Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt

1 november, 2003
Universitetsläraren

I nr 10/2003 av Universitetsläraren efterlyser Olle Josephson en debatt om anglifieringen av den högre utbildningen i Sverige (se även Gunnarsson & Öhman 1997). Sådan anglifiering förekommer även i andra länder (se Wilson 2002).
Problemen med anglifiering, liksom medvetenheten om och attityderna till dem, varierar med fakultet. Allmänt brukar man framhålla risker för bristande insyn för anslagsgivare och allmänhet; rena svårigheter att förstå språket, vilket kan leda till ’halvförståelse’ hos studenter; tvång och styrning av forskning och undervisning.
Det kan vara värt att diskutera följande: När bör engelska användas och när inte? Berikar eller utarmar bruket av engelska de icke infödda talarnas språk och tankevärld? Medför användning av främmande språk ett innehållsmässigt paradigmskifte utöver övertagande av språkliga uttryck? Skriver (och talar) svenska akademiker i allmänhet god eller dålig engelska? Hur reagerar läsare på svenska akademikers engelska texter? Vem bör kontrollera texternas utformning? ”Tillhör” språket dem som har det som modersmål eller alla som använder det, det vill säga ska normerna vara de som är officiellt accepterade i engelsktalande länder eller bestämmas av dem som använder språket världen över?

SJÄLVKLART BÖR SVENSKA akademiker delta i internationellt utbyte och använda engelska liksom andra främmande språk, men det vore bra om svårigheterna med detta uppmärksammades mer. De består inte enbart i uppenbara problem med grammatik och ordval utan i problem med stilnivå, bildspråk, textstruktur, argumenta-tionstyp, presentation av egen och andras forskning, teorianknytning med mera, eftersom förväntningarna på detta skiljer sig mellan länder och kulturer. Texter med språkliga och strukturella avvikelser bedöms av läsare ofta som dunkla, rent av ovetenskapliga och skribenterna som inkompetenta. En icke infödd talare befinner sig i underläge jämfört med en modersmåltalare och borde ta konsekvenserna av det och låta översätta eller åtminstone granska sin text.
Trots problemen har svenska, liksom danska och finska, forskare under 90-talet fått in fler artiklar (i förhållande till folkmängden i sina hemländer) än amerikaner i “internationella” vetenskapliga tidskrifter med hög prestige. Detta torde innebära både att texterna är utformade på ett acceptabelt sätt och att forskningen befinner sig i centrum av det anglo-amerikanskt dominerade forskningsfältet. Men all svensk forskning är inte av denna natur, och frågan blir då om det är rimligt att skriva om den på engelska. Vidare kan man undra om handledare, redaktörer och lektörer bryr sig tillräckligt om texternas språkliga utformning.
Jag har tittat på några texter jag funnit av en slump. De har klara brister beträffande bland annat stavning, avstavning, interpunktion, obestämd/bestämd form, ordval, kollokationer, kongruens, tempus, ordföljd och meningsbyggnad. Klumpiga, löjeväckande eller helt obegripliga uttryck förekommer, till exempel …to understand what it was for type of event, the women’s movement self-produced understanding of X, chapter (5) presents a worked example, I can see on you that you don’t believe me.

RENT BISARRT BLIR DET när svenska informanters svar endast ges på (översatt) engelska eller när svenska språkexempel presenteras med inkorrekt översättning, till exempel ”morfar” – grand father; ”sina bilars positioner” – their car’s positions. Betänk också att problemen med textstruktur och så vidare inte studerats.
Även om de texter jag tittat på skulle utgöra enstaka extremfall är det faktum att de klarat kontrollen vid två av våra största universitet skrämmande. Myten om svenskars förträffliga engelska liksom engelskans ”lyster” (se Melin, nr 9/2003 av Universitetsläraren) har kanske bidragit till att de publicerats i detta skick.
Skrivkurser i svenska och engelska för studenter och lärare, anslag till översättning och redigering, krav från anslagsgivare på publikationsspråk, främjande av internationellt utbyte liksom av andra främmande språks och svenskans ställning i högskolevärlden har bland annat föreslagits som lösningar på problemen med anglifieringen. Bra – men först och främst bör problemen medvetandegöras! Välj språk efter syfte och sammanhang!

MARGIT BÖNNEMARK
FIL.DR. I ENGELSKA
UNIVERSITETSLEKTOR VID ÖREBRO UNIVERSITET

Gunnarsson, Britt-Louise & Katarina Öhman (1997). Det internationaliserade universitetet. Uppsala Universitet.
Wilson, David (2002) The Englishisation of Academe: A Finnish perspective. University of Jyväskylä Language Centre.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023