Det är viktigt att tala sanning och att värna yttrandefriheten och våga gå emot tidsandan när det behövs.
– Om inte forskare är sanningssökande vilka ska då vara det?
Det säger Birgitta Forsman, docent i forskningsetik och författare. Hon har bland annat skrivit boken Vetenskap och Moral som förra året blev uppmärksammad och väckte debatt bland annat inom SULF.
I boken, som byggde på intervjuer med 22 äldre professorer, behandlade hon riskerna för fusk och dålig etik inom forskarvärlden. Frestelserna till fusk och slarv är kanske större än någonsin mot bakgrund av den snabba utvecklingen inom forskningen. Det behövs en central instans för forskningsetisk bedömning, påpekade Birgitta Forsman då.
Hennes bok väckte intresse och ledde till exempel till att SULF:s ledning kontaktade henne i Lund där hon bor och är verksam.
Hon fick förbundets uppdrag att skapa ett yrkesetiskt program för universitetslärare.
– Forskare och universitetslärare kan behöva etiska ritlinjer likaväl som advokater och till exempel journalister, säger hon.
Vad är etik?
Vad är egentligen etik och hur skiljer sig etiken från moralen?
Birgitta Forsman brukar hänvisa till Nationalencyklopedins artiklar för bra definitioner. Ämnet är svårt och vitt. Mycket kortfattat och förenklat kan man säga att etiken är moralens teori. Detta kan innebära att etiken kan vara god men moralen usel.
Moralen visar man i handling. Detta leder i sin tur till att etiken ständigt måste diskuteras för att moralen ska påverkas.
Det kan vara bra att formulera etiska riktlinjer och sätta dem på pränt. De kan utgöra en varningsklocka, anser Birgitta Forsman, och hindra en från att handla fel av misstag eller av okunnighet. De etiska riktlinjerna kan göra det lättare för människor att stå på sig i till exempel konfliktsituationer och säga: – Det strider mot vår etik.
Men det är alltså nödvändigt att riktlinjerna ständigt är aktuella och diskuteras.
– De ska inte gömmas i byrålådan. Ett etikprogram är inte en gång för alla givet, säger Birgitta Forsman.
Fundamentala värden
Detta innebär dock inte att etiken hela tiden ska ändras. Det finns fundamentala värden, anser Birgitta Forsman. Men historien är inte statisk, nya faktorer kan komma till som gör det nödvändigt att skärpa eller till exempel komplettera de etiska riktlinjerna. Ta till exempel utvecklingen inom IT och gentekniken, hur påverkar dessa ett etiskt program.
Det är också viktigt att påpeka, menar Forsman, att de etiska riktlinjerna inte åsidosätter lagar och förordningar utan ska ses som ett komplement till dessa. Birgitta Forsman anser att alla universitetslärare bör känna till de lagar och förordningar som rör deras arbete. Hon räknar upp en rad lagar som räknas dit, till exempel de arbetsrättsliga lagarna, offentlighetsprincipen, förvaltningslagen, arkivlagen, sekretesslagen, patentlagen, diskrimineringslagstiftningen och lagen om etisk prövning av forskning på människor, liksom djurskyddslagen.
– Det är dekaners och prefekters skyldighet att se till att alla anställda har kännedom om de lagar och förordningar som gäller universitetslärarnas arbete.
Yrkesetiskt program
Redan på 1990-talet var det aktuellt för SULF att skapa etiska riktlinjer men det blev inget då. Nu ska det bli ett yrkesetisk program som omfattar förbundets olika yrkeskategorier- forskaren, läraren/handledaren och administratören.
Birgitta Forsman är nu klar med ett förslag till program som finns i en preliminär version. Det ska snart ut på remiss och diskuteras i förbundet, något som Birgitta Forsman anser som mycket viktigt. Hon har också haft flera kontakter med styrelsen, bland annat under ett internat i Riga i mars i år.
– Styrelsen är mycket intresserad, säger hon.
