Ledare

Omdömena om politikerveckan i Almedalen varierar som bekant från lättviktigt åsiktstivoli till vitalt debattforum. Detta år dominerade EMU-frågan programmet. SULF medverkade i två seminarier, ett om kommersialisering av högre utbildning och ett om forskarutbildningens lönsamhet.
SULF presenterade en rykande färsk studie med titeln ”Att doktorera eller inte doktorera? –Det är frågan!” Konkurrensen om mediernas uppmärksamhet är stenhård i Almedalen, men SULF-studien rönte berättigad uppmärksamhet. Det finns anledning att på olika sätt under hösten återkomma till resultaten, och vad som måste förändras. Intresserade kan hämta hela undersökningen från SULF:s hemsida www.sulf.se

RESULTATEN I RAPPORTEN är uppseendeväckande. Trots vad som påstås i den officiella mytbildningen är forskarutbildning fortfarande i stor utsträckning en privatfinansierad verksamhet. Mer än hälften av de aktiva saknar dokto-randtjänst och därmed den trygghet och de förmåner som följer med en anställning. Och detta trots att doktoranderna är i den ålder då många människor bildar familj. Dessutom är utbytet av en forskarutbildning i form av lön väldigt låg i många ämnen. Den kartläggning av löner-na på hela den svenska arbetsmarknaden som SULF har gjort med material från Statistiska centralbyrån (SCB) visar de löneskillnader som sammanhänger med utbildningens nivå, inriktning med mera. De ekonomiska vinsterna av forskarutbildning är små eller rent av obefintliga. I vissa fall kan medicinare till och med förlora i livsinkomst på att genomgå forskarutbildning jämfört med att söka anställning direkt efter läkarexamen. En annan iakttagelse är att disputerade med icke-svensk bakgrund i allmänhet har lägre lön än kollegerna med svenskt påbrå.
Forskarutbildningen har naturligtvis andra positiva effekter för individen än lönen. Men signalen till de ungdomar som ska välja är klar: forskarutbildningen lönar sig inte.
Antalet forskarexamina har fördubblats under 1990-talet, och regeringens ambition är att åstadkomma ytterligare en fördubbling fram till 2010. SULF har kommenterat planerna med att en sådan utbyggnad kräver stora resurstillskott. Kvaliteten i forskarutbildningen måste vara hög, och ramvillkoren i form av studiefinansiering, handledning och infrastruktur måste stärkas.

DEN DEMOGRAFISKA SITUATIONEN i Sverige, liksom i jämförbara länder, innebär stora pensionsavgångar från arbetsmarknaden de kommande decennierna. De årskullar som ska ersätta de många 40-talisterna är betydligt mindre. Åtskilliga yrkesgrupper räknar därför med brist på välutbildad arbetskraft. De unga kommer att på ett helt annat sätt än tidigare generationer kunna välja och vraka mellan olika arbeten.
Därför är det viktigare än någonsin att signalerna är tydliga.
Karriärmöjligheterna efter doktorsexamen måste bli bättre. Universitet och högskolor har tagit sitt ansvar och kraftigt expanderat forskarutbildningen. Antalet forskarassistenttjänster däremot har minskat under en följd av år, och postdoc-stipendier är en dålig lösning, eftersom de utestänger individerna från gängse socialförsäkringssystem, pensionspoäng med mera. Politikerna har efter den senaste forskarutbild-ningsreformen, liksom efter den 1969, svikit sitt ansvar, och sitt åtagande, vad gäller meri-teringen efter doktorsexamen. Det är därför hög tid för staten att göra målmedvetna och uthålliga investeringar.

UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR som arbetsgivare måste kunna erbjuda bättre arbetsvillkor under den fortsatta karriären som universitetslärare. Bruket av visstidsanställningar måste begränsas så att unga forskare erbjuds en rimlig anställningstrygghet och möjlighet att planera både yrkes- och privatliv.
Det är viktigt att arbetsgivare utanför universitet och högskolor i större utsträckning får upp ögonen för de forskarutbildades kunskaper, färdigheter och andra egenskaper. Fackföreningar, branschorganisationer, liksom lärosätena, har här en mycket viktig uppgift. Forskarutbildning måste betraktas som en väsentlig merit vid fler anställningar än idag.
Och så måste lönerna höjas generellt för fors-karutbildade. Nivån måste kunna konkurrera med lönerna i utlandet och inom andra delar av svensk arbetsmarknad. Det är nog sådana jämförelser som ligger närmast till hands att göra för den som efter grundutbildningen överväger att söka till forskarstudier.

GÖRAN BLOMQVIST
Förbundsdirektör SULF


Kategorier: Arkiv