Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

”Det är med oro vi ser vad som händer i USA”

1 november, 2003
Universitetsläraren

– Livsnerven för vetenskapen är total öppenhet. Det är grundprincipen. Därför är det med oro vi ser vad som händer i USA, där rädslan för terror medför att man tar direkt antidemokratiska beslut mot livsnerven. Vetenskapliga kommittéer som ska säga sanningen stöps om för att säga rätt saker.

Det säger Kungl. Vetenskapsakademiens nye ständige sekreterare professor Gunnar Öquist, som efterträdde professor Erling Norrby den 1 juli.
Rädslan för terrordåd medförde att The National Academies och The Center for Security and International Studies vid ett öppet forum i Washington i början av året diskuterade risken för terror mot bakgrund av innehållet i vetenskapliga artiklar. Vid ett senare möte med redaktörerna för de högt ansedda vetenskapliga tidskrifterna Science och Nature togs ett uttalande som gick ut på att avstå från publicering i de fall där ”den potentiella skadan av en publicering överväger den potentiella samhälleliga nyttan”.

”Anmärkningsvärt tyst”
Också Vetenskapsakademien har diskuterat uttalandet, men hittills bara en enda gång, konstaterar Gunnar Öquist.
– Det har varit anmärkningsvärt tyst, fortsätter han på tal om reaktioner på det internationella planet.
– Vi måste fortsätta diskutera detta och bevaka utvecklingen.
På tal om utvecklingen i samhället överhuvudtaget säger han att de landvinningar vetenskapen gjort i kombination med människans ökade kunskap inte enbart varit av godo, utan också skapat problem i samhället.
– Det är problem som vi måste ta på allvar.
Resonemanget är snubblande nära de ungas vilda protester mot den globala samhällsutvecklingen, men det finns skillnader.
– De unga protesterar som ett uttryck för den frustration som de känner. Vi vill arbeta mer rationellt.
Gunnar Öquist skissar en modell där forskningen samverkar på tre nivåer: den nationella, den europeiska och den internationella.
– Små länder som Sverige klarar inte forsk-ningspolitiska utmaningar med samma bredd som exempelvis USA. Därför måste Sverige söka stöd på den europeiska nivån. Där ska ambitionen vara att Europa är världsledande på de flesta vetenskapsområden.

Fåfäng dröm
Det är en fåfäng dröm i dagsläget, menar han, men han ser en möjlig framtid i ett nytt euro-peiskt forskningsråd. Ett sådant råd utreds för närvarande av professor Dan Brändström, som är huvudsekreterare i en europeisk expertkom-mitté, som ska lämna ett förslag till EU:s forskningsministrar i slutet av året. Han är för övrigt ledamot i Vetenskapsakademien.
Dagens europeiska ramprogram räcker inte. Ramprogrammen har betydande resurser, noterar Gunnar Öquist, men pengarna används inte på rätt sätt.
– Det är kortsiktiga, toppstyrda mikroreglerade program, som täpper till luckor som uppstått här och där.
Ett europeiskt forskningsråd ska ha en övergripande roll och ha en forskningspolitik som gäller under en längre period, anser han. Dessutom bör forskarsamhället få ett större inflytande än idag över den europeiska
forskningspolitiken.
Gunnar Öquist tycker också att den nationella, svenska forskningspolitiken borde få skarpare konturer.
– Kunskapssamhället ska vila på tre grunder: För det första utbildning. För det andra upptäckter, vilket är en självklarhet för naturvetare, men det upptäcks också nya idéer och tankar inom andra vetenskapsområden. För det tredje innovationer, för kunskaperna måste användas!
– Alla tre områden behöver var sin nationella politik. Det är viktigt att varje område har en egen identitet, styrka och plattform.
Han understryker att forskning och innovationer inte är samma sak.
– Den vetenskapliga forskningen drivs av individers lust att söka förstå vår omvärld och av bristen på kunskap, medan innovationer drivs av marknadens och människors behov. Interaktion behövs mellan områdena, men det krävs helt olika åtgärder för att stimulera världsledande forskning, respektive innovationer av världsklass. Därför behovs olika politiska åtgärder för forskning respektive innovationer.
Men Gunnar Öquist ser hoppfullt på framtiden.
– I framtidens EU med en befolkning på över 400 miljoner invånare ska de tjugo bästa universiteten vara i klass med de tio bästa i USA. Och åtminstone ett av de bästa universiteten i EU ska finnas i Sverige.

Utbyte med andra akademier
Gunnar Öquist är professor i fysiologisk botanik vid Umeå universitet. Vid sidan av sin forskning har han haft många styrelse- och förtroendeuppdrag. Bland annat var han huvudsekreterare för dåvarande Naturvetenskapliga forsk-ningsrådet (NFR) 1993–99. Han är för övrigt engagerad i europeisk forskning i sin egenskap av ledamot i en rådgivande grupp till EU-kommissionen. Och han har varit ledamot i Vetenskapsakademien sedan 1986.
Akademien har omkring 350 svenska ledamöter, av vilka 167 alltid ska vara under 65 år. Antalet utländska ledamöter är också 167.
Verksamheten ska främja vetenskaplig forskning och dess ställning i samhället. Det sker vid seminarier, konferenser och liknande möten, samt genom att med olika former av belöningar uppmärksamma framstående forskning. Utbytet med andra, både svenska och internationella, akademier är stort.
Akademien har sju forskningsinstitutioner av vilka en utomlands, nämligen solforskningsinstitutet på Kanarieöarna.

Delar ut Nobelprisen
Men den internationellt mest uppmärksammade verksamheten är att Veten-skapsakademien delar ut Nobelprisen i fysik och kemi, samt Riksbankens pris i ekonomi till Alfred Nobels minne.
Prissumman till Nobelpriserna kommer från fondmedel, det vill säga avkastningen på placeringar.
Men också Vetenskapsakademien har drabbats hårt av börsfallet.
Budgeten är på cirka 160 miljoner kronor, av vilket drygt 20 miljoner är statsanslag, medan resten kommer från förvaltat fondkapital, bidrag och donationer.
– Börsfallet har påverkat oss starkt och vi måste ta till betydande besparingsåtgärder under 2004 och 2005 för att få balans i ekonomin.
Nedgången på börsen har varit alltför djup och långvarig, sammanfattar Gunnar Öquist.
– Vi måste göra betydande besparingar och vi arbetar idag med att planera för dessa.

Återvänder till forskningen
Åtgärderna hinner både genomföras och kanske också resultera i något positivt under de fyra år Gunnar Öquist ska arbeta på heltid vid Vetenskapsakademien. Därefter planerar han att återvända till sin forskning i Umeå. Där har han också sin familj och sin permanenta bostad. Men även i Stockholm har han en egen lya. Under åren som huvudsekreterare på halvttid vid NFR hade han en nämligen en lägenhet i huvudstaden, som han behållit och som kommer väl till pass de kommande åren.

EVA RÅDAHL

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023