Det kanske behövs en ny typ av forskarutbildning vid sidan om den traditionellt akademiska. En forskarutbildning som är mer anpassad till industrins behov av kompetens.
Så funderar Lillemor Wallgren som nyligen lagt fram en licentiatavhandling om företagsdoktorandernas villkor inom Företagsforskarskolan för tillämpad IT och industriell programvaruteknik.
I avhandlingen beskriver Lillemor Wallgren 23 företagsdoktoranders forskar-utbildning ute på företag. Hon är förvånad över doktorandernas mycket olika villkor. Det är stor skillnad mellan kontakterna med universitet och handledare. Trots olikheterna klarar dock företagsdoktoranderna sitt avhandlingsarbete lika bra som vanliga doktorander på universitet och högskola.
– Examensprognosen är mycket god, säger Lillemor Wallgren.
Parallella karriärer
Lillemor Wallgren har gjort två parallella karriärer.
1975 kom hon från industrin till jobbet som forskarutbildningsledare vid Institutionen för datavetenskap, IDA, vid universitetet i Linköping. 175 doktorander är i dag antagna och aktiva vid IDA .
Studierna i pedagogik med inriktning på doktorandernas villkor har hon bedrivit vid Institutionen för beteendevetenskap, IBV, vid samma universitet.
Företagsforskarskolor startades på initiativ och med stöd av pengar från Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, KK-stiftelsen 1997. Syftet var att öka effektiviteten och förnya forskarutbildningen för att anpassa både utbildningen och forskningen till näringslivets behov.
Doktoranderna vid de nya forskarskolorna kallas företags- eller indus-tridoktorander. Under utbildningstiden har de doktorandanställning och lönen betalas till viss del av universitetsinsti-tutionen och till viss del av företaget. Den årliga totala kostnaden för en företagsdoktorand är cirka 600 000 kronor.
Pionjärarbete
Lillemor Wallgren har både yrkesmässigt och i sina studier fått kunskap och inblick i den traditionella forskarutbildningen och i doktorandernas villkor. Hon var intresserad av att undersöka de nya doktorandernas okända värld. Hur fungerade kunskapsbildningen på företagen? Hur är kontakterna mellan doktorand och handledare, mellan universitet och företag?
Hennes lic-avhandling är ett pionjärarbete i forskningen om de nya dokto-randernas, företagsdoktorandernas, villkor. Delar av avhandlingen ska bland annat ingå som en artikel i en bok som i höst ges ut i England.
Flest civilingenjörer
Avhandlingen bygger på intervjuer med 23 företagsdoktorander, 19 män och fyra kvinnor, som är knutna till Företagsforskarskolan i tillämpad IT och industriell programvaruteknik. De flesta är civilingenjörer och födda åren 1944 till 1976. Efter grundexamen har många av dem börjat arbeta i näringslivet, rekryteringsbasen för företagsdoktoranderna är således helt annat än vad den är bland vanliga forskarstuderande.
De finns på stora, medelstora och mindre företag. Bland de stora märks till exempel Nokia, SKF och Ericsson. Företagen ligger i Östergötland, Stockholm, Göteborg och Jönköping. De är 13 till antalet.
Lillemor Wallgren har funnit att företagsdoktoranderna arbetar med stor entusiasm trots mycket olika villkor.
I avhandlingen identifierar hon tre ”miljöer”. Den första betecknar hon som den ” Forskningsnära industrimiljön”. Den andra kallar hon ” Ingenjörsmiljön” och den tredje ”Konsultmiljön”.
Gemensamma erfarenheter
Doktoranderna har vissa gemensamma erfarenheter från de tre miljöerna. Företagen är noga med att inte styra forskningen. Doktorandernas upplevelse av forskarutbildningen är att det är en stor händelse i deras liv, en viktig satsning både av dem själva och av företaget som de känner entusiasm inför.
Gemensamt är också att det är ett risktagande att satsa på doktorandutbildning i företag. Villkoren kan ändra sig vilket kan leda till att doktoranden får börja om från början.
