten, säger hon.
Akademiska Hus har fått mycket skäll för marknadsanpassade hyror.
– För nybyggda och ombyggda fastigheter har vi kostnadshyror. För övriga fastigheter har vi marknadshyror men vi lägger oss i underkanten av hyrorna i området, kontrar Christina Rogestam.
– Vi har inte monopol, så det är fullt möjligt att hyra av någon annan, tillägger hon.
Tre kvinnor i ledningen
Hon påpekar att regeringen har tillsatt en utredning som ser över principerna för hyressättningen och kommer med sina förslag i början av 2004.
Efter tio år som koncernchef för Akademiska Hus avgår Christina Rogestam 15 november för att bli seniorkonsult i bolaget och ägna sig åt strategiska frågor. I det läget kom valberedningens fråga om hon ville bli ordförande i Sahlgrenska akademins styrelse.
Ironiskt nog får akademin, som har fått så mycket kritik för bristande jämställdhet, tre kvinnor i ledningen, vice ordförande är Ella Danielson och exekutiv chef Pam Fredman.
Att styrelsen är demokratiskt vald anser Christina Rogestam ger den en helt annan legitimitet än den förra.
– Jag tror de flesta är beredda på en nystart och att jobba framåt, säger hon. Det känns väldigt positivt nu.
Olycklig konstruktion
Den gamla konstruktionen där Göran Bondjers både var ordförande i styrelsen och chef för organisationen försvårade en öppen diskussion. Christina Rogestam har själv erfarenhet från Invandrarverket att vara ordförande i sin egen styrelse och tycker det är en olycklig konstruktion.
– Det blir en helt annan möjlighet att diskutera om föredragande och ordförande i styrelsen inte är samma person, säger hon.
Nu väntar arbetet med nästa års budget, som på flesta andra håll inom högskolevärlden vill inte pengarna räcka till.
– Vi måste jobba hårt för att få budgeten att gå ihop.
Läget är alltså kärvt men om det blir några avskedanden är för tidigt att säga.
– Men vi måste se över situationen också på personalsidan, säger Christina Rogestam.
PER-OLOF ELIASSON
