Allt fler doktorer – men lönar det sig?

Aldrig har så många disputerat som under de senaste åren. Sedan 1990 har antalet doktorsexamina fördubblats. Men lönar det sig att doktorera? SULF söker svaret på frågan och kommer att presentera nya fakta i Almedalen den 9 juli.

Det är första gången SULF deltar i de uppmärksammade sommarevenemangen i Visby på Gotland.
– Almedalen har utvecklats till en viktig arena för aktuella samhällspolitiska frågor, säger Ann Fritzell, ombudsman på SULF, som ingår i den arbetsgrupp som utreder och analyserar hur lönsam forskarutbildningen är i vid mening.
SULF ansluter sig till SACO Forum i Almedalen. Sammanlagt sex SACO-förbund deltar 8-9 juli. De är, förutom SULF, Lärarnas riksförbund, Sjukgymnasterna, DIK-förbundet, Akademikerförbundet SSR och JUSEK. Också SACO studentråd medverkar. (Mer info på www.SACO.se/visby)
Varje förbund för fram angelägna frågor ur sitt förbunds perspektiv.

En guldgruva
SULF har valt att presentera nya fakta om forskarutbildningen. Detta efter samarbete med Statistiska centralbyrån, SCB.
– Vi har ett unikt statistiskt material som tagits fram särskilt för SULF. Det kan beskrivas som en guldgruva, säger Ann Fritzell om alla bakgrundsfakta som samlats.
Det är SCB:s inkomststatistik från 2001 som samkörts med bland annat uppgifter ur Högskoleregistret med exempelvis alla forskarexamina sedan 1970 och vissa delar av Folkbokföringsregistret.
Nu bearbetas och analyseras uppgifterna i SULF:s arbetsgrupp. Den består av professor Eskil Wadensjö, styrelseledamot i SACO och tidigare i SULF, doktorand Mohammed Homman, ledamot i Doktorandföreningens styrelse, ombuds-männen Björn Birath och Ann Fritzell, samt Håkan Regnér från SACO:s samhällspolitiska avdelning.

Fler än tidigare
Resultaten redovisas i sommar. Men redan idag står det klart att många fler än tidigare har disputerat.
År 1990 var antalet doktorsexamina
1 100 och hade mer än fördubblats år 2001. Då var antalet doktorsexamina
2 300.
Också licentiaterna har blivit fler. År 1990 var antalet licentiatexamina 500, men hade ökat till 1 100 år 2001.
Ökningen har varit markant de senaste åren, av särskilda skäl, och det är inte troligt att examinationen kommer att ligga på den nivån i fortsättningen, enligt Ann Fritzell.
– År 2001 var antalet avlagda fors-karexamina högre än antalet nyintagna till forskarutbildningen.
En orsak är att man på många lärosäten ville agera innan den nya fors-karutbild-ningsreformen trädde i kraft 1 april år 1998 med krav på full finansiering under forskarutbildningens fyra år.
– Lärosätena antog många till forskarutbildningen ända fram till sista mars 1998. Det är flera av dem som nu blivit klara och som sätter spår i statistiken. Dessutom har regeringen vidtagit åtgärder och anslagit tillfälliga extra resurser för att ”gamla” doktorander ska bli klara. Också Riksdagens Jubileumsfond har delat ut medel för att doktorander i systemet ska kunna avlägga doktorsexamen inom rimlig tid.

Utveckla uppgifterna
Frågan om det lönar sig att doktorera har diskuterats flera gånger tidigare. De statistiska uppgifter som finns tillgängliga just nu är dock mer än tio år gamla.
Då, år 1991, lämnade Eskil Wadensjö en expertrapport till den dåvarande Produktivitetsdelegationen. Hans studie ”Högre utbildning och inkomster” beskrev löneskillnader år 1989 i förhållande till ålder och tid sedan examen, kön, utländsk eller svensk bakgrund, privat eller offentlig sektor, samt lärosäte som utfärdat examen. Han gjorde även en beräkning av den så kallade utbild-ningspremien för olika utbildningar.
– Han fann stora löneskillnader. Bäst betalda var manliga offentliganställda läkare i landsorten, sammanfattar Ann Fritzell.
Nya förutsättningar
Kanske visar resultaten från SULF:s arbetsgrupp samma sak? Gruppen kommer att jämföra dagens resultat med resultaten i Eskil Wadensjös expertrapport, men också utveckla de statistiska bak-grundsfaktorerna.
En avgörande skillnad i doktorander-nas ekonomi idag jämfört med för tio år sedan berör pensionen.
– Det nya pensionssystemet, både det allmänna och tjänstepensionssystemen, bygger på livsinkomsten. Det är en väsentlig skillnad jämfört med situationen för tio år sedan när ATP-systemet utgick från att de femton bästa åren var pensionsgrundande.
– Nu gäller helt nya förutsättningar, där varje intjänad krona har betydelse och då måste vi naturligtvis också räkna in det utbildningsbidrag och den lön som doktoranderna numera oftast får under studietiden, tillägger Ann Fritzell.
De ekonomiska aspekterna är betydelsefulla, men inte allena saliggörande, menar hon.

Andra värden lockar
De finns andra värden som lockar i forskarutbildningen, till exempel tillfredsställelsen i att ta fram ny kunskap som har betydelse för samhället och de egna intressena, att arbetet är relativt självständigt med stort utrymme för egna initiativ, att risken för arbetslöshet är liten och så vidare.
Ekonomin är dock viktig. Idag har många doktorander bättre arbetsvillkor än doktoranderna för tio år sedan.
– Allt fler doktorander har en anställning. Det är ett steg framåt.
SULF:s rekommendation inför 2002 års förhandlingar var en lönetrappa under forskarutbildningen: 19 000 kronor/månad – 21 000 kronor/månad – 23 000 kronor/månad.
Många lärosäten följde rekommendationen, men långt ifrån alla. På SULF:s styrelsemöte i maj beslöts inför årets förhandlingar att lönetrappan ska höjas med 5 procent.

Mycket har hänt
Det har hänt mycket sedan SULF gav ut skriften ”Lönar det sig att doktorera” år 1993 med vissa räkneexempel.
Den rapport som nu utarbetas vilar på statistiska fakta. Arbetsnamnet på rapporten är ”Att doktorera eller inte doktorera?”.
Men oavsett vilka åsikter man har om lönsamheten är det trots allt många som väljer forskarutbildning.
– Konkurrensen är ganska hård om att komma in på en forskarutbildning, säger Ann Fritzell.
– Numera finns till och med doktoran-der med utbildningsbidrag på de tekniska högskolorna.
Så var det inte för bara några år sedan. Då annonserade tekniska högskolor efter doktorander, i svår konkurrens med de framgångsrika företagen Ericsson och ABB, som sökte tekniker till en rad områden.

Påverkas av konjunkturen
Men storföretagen, som tidigare drog till sig en ström av civilingenjörer och andra tekniskt högutbildade, har friställt personal i tusental och krympt sina avdelningar för forskning.
– Förutom de som spontant hade valt en forskarutbildning är det dels friställda som söker till högskolan, dels de som i en annan situation aldrig hade reflekterat över en forskarutbildning.
– Också forskarutbildningen påverkas av konjunkturen.
I Almedalen, samt i kommande nummer av Universitetsläraren, presenterar SULF fler fakta om hur lönsam forskarutbildningen är.

EVA RÅDAHL


Kategorier: Arkiv