– Får vi bara tid att genomföra reformarbetet blir det lättare att flytta mellan länderna och då kan studenten ta kandidatexamen i ett land och magisterexamen i ett annat, säger Christina Ullenius, rektor för Karlstads universitet.
På uppdrag av den europeiska organisationen European University Association (EUA) har hon skrivit en rapport, The EUA Graz Declaration, om universitetens syn på Bolognaproces-sen. Vid de europeiska utbildningsministrarnas möte i Berlin 18–19 september kommer EUA:s styrelse att presentera hennes rapport för ministrarna.
Utbildningsministrarnas möte i Berlin är ett led i Bolognaprocessen, vars mål är att främja rörligheten, underlätta för de examinerade att få jobb i andra länder (”employability”), samt att göra Europa konkurrenskraftigt i förhållande till exempelvis USA.
Vid det senaste mötet i Prag år 2001 hade 33 länder anslutit sig till Bolognaprocessen, och fler länder väntas ansluta sig vid mötet i Berlin.
Enligt planerna ska målet vara nått år 2010: ett europeiskt område för högre utbildning (European Higher Education Area). Senare har man lagt till ett område för forskning (European Research Area, som är en parallell process startad av EU-kommissionen).
Vägen mot målen går via utbildningspolitiken. En av de konkreta åtgärderna är att komma överens om vilka nivåer som ska gälla i utbildningssystemet för att öka tydlighet och jämförbarhet med andra länder.
Ny svensk struktur
I våras lämnade regeringens arbetsgrupp på utbildningsdepartementet, mot bakgrund av Bolognaprocessen, ett förslag till ny svensk struktur med tre examensnivåer: grundnivå (undergraduate) avancerad nivå (graduate) och forskarnivå (doctoral studies).
En slutrapport från departementet väntas i december. I den ska man ta hänsyn till vad som beslutas i Berlin.
Christina Ullenius, som också är ordförande i Högskoleförbundet (SUHF) reser med rege-ringens delegation till Berlin. Alla är förstås medvetna om att hennes rapport till EUA kommer att presenteras vid mötet av organisationens ordförande Eric Fromeant från Frankrike.
EUA är den största organisationen för europeiska universitet med närmare 700 medlemsuniversitet. Christina Ullenius är representant i organisationen i egenskap av SUHF-ordförande.
Central roll
I januari fick hon EUA-styrelsens uppdrag att skriva EUA-rapporten till Berlinmötet.
– Rapporten markerar universitetens roll i Bolognaprocessen, säger hon och tillägger att det handlar om en balans mellan universitetens arbete och politiska beslut.
– Universiteten har en central roll gentemot regeringarna. Regeringarnas uppgift är att ge universiteten resurser för att genomföra de reformer man beslutat om. Och universiteten ska ges tid att driva igenom dem.
Hon betonar att universiteten måste ha stor självständighet. Det är ingen självklarhet i flera av länderna som deltar i Bolognaprocessen.
– I många länder är det regering eller riksdag som tar beslut på detaljnivå, till exempel om antal utbildningsplatser, vilka ämnen som ska studeras och vilka professurer som ska inrättas.
Sådan detaljstyrning ska bort, säger hon.
– Vi har kommit långt i Sverige. Men det finns en del kvar att göra.
Christina Ullenius nämner examensstrukturen som exempel.
– Regeringens delförslag är en bit på väg.
Samtidigt reflekterar hon över konsekvenserna när alla länder reformerat sin examensstruktur för att underlätta rörligheten.
– Det handlar om nationella beslut, inte överstatliga beslut. Så även om alla har samma syfte kan genomförandet variera mycket från land till land.
Å andra sidan träffas de europeiska utbildningsministrarna vartannat år för att följa utvecklingen och kan kanske förhindra alltför stora olikheter, tillägger hon.
Stora förändringar
Stora förändringar måste genomföras på universiteten i exempelvis Tyskland, Spanien, Italien, Bulgarien och Rumänien, fortsätter hon. Det handlar om länder där en universitetsutbildning ofta är 5–6 år. I Bolognaprocessen sägs att tre års studier ska räcka för att bli ”anställ-ningsbar”.
– I flera länder uppfattas det som något extremt. Men vi har många utbildningar som är treåriga, så för oss är det något självklart.
Men Bolognaprocessen är inte självklar ens i Sverige. Bland förslagen för att få jämförbarhet med andra länder finns behov av ett nytt poäng- och betygsystem för genomförda kurser.
Sedan 10–15 år finns dock det sjugra-diga ECTS (European Credit Transfer System), som är ett system inom Erasmusprogrammet och som skapats för erkännande av studieperioder utomlands.
– Det vore enkelt om vi kunde införa ECTS. Nu har Norge gjort det.
– Men jag kan tänka mig att en del lärare ryser vid tanken på en sjugradig skala i stället för betygen ”godkänt” och ”icke godkänt”.
Krävs tilltro
Vad som redan införts i Sverige sedan 1 januari är Diploma Supplement, som är en bilaga till examensbeviset för att tydliggöra vad en svensk examen innebär.
– Det är inte genomfört i alla länder, men ska genomföras.
En viktig punkt i EUA-rapporten handlar om kvalitetssäkring.
– Det kommer säkert att diskuteras. Det krävs tilltro till varandras utbild-ningar för att rörligheten ska öka.
Många länder har kvalitetssäkringssystem liknande Högskolverkets gransk-ningar, berättar hon. Och det är sådan kvalitetsgranskning som föreslås i rapporten i kombination med samverkan mellan de nationella systemen för att säkra jämförbarhet.
– Men det finns länder, framför allt i östra Europa, som förespråkar en stor europeisk myndighet för all kvalitetsgranskning. Det är en tanke som flera länder ser som en mardröm.
Underlätta processen
Förutom att universiteten måste få utrymme för att genomföra reformerna, ska regeringarna underlätta processen på det sociala planet.
– Regeringarna ska till exempel se över sina regler för studiemedel, så att de kan föras över gränserna. Svenska studenter har haft den möjligheten sedan länge, men det är ovanligt i andra länder.
Andra områden som regeringarna bör uppmärksamma är studenternas hälsovård och arbetstillstånd. Det är inte enbart EU-länder, utan även länder utanför EU, som deltar i Bolognaprocessen och därför är frågan om arbetstillstånd en av flera väsentliga frågor att lösa, kommenterar Christina Ullenius.
Hon tillägger att Bolognaprocessen numera även berör forskarstuderande, forskarutbildning, villkoren för postdoktorer och lärare.
– Regeringarna har ansvar för att också de kan flytta över gränserna utan att förlora social trygghet i yrkeslivet eller pensioner.
Hon har även fått med genusperspektiv i rapporten. När universiteten rekryterar studenter, doktorander eller lärare, bör de ha i åtanke att det i dagens samhälle ofta handlar om par som vill flytta.
– Man bör ta hänsyn till att det oftast är två vuxna i karriären i familjen och räkna med att det får konsekvenser.
Det är bara sju år kvar till 2010. Christina Ullenius har sina dubier om hur realistisk tidplanen för Bolognaprocessens mål är.
– Men det är mycket bra att processen har tagit fart. På sikt hoppas jag verkligen att Europa når målen.
EVA RÅDAHL
