Att genast uppfatta och bedöma hot har genom evolutionens historia haft ett stort överlevnadsvärde. Våra hjärnor arbetar fortfarande på samma sätt och vi ser arga ansikten blixtsnabbt och omedvetet, betydligt snabbare än de glada. Känslorna avgör vad vi uppmärksammar.
Många delar av människans emotionella kommunikation är lika oavsett språk och kultur. Det är en grundläggande förmåga att snabbt identifiera andra människor och förstå vilka känslor de förmedlar. Många ansiktsuttryck är universella, som glädje och ilska, och tolkas på samma sätt i alla kulturer.
Daniel Lundqqvist, Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, har i sin avhandling ”The face of wrath: How facial emotion captures visual attention” visat att arga och hotfulla ansikten hanteras på ett särskilt sätt. De uppfattas snabbare och effektivare än andra känslouttryck.
Stort överlevnadsvärde
I vår biologiska utrustning tycks det finnas en grundläggande förmåga att blixtsnabbt urskilja och prioritera hot redan på en omedveten nivå. Detta tros ha haft ett stort överlevnadsvärde genom evolutionen, något som anses vara en förklaring till varför hjärnan lägger så stor vikt vid att snabbt uppfatta och utvärdera potentiella hot, vilket framgår av hans avhandling, som blev klar i juni.
För att undersöka hur man kommunicerar känslor via ansiktet och hur man känner igen hotfulla ansiktsuttryck användes stiliserade ansikten som deltagarna fick bedöma enligt olika parametrar som elak-snäll, behaglig-obehaglig och stark-svag.
Genom att kombinera olika drag får man fram vilken del av ansiktet som är viktigast för att förmedla känslor.
Ögonbrynen avgör
Ögonbrynen har störst betydelse, därefter kommer munnen och sedan ögonen. Ju mer de tre dragen visar samma känsla desto lättare blir den att avläsa. Allra tydligaste sättet att förmedla ilska är när ögonbrynen är formade till ett v och munnen har neddragna mungipor.
Formen av ögonbrynen avgör vad resten av ansiktet kan visa. Neddragna ögonbryn uppfattas som hotfulla och höjda ögonbryn som positiva. Själva ansiktets grunduttryck kan påverkas genom att ändra ögonbrynen.
Ögonbrynens specifika roll beror troligen på att de till skillnad från mun och ögon inte tycks inte ha någon annan viktig funktion än att visa känslor, förutom att hindra svett från att rinna ner i ögonen. Ögonbrynen syns tydligt och är inte upptagna av andra uppgifter. När mun och ögon sysslar med annat som att prata eller titta kan det hindra det känslomässiga uttrycket.
V-formade och neddragna ögonbryn innebär ett hot, något som förstärks om ansiktet samtidigt är lite nerböjt. När ansiktet sänks får hela utseendet en v-formad geometri som förstärker signalerandet av hot. Ögonformen och hur den uppfattas påverkas bland annat av hur man håller huvudet. Att hålla det nedåt ger dem ett hotfullt utseende. Att hålla ansiktet uppåt visar i stället vänlighet och underkastelse.
Blixtsnabb bearbetning
Ansiktet är centralt i människans sociala samspel och ordlösa kommunikation. Men trots att ansikten är oerhört komplexa informationskällor sker bearbetningen av dess emotionella innebörd blixtsnabbt och på en omedveten nivå.
Forskningen har exempelvis visat att när försökspersoner fått se bilder på ansikten helt kort, så snabbt att de inte hunnit bli medvetna om att de sett dem, har de ändå uppfattat bilderna av hotfulla och arga ansikten men inte av de positiva.
– Det tyder på att igenkänningen av emotionell betydelse och prioriteringen av hotfull information som hot, sker i ett väldigt tidigt skede av hjärnans bearbetning av information, säger Daniel Lundqvist.
Söker lycka
Det omedvetna reagerar mest på hot men när medvetandet och den fria viljan kommer in vill vi hellre söka upp det positiva. Människan söker lycka och väljer sådant som ger goda och glada känslor. Och det är också vanligare med positiva känslouttryck än med negativa.
– De flesta känner och visar glädje relativt ofta. Men de negativa känslorna och deras uttryck är kanske mer uppmärksammade eftersom lycka inte är något stort problem, varken för individen eller samhället, medan lidande och hot är något vi försöker undvika.
Ansiktet anses ge ungefär 80 procent av känslouttrycket och kroppsspråket ger resten. Men det är också så att vissa känslor, som glädje och ilska, har tydliga ansiktsuttryck medan annat, som allmän nedstämdhet inte har något tydligt uttryck. Sådana stämningar avslöjas kanske tydligare av kroppshållningen och rösten.
Känslorna styr
Detta är grundforskning om emotioner som måhända inte är omedelbart praktiskt tillämpbar.
– Men resultaten visar på hur mycket känslorna styr människans sätt att uppmärksamma och förstå sin omvärld. Just sådana insikter är särskilt intressanta för reklambranschen som måste väcka känslor snabbt för att fånga uppmärksamheten och behålla den, fortsätter Daniel Lundqvist.
– Vårt intresse fångas alltid snabbare och i högre grad av sådant som har betydelse för oss, medan det som är meningslöst går spårlöst förbi. Och då är det just känslorna som avgör i vilken kategori hjärnan ska sortera den strida strömmen av intryck som sköljer över oss. Det är alltså de delvis omedvetna känslointrycken som avgör vilken uppmärksamhet och grad av koncentration som kommer att riktas åt ett visst håll och inte alls resultatet av en helt rationell intellektuell process.
ANNIKA GRANSTEDT