Programmet presenteras i tre delar:
1. Ett häfte på cirka 30 sidor
2. En sammanfattande folder
3. Ett etiskt råd.
Foldern är ett koncentrat av det som behandlas i det 30-sidiga häftet. Det etiska råd som föreslås, och som SULF:s ledning vill ha, ska bestå av fem eller sju personer, en av dem ska komma utifrån. Dess uppgifter bör vara att diskutera aktuella, ad hoc-ärenden, att behandla frågor som anmälts till rådet av medlemmar eller personer som har kommit i konflikt med en medlem i förbundet eller andra frågor av principiell etisk karaktär. Rådets diskussioner bör vara informella och leda till rekommendationer.
Frågor som berör enskilda medlemmar bör behandlas under tystnadsplikt. Rådet ska också ha en viktig uppgift i att hålla diskussionen om de etiska frågorna levande inom förbundet och bland dess medlemmar.
Fyra grupper
Birgitta Forsman har funderat över de grundläggande värden som bör passa de etiska riktlinjerna. Hon har indelat dem i fyra grupper. De är:
1 Kvalitet och tillförlitlighet
2 Hänsyn och respekt
3 Rättvisa och opartiskhet
4 Yttrandefrihet och öppenhet
Högskolans verksamhet går ut på att producera och reproducera kunskap. Därför bör kvalitet och tillförlitlighet vara ett grundläggande värde.
Vad gäller hänsyn och respekt bör alla oavsett funktion och ställning ta minst den hänsyn som lagar och förordningar säger.
Alla bör behandlas lika om inte särskilda skäl finns för en olik behandling. Det är rättvisa. Opartiskhet innebär att inte utgå ifrån att en viss part har rätt.
Birgitta Forsman poängterar att begreppen rättvisa och opartiskhet är svåra och därför ständigt bör diskuteras.
Öppenhet är själva ”livsluften” där kunskap produceras och reproduceras. Högskolan bör också vara en plats där vad som helst får sägas om den som talar har argument för det. Därför bör yttrandefrihet och öppenhet vara grundläggande värden.
Våga ifrågasätta
På frågan vilket grundläggande värde som är viktigast svarar Birgitta Forsman att viktigast är att vara sanningsenlig, att våga ifrågasätta tidsandan och att inte stänga in sig med likasinnade utan att vara öppen för andra människors idéer och åsikter.
”Sanningssägare” bör värnas och stödjas. Det förutsätter yttrandefrihet och öppenhet.
De grundläggande värdena ska givetvis ses som fundamentala för alla medlemmar i SULF oavsett uppgift och ställning. I den praktiska tillämpningen i arbetet får de emellertid olika konsekvenser för hur man handlar. Låt oss till exempel titta på begreppen kvalitet och tillförlitlighet.
Forskarens ansvar när det gäller att värna dessa värden är exempelvis att alltid tala sanning i forskningssammanhang, att se sitt ämne ur olika perspektiv, att ifrågasätta egna hypoteser och förutfattade meningar och att inte förvränga forskningsresultat genom att undertrycka det som han inte gillar.
Ge en mångsidig bild
Undervisarens ansvar blir exempelvis att inte utge sig för att veta mer än man vet, att hålla sig à jour så att undervisningen speglar de senaste rönen och att ge en mångsidig bild så att undervisningen inte leder till indoktrinering.
För administratören gäller till exempel att se till att personalen får den utbildning den behöver för att göra ett bra arbete, att se till att personalen har tillgång till alla de lagar och förordningar som gäller verksamheten och att se till att det finns praktiska möjligheter att följa lagar, förordningar och etiska riktlinjer.
Om man nu inte följer de etiska riktlinjerna, vad händer då? Ska det finnas ett sanktionssystem så att brott mot etiken bestraffas?
– Riktlinjerna är till för att stödja universitetslärarna och underlätta för dem att handla rätt. Det handlar inte om att straffa människor. Man måste kunna ha regler utan direkta sanktioner, säger Birgitta Forsman.
– Det viktiga är att hålla diskussionen ständigt levande, för på så sätt höjs den etiska medvetenheten.
JAN THORSSON
