Få högskolor och universitet utnyttjar möjligheten att ta in studenter på en fri kvot. En anledning är att de nya reglerna kan strida mot lagen om lika behandling av studenter.
Sedan årsskiftet finns det enligt högskoleförordningen möjlighet för universitet och högskolor att fritt utforma kriterierna för antagningen till tio procent av lärosätets nybörjarplatser.
– Bestämmelserna ger möjlighet till alternativt urval till tio procent av alla platser på högskolan. Alltså kan man ha alternativa kriterier för alla platser på någon utbildning, säger Leif Strandberg, handläggare vid Högskoleverket.
Men möjligheten utnyttjas av få högskolor och av dem vid ett fåtal utbildningar.
– Anledningen är dels att bestämmelserna är nya, dels att det kostar mer.
Också det oklara rättsläget spelar in, säger Leif Strandberg.
Redan förra hösten föregrep Malmö högskola de kommande reglerna om en fri kvot.
– Vi ville arbeta för mångfald i enlighet med propositionen Den öppna högskolan, säger Carl-Gustav Carlsson, chef för studieadministrativa avdelningen vid Malmö högskola.
Bland annat reserverade man tio platser av 90 vid Medie- och kommunikations-vetenskap för personer med utomnordiskt modersmål och med för ämnet intressanta yrkeserfarenheter, till exempel som journalist.
De urvalskriterierna har fått Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, att reagera. DO Margareta Wadstein anser att antagningskriterierna strider mot lagen om lika behandling av studenter i högskolan. Lagen är till för att motverka negativ särbehandling men så som den är skriven tillåter den inte positiv särbehandling av studenter vid högskolan. Propositionen Den öppna högskolan stod följaktligen i konflikt med lagen. Inte heller när högskoleförordningen ändrades så det blev möjligt för lärosätena att införa en fri kvot tog man hänsyn till konflikten med lagen om lika behandling.
– Margareta Wadstein har påtalat problemet för riksdagen och föreslagit att man skulle göra något åt det. Men inget har hänt, säger Sonya Aho, pressansvarig hos DO.
Vi gör inte fel
Även om DO kritiserat antagningsreglerna så använde Malmö högskola samma urvalskriterier även vid antagningen till det här läsåret.
– Vi tycker inte att vi gör fel. Vi anser att regelverket öppnar upp för det här, säger Carl-Gustav Carlsson.
Men inte förrän någon upplever sig som förfördelad och anmäler detta kan det rättsliga läget testas i domstol.
Och det lär dröja innan det eventuellt blir en rättslig process. Till högskolans förvåning har hittills bara en sökande uppfyllt båda kriterierna för att bli antagen på den fria kvoten.
– Där trodde jag att det skulle gå annorlunda, kommenterar Carl-Gustav Carlsson.
Social spridning
Uppsala universitet har däremot inte hört något från DO om sin mera framgångsrika fria kvot vid juris kandidatprogrammet.
– Vi ville få bättre social spridning av de antagna. På juridiklinjen är det en kraftig social snedvridning och det får effekter in i rättsväsendet. Om inte den sociala sammansättningen hos till exempel advokater och domare någorlunda återspeglar samhället i stort får rättsväsendet svårt att upprätthålla förtroendet bland allmänheten, säger Hans Eklund, universitetslektor och studierektor vid juridiska institutionen i Uppsala.
Men att hitta kriterier för att motverka social snedrekrytering vid antagningen är svårt. Betydligt enklare är att hitta sätt att minska den etniska snedrekryteringen.
I Uppsala har 30 av de 312 studieplatserna vid juris kandidatprogrammet reserverats för dem som har båda föräldrarna födda utomlands. Sedan har de sökande i gruppen rangordnats efter gymnasiebetyg och de 75 bästa har inter-vjuats av en juridiklärare och en psykolog.
– Det har fallit mycket väl ut. I samtliga fall har juridikläraren och psykologen varit överens om rangordningen och båda är övertygade om att alla antagna kommer att klara sig bra under studierna.
Den alternativa urvalsmetoden har varit kostsam. Institutionen har fått 150 000 kronor från rektor för intervjuerna och ytterligare 50 000 för extra introduktion och stödundervisning i svenska.
– Det kostar oss mer men det får vi stå för själva, säger Hans Eklund.
Många lärosäten har ännu inte använt den fria kvoten.
– Vi har diskuterat hur vi ska göra men har gått rätt in i väggen när det gäller hur vi ska använda den fria kvoten, säger Sanimir Resic, universitetslektor och mångfaldshandläggare vid Lunds universitet.
Det kraftigaste motståndet verkar i Lund komma från studentkårerna.
Argumenten är bland annat att positiv särbehandling skapar en gräddfil och att rättssäkerheten slås ut.
– Det är inte ett uttryck för främlingsfientlighet utan fråga om ett skråtänkande från studenter på linjer som utbildningar till läkare, psykolog och jurist, säger Sanimir Resic.
Inte stängt dörren
Men Lunds universitet har inte stängt dörren för den fria kvoten.
– Det är ett gammalt traditionellt universitet. Då tar det tid och det här är en känslig förändring och då tar det extra tid. Men också de legala oklarheterna, erfarenheterna från Malmö högskola, avskräcker. Man ska inte riskera att bli fälld i domstol för att man kvoterar olika grupper, säger Sanimir Resic.
Alternativt urval används inte enbart för att försöka rätta till etniskt sned rekrytering. Flera högskolor använder den fria kvoten för att få en jämnare könsfördelning på till exempel utbildningar till sjuksköterska.
Det förekommer också försök med alternativa urvalsinstrument, som på fem olika mediautbildningar vid Luleå tekniska universitet, där en tredjedel av de blivande studenterna – utöver särskild behörighet – tas in med hjälp av ett personligt brev där de motiverar varför de vill gå utbildningen.
PER-OLOF ELIASSON
