Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

EU-forskare vill stoppa patent på dataprogram

1 november, 2003
Universitetsläraren

30 ledande europeiska dataforskare kräver att EU-parlamentet stoppar planerna på att det ska bli möjligt att ta patent på dataprogram i Europa.
Hittills har matematiska metoder, dataprogram och sätt att presentera information inte varit möjliga att patentera i Europa. Nu vill EU-kommissionen införa regler som gör detta möjligt.

Bengt Nordström, professor vid Chalmers, är en av 30 ledande mjukvaru- forskare som vill stoppa de nya reglerna. Han hävdar att de föreslagna patentreglerna både är luddiga och har långtgående konsekvenser.
– Jag brukar fråga vad det är som ska patenteras, är det hur programmet är skrivet, är det idén bakom, eller är det hur uppgiften är löst, eller är det själva uppgiften? Då får jag svaret att det vet man inte utan det får lösas i rätten, säger Bengt Nordström.
Risken är alltså stor att den som har råd att hyra de bästa juristerna kan genomdriva sin tolkning.

Har lobbat i Bryssel
Anhängarna till möjligheten att patentera dataprogram brukar hävda att patenträtten kommer att skydda innovativa småföretag. Argumentet avfärdas av Bengt Nordström. Han hävdar att frågan om patent över huvud taget kommit på dagordningen inom EU beror på att företag som Microsoft och IBM har lobbat i Bryssel. Det föreslagna regelverket är en anpassning till gällande regler i USA.
– Redan kan man patentera mjukvara i USA. Man ser där att de stora företagen, som Microsoft, IBM och Amazon använder sina jurister för att slå ned mindre företag.
Patenten kan gälla saker som att onlineföre-taget Amazon.com har patent på en ”ett-klicks-teknik” för att köpa böcker. Företaget har utnyttjat patentet för att hindra sina konkurrenter att använda liknande lösningar.
I USA fick ett företag exempelvis patent på en sedan länge välkänd metod hur man löser en typ av vanliga ekvationssystem och stämde tillverkarna av vanliga kalkylprogram för intrång i patenträttigheterna. Målet avgjordes aldrig utan föll på juridiska teknikaliteter.
– Problemet är att dataämnet är så ungt att man kan få patent på självklara, triviala, idéer. Först om kanske 20–30 år vi vet vad som är uppenbart allmängods och vad som är innovationer värda att patenteras, kommenterar Bengt Nordström
.
Oetiskt
I skrivelsen till EU-parlamentet hävdar de 30 forskarna att ett patent på mjukvara är oetiskt, ekonomiskt orättvist och skadligt, motverkar vetenskapliga och tekniska innovationer och dessutom är ett hot demokratin.
• Den etiska aspekten är att i morgondagens värld kan man inte skilja på idéerna och den teknik och mjukvara som används för att hantera dem. Idéer är till för det allmännas bästa och inte något som ett bolag ska äga, menar de 30 forskarna.
• De 30 hävdar att patent på mjukvara bara gynnar de stora bolagen och motverkar ekonomisk utveckling. Patenträtt kommer att cementera oligopolen medan samhället istället behöver förstärka konkurrensen.
Däremot är de 30 forskarna inte alls motståndare till patent i största allmänhet, men för mjukvara räcker den copyright som hittills varit praxis i Europa.
• På vetenskapens område behövs ett öppet utbyte av idéer och kunskaper mer än allt annat. Patent på mjukvara skulle gynna ett system där man bevakar sina etablerade positioner. Konsekvensen för forskningen blir större slutenhet.

Ser konsekvenserna
– Jag har redan sett konsekvenserna i mitt ämne, patenttänkandet motverkar öppenhet. Unga doktorander som vill tjäna pengar är hemlighetsfulla om sina upptäckter. De har kommit till resultat men vill inte prata om det, för de tror de kan ta patent på det de kommit på, säger Bengt Nordström.
Han menar att det är ändå värre inom datalingvistiken, även om det där inte är fråga om patent så handlar det om samma slags tänkande.
– Man har med statliga pengar byggt upp grammatiker och ordböcker som man håller hemliga för att man hoppas tjäna pengar på dem, säger Bengt Nordström.
Men det finns en motrörelse.
– Vi försöker bygga upp öppna ordböcker och grammatiker. Men det innebär ett dubbelarbete att vi inte kan använda de delar av grammatik som finns framtagna eller ordböcker som andra forskare redan gjort, säger han.
• De 30 forskarna menar att hotet mot demokratin består i att verktygen för offentlig kommunikation, debatt och media idag är beroende av datorprogram.
Hur kan man tänka sig att skapa privata monopol för denna nödvändiga grund för morgondagens demokrati? frågar de 30 forskarna retoriskt.
– Det finns patent på exempelvis mp3-formatet. Och kan man ta patent på ett dokumentformat är det stor risk att man, för att kunna läsa ett dokument, blir tvungen att köpa till exempel ett Microsoft-program, säger Bengt Nordström.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023