I övrigt är det mycket som skiljer. Vad företaget gör betyder mycket. Likaså om det finns forskare på företaget. Tidsperspektivet i produktionen spelar mycket stor roll. Perspektivet går från år till produktion i konsultbranschen som mäts och betalas efter antal timmar.
En organisation
Låt oss titta lite närmare på de olika miljöerna.
Företag i den ”Forskningsnära industrimiljön” satsar på forskning. Det finns en organisation för det, särskilda avdelningar som är skilda från övrig produktion.
Företaget investerar i forskning och i doktoranden. Arbetet är långsiktigt och det är en merit att publicera forskningsrapporter och papers.
Kontakterna med universitet och handledare är inte avgörande eftersom det finns stor vetenskaplig kompetens i företaget och goda kontakter med det internationella forskarsamhället. Förutsättningarna för lärande och kunskapsbildning är alltså mycket goda.
I ”Ingenjörsmiljön” har doktoranden nära kontakt med produktionen. Det skapar en känsla av delaktighet men kan också verka splittrande om projekten är flera.
Närheten till produktionsprocessen kan också hämma forskarutbildningsproces-sen eftersom fokus ligger på produktionen och inte på forskningen.
Goda kontakter
Någon forskarkompetens finns oftast inte i företaget vilket gör det angeläget för doktoranden att ha goda kontakter med handledare och universitet. Ett resultat av detta blir att det finns goda möjligheter för möte mellan kompetensen i företaget och den teoretiska kompetensen på universitetet.
Närheten till produktionen i avhandlingsarbetet känns stimulerande men kan också få ett abrupt slut om produktionen upphör. Marknadskrafterna kan alltså innebära att avhandlingsarbetet måste ändra inriktning.
I ”Konsultmiljön” sker ingen tillverkning utan produktionen är tjänster riktad till kunder. Redan detta innebär att doktoranden kanske måste vistas hos kunden och inte i det ”egna” företaget.
Arbetar ensam
Det innebär stora svårigheter att förankra forskarutbildningsprocessen. Empirin får oftast hämtas hos kunden. Doktoranden arbetar ensam. I företaget finns inga forskare eller forskningskompetens. Förståelsen för vad doktoranden gör, om det är meningsfullt, kan vara så liten att doktoranden håller tyst om sitt forskningsarbete.
Konsultmiljön är mycket marknadskänslig och mäter sin produktion i timmar. Projekt kan därför upphöra utan varning. När IT-bubblan sprack fick det allvarliga konsekvenser för doktorander i Konsultmiljön (och i Ingenjörsmiljön).
Trots detta lyckas även de flesta doktorander i Konsultmiljön med sitt forskningsarbete som får bedrivas på fritiden och i kontakt med universitetet.
Mer kunskap
Det behövs mer kunskap på universiteten om forskarutbildning i samverkan med näringslivet och om olika företagsmiljöer, anser Lillemor Wallgren efter arbetet med lic-avhandlingen.
– Universitetet måste ta ett större ansvar för hur företagsdoktoranderna har det i företagen. Då behövs mer kunskap, säger hon.
Inte minst gäller detta om handledningen ska kunna fungera. Handledarna behöver veta mer om företagen och om hur det är att arbeta i olika företag.
– Min undersökning visar att det är mycket stor skillnad mellan att vara före-tagsdoktorand mot att vara traditionell doktorand och att det främst är företagsmiljön och vilka förutsättningar som finns där för forskarutbildningsprocessen som orsakar skillnaderna, säger Lillemor Wallgren.
Måste informera
Universiteten måste också informera företagen mer om sin verksamhet och om vad forskarutbildningen innebär.
Men Lillemor Wallgren går längre än så. Hon funderar över om det inte kan behövas fler forskarutbildningar än den traditionellt akademiska.
– Kanske behövs en forskarutbildning som struktureras efter näringslivets behov.
JAN THORSSON